FN-deklaration mot globala drogproblemet

WIEN På FN-mötet CND om narkotika har länderna i torsdags enats om ett uttalande om att påskynda ansträngningar och komma till rätta med världens ökade drogproblem. Mottagandet blev blandat från civilsamhället.

Det handlar om ny globalt ramverk som syftar till att påskynda ”genomförandet av våra gemensamma åtaganden att ta itu med och motverka det globala narkotikaproblemet” på lokal, nationell och internationell nivå kommande tio år.

Jury Fedotov, UNODC

Det ska ske genom bland annat bättre kontroll, följa och implementera de tre internationella narkotikakonventionerna (från 1961, 1971 och 1988) som golv och strategin ska utvärderas 2029.
– Vikten av gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar är den centrala insikten och tråden som går igenom ministerdeklarationen. Genom detta har ni ytterligare förstärkt en solid grund för kollektiva åtgärder, baserat på de flexibla ramarna för de tre konventionerna, som utgör hörnstenen i det internationella drogkontrollsystemet, sade Jury Fedotov, chef för FN-kontoret mot narkotika och brott, UNODC, vid öppningen.

FN-narkotikamötet CND 62:a invigs – men utan svensk ministernärvaro. Foto: Linda Nilsson

I ljuset av att narkotikaproblemen inte minskar utan ökat, inte bara av ökad användning av opium, kokain och cannabis, utan dessutom en pågående opioid-epidemi och nya syntetiska droger, synes utmaningarna stora. Över en halv miljon människor avled 2015 i överdoser och sjukdomar och infektioner, såsom hiv och hepatit, relaterade till missbruk.

Legaliseringsorganisationen International Drug Policy Consortium (IDCP) anser att det nya narkotikaavtalet ”fortsätter samma misslyckade väg för global narkotikakontroll senaste 20 åren, med målet en drogfri värld”. Organisationen pekar på att antalet personer som använder droger ökat 31 procent senaste decennier och en ökad illegal odling av koka och opium. Samtidigt stor brist på smärtlindrande mediciner för stor del av världens befolkning och svåra kränkningar av mänskliga rättigheter i drogkontrollens spår, såsom fängelse, avrättningar och utomrättsliga ingripanden.

Drogrestriktiva nätverket World Federation Against Drugs (WFAD) välkomnar tvärtom uttalandet i FN.

Linda Nilsson. Foto: Drugnews

– Det är bra att statement slår fast att vi aktivt ska arbeta mot att främja ett samhälle fritt från missbruk för att uppnå hälsa och värdighet för mänskligheten. Också bra att man slår fast att narkotikakonventionerna är grunden för det internationella samarbetet. Det globala samfundet måste nu sätta fokus på att implementera det som de har lovat, säger Linda Nilsson, generalsekreterare för WFAD, till Drugnews.

Hon är på plats i Wien och följer såväl CND-mötet, som civila samhällets många aktiviteter och sidoarrangemang i FN-centret. Nätverket har även tagit fram en rapport ”Peoples Voice” om vikten av förebyggande arbete i lokalsamhällen runt jorden.
– Jag vill att den kunskap som redan finns ska användas mer och mobilisera lokalsamhället, det finns så många goda exempel att sprida både förebyggande och vad gäller behandling. Exempelvis Islandsmodellen för unga och föräldrar, säger hon.

Helst skulle hon önska att dessa bjöds in för en global evidensbaserad kraftsamling för prevention, det skulle kunna betyda röster från en miljon lokalsamhällen kommande fem år.

Vad gäller mänskliga rättigheter, så anser hon att droganvändare självklart ska ha bästa behandling. Men att det finns fler bredare perspektiv.

– Det är inte en mänsklig rättighet att använda droger. Barns rätt till en drogfri uppväxt, hur anhöriga och samhällen påverkas negativt måste också beaktas mer, säger Linda Nilsson.

Till Commission on Narcotic Drugs 62:a session väntas omkring 2 000 deltagare från medlemsländer, parlament, ideella organisationer, experter med flera under konferensen 14 till 22 mars. Diskussioner om hur gå vidare efter stora narkotikamötet Ungass 2016 fortsätter. Och frågor om fentanyl-krisen, bättre forensisk upptäckt av nya oklassade syntetiska droger, bättre kontroll av prekursorer (ämnen som används för narkotikatillverkning) och stöd för alternativ odling och utveckling, förebygga HIV och många fler ämnen att ventileras.

Däremot kommer inte WHO:s rekommendation att omklassa cannabis för att underlätta medicinsk forskning upp på mötet i Wien, detta med hänvisning till att förslaget behöver förberedas bättre. Det finns även en EU-linje för den ståndpunkten, som Sverige följer.

Att flera länder – såsom Uruguay, Kanada och flera delstater i USA – legaliserat all hantering med cannabis, är i strid med FN-konventionerna och kommer på sikt att hota dem, menar många.

– Vi följer utvecklingen om cannabis noggrant, säger Henrik Melin, departementssekreterare på Socialdepartementet, som deltar i narkotikakonferensen.

En gång deltog Sverige mycket aktivt i internationell narkotikadebatt. På FN-mötena värnade Sverige aktivt konventionerna, barnperspektivet och en restriktiv drogpolitik. Begrepp som harm-reduction (skadelindring) hölls borta.

Sedan några år så följer Sveriges regering en mer gemensam EU-linje och från 2016 så undviks ordet ”restriktiv narkotikapolitik” i internationella sammanhang, för att inte sammanblandas med ”repressiv”. Nu är istället svenska officiella ledorden prevention och en folkhälsobaserad syn på ANDT, (fast målet i ANDT-strategin ännu är att nå ett samhälle fritt från narkotika och doping…”).

Men Sveriges nya regering representeras på narkotikamötet i Wien bara på tjänstemannanivå. Trots att det är ett politiskt högnivå-möte och flera andra länder skickar ministrar och statschefer.

– Det finns många frågor som är viktiga på olika nivåer. Man får prioritera helt enkelt, säger till Drugnews Catharina Piazzolla, politisk sakkunnig hos socialminister Lena Hallengren (S) om varför inga svenska ministrar medverkar vid FN-mötet i Wien.

Tema: UN&Drugs

Fungerar FN:s globala narkotika-konventioner

… eller har ”kriget mot drogerna” misslyckats?•

• FN-möten årligen i mars i Wien (CND), om implementering av konventioner, nya droger klassas, mm. Länkar till de tre internationella narkotikakonventionerna, (antagna 1961, 1971 och 1988).

Läs mer

Annonser