Narkotikadödsfallen, vad är orsaken?

Hur Sverige på kort tid genom dom mot försäljare av farliga fentanyl-varianter lyckats minska utbud och dödsfall är intressant och lärdomar bör dras. Rättsliga och andra kontrollinsatser fungerar och räddar liv, skriver Per Johansson, RNS, i en krönika.

Den 7 mars presenterade FNs narkotikabyrå, UNODC, en rapport om den globala opioidkrisen; Understanding the global opioid crisis (pdf-fil, 12 sidor).
Bara några dagar senare, den 11 mars, gick Rättsmedicinalverket (RMV) i Sverige ut med uppgiften att 11 personer dog av fentanyl (en syntetiskt opioid) under 2018, vilket är en nergång med 90 procent jämfört med 2017 då 101 personer dog av fentanyl (länk till artikel).

Både UNODC:s rapport och RMV:s uppgifter är viktiga för att förstå vad de höga dödstalen kopplade till narkotika handlar om. Under flera år har flera debattörer hävdat att det är den restriktiva narkotikapolitiken som är orsaken till de höga dödstalen. Exempelvis Magnus Lintons bok Knark – en svensk historia har detta som huvudspår. Kopplingen till den restriktiva politiken har upprepats så många gånger att den blivit en ”sanning” – enligt principen om att spottar man tillräckligt länge på en sten blir den blöt.

Hur det kommer sig att dödstalen började öka kraftigt 2006 medan den restriktiva politiken tog sin början 1980 har ingen av debattörerna förklarat.

UNODC-rapporten är en redogörelse för vad opioider är för slags preparat: biologiska, halvsyntestiska och syntetiska. Man förklarar vad som sker i kroppen, både önskvärda effekter och icke önskvärda. De är kraftigt smärtstillande, vilket gör dem oundgängliga som läkemedel. Samtidigt är de muskelrelaxerande, vilket vid tillräckligt höga doser är dödligt på så vis att andningsmuskulaturen slås ut och att man då i praktiken drunknar på torra land. Påverkan på lustcentrum är starkt positiv vilket utgör grunden för beroendet kopplat till opioderna.

Rapporten redogör för hur opioiderna i olika former och på olika vägar når människorna och vid felaktig användning och missbruk kommit att bli ett stort folkhälsoproblem. Mest uppmärksammat är problemet i USA där det nu handlar om tiotusentals dödsoffer varje år. Det är en sensationell ökning som ägt rum där under de senaste 20 åren. 1999 rapporterades 8 000 överdosdödsfall i USA. Den senaste siffran ligger på över 70 000 dödsfall. Alltså nio gånger fler dödsfall på 20 år! (Detta är drygt tre gånger så höga tal som vi har i Sverige om man tar hänsyn till befolkningsantal, med stor reservation för att det är vanskligt att jämföra nationell dödsorsaksstatistik.)

Opioiddöden syns faktiskt i den förväntade genomsnittliga livslängden i USA som de senaste tre åren sjunkit från 78,9 till 78,6 år. I stort sett överallt i världen ökar livslängden lite grann hela tiden.

Den internationella genomgång som UNODC gör i sin rapport är intressant – och samtidigt skrämmande – på så vis att opioidproblemet dyker upp på så många olika håll i världen. Nordamerika har det kanske värst där narkotikaliberala Kanada tävlar med USA om tätpositionen. Narkotikarestriktiva Japan – som lyckades göra sig av med ett mycket stort metamfetaminmissbruk på 1950-talet – har sett ett ökat missbruk på senare år av fentanyler, dock från en mycket låg nivå.

I Europa är Estland mest drabbat av opioidkrisen, men även de nordiska länderna ligger högt. Som bekant.

I Afrika ser man ett ökat missbruk av tramadol. Samma sak i Mellanöstern. I Australien ökade antalen opioiddödsfall mellan 2007 och 2016 från 2,9 till 4,7 dödsfall per 100 000 invånare.

Återkommande i rapporterna från de olika länderna är fentanyldödsfallen. Dessa utgör en extremt stor utmaning för världens länder. Inte minst genom att det finns så många olika varianter av fentanyler och att de är så otroligt potenta. Den alla mest potenta varianten ska vara 10 000 (!) gånger starkare än morfin.

Fentanyler ofta sålts i nässprejer. Foto: Drugnews

Ur svensk synvinkel är det därför så otroligt glädjande att de rättsliga insatser som gjorts mot två fentanylsäljande bröder fått så kraftfull effekt. Utbudet av fentanyl på nätet idag i Sverige är i praktiken lika med noll och detta har räddat många liv. Bröderna har överklagat sina domar gällande grovt vållande till annans död och förhandling pågår i Svea hovrätt. Väldigt viktigt vad hovrätten beslutar. I bästa fall skulle detta kunna bli vägledande för hur man ska attackera problemet även i andra länder när det gäller ännu inte narkotikaklassade fentanyl-analoger.

Regering och riksdag borde titta på detta rättsfall med extra stort intresse och dra lärdom av det. Rättsliga och andra kontrollinsatser fungerar och räddar liv.

Därför borde kontrollen över narkotikaklassade läkemedel skärpas ordentligt så att överförskrivning och annan felanvändning begränsas till ett absolut minimum. Det torde inte vara alltför svårt att genomföra med hjälp av modern teknik.

Ovanpå detta har vi givetvis insmugglingen av heroin och läkemedel som läckt ut till svarta marknaden. Här behövs ökade insatser från Tullens sida och att Polisens narkotikarotlar byggs upp igen. Det som gick att göra på 1980- och 1990-talen måste gå att göra igen.

Regeringen har under senare år blivit bra på att narkotikaklassa nya syntetiska droger. Vi ligger i framkant i världen. Men det räcker inte, vi borde öka takten ännu mer i klassningsprocessen och det behövs initiativ över hela fältet för att pressa ner narkotikadödsfallen. Det behövs statliga pengar till missbruksvården också.
Återkommer till det.

Annonser