”Kommuner sviker barn i missbruksfamiljer”

De flesta kommuner uppger sig erbjuda stödinsatser för barn och unga som lever i familjer med missbruk. Men trots att fler kommuner svarat på Junis årliga enkät, så nåddes och erhöll ifjol något färre barn sådant stöd.

Den 16:e årliga enkäten från IOGT-NTO:s Juniorförbund om kommuners stödverksamhet till utsatta barn i familjer där föräldrar missbrukar alkohol eller andra droger besvarade 219 av landets 290 kommuner.

92 procent av kommunerna uppger sig ifjol kunnat hänvisa till något slags stöd till sammanlagt 2 534 barn och unga. Men trots att fler kommuner svarat än året före, så verkar stödinsatserna ha minskat då det är något färre än tidigare och bara cirka 2,5 procent av de cirka 100 000 barn vars föräldrar varit aktuella för beroendebehandling.

17 kommuner svarar att de inte har någon stödverksamhet alls och två kommuner svarar att de inte vet om det erbjuds.

Mona Örjes, Junis. Foto: Torkel Edenborg

– Det är ingen uppmuntrande läsning – det finns tecken på en minskning av stödinsatserna. Vi har följt utvecklingen så många år och det kan kännas tröstlöst ibland att inte fler barn upptäcks och får hjälp.
Det är ett stort svek mot några av de mest utsatta barnen. Samtidigt är ju varje barn som får stöd en framgång i sig, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis, till Drugnews.

En återkommande fråga i kommunenkäten är vad som är viktigaste åtgärden för att kunna utveckla stödet för barnen. Svaret är liksom tidigare att det inte är brist på resurser, utan att det behövs mer samverkan mellan olika instanser i egna kommunen, följt av mer information om problemen.
Men samverkan kan vara svårt och det tar tid och kräver vilja. Enligt Örjes så vill ofta socialtjänsten samverka mer, medan skolor ofta tycker de har fullt upp med så mycket annat.

Junis pekar på att såväl kunskap och strukturer behöver utvecklas för att bättre kunna upptäcka och stödja barn i missbrukarfamiljer. Och frågor om beroendeproblem och barns utsatthet i familjer med missbruk bör bli obligatoriska på utbildningar för förskolepersonal, lärare och socionomer.

– Dessa barn finns i varje klass och grupp, men personalen måste lära sig upptäcka och våga ta upp problemen, säger Mona Örjes.

Kommunrapporten presenterades i torsdags på ett seminarie i Stockholm. I rapporten uppmärksammas även goda exempel lokalt och regionalt där skolor, elevhälsa och socialtjänst samverkar mer.

I fjol lyftes fram hur skolsköterskor i obligatoriska elevhälsosamtal oftare frågar alla elever om hur de har det hemma. Beroendemottagningar och akutvård bör också fråga patienter mer om deras barn.

I år uppmärksammas projektet BarnSäkert om hur barnavårdscentraler i Dalarna frågar alla föräldrar om ekonomiska problem, föräldrastress, nedstämdhet, riskbruk av alkohol och våld i nära relationer.

– Genom att fråga alla, med barnens väl för ögonen, så blir det lättare för bvc-sköterskor att tala om svåra saker, identifiera psykosociala riskfaktorer och lättare att kunna stödja familjen, säger Mona Örjes.

Hon betonar att barn i familjer med riskbruk av alkohol och andra droger har större risk att i framtiden få bestående problem med fysisk och psykisk ohälsa och även utveckla eget missbruk. Men även att rätt stöd kan stärka unga och bli en investering för framtiden.

– I grunden så är alkohol inte ett ungdomsproblem, utan att för många vuxna dricker alltför mycket och barnen kommer i kläm, säger Mona Örjes.

• Fotnot: Junis kommunrapport 2019 ”Fråga alla! Om kommunernas stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk” (pdf-fil, 88 sidor). Enkätsvar går även följa kommunvis.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd

D12-SpelaRolllogga1Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran är svajig. Idag beräknas minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård (enligt ny CAN/SKL-studie), troligen är de fler. Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…

Läs mer

Annonser