Det är tredje gången som polisen tagit fram en lista över de utsatta områdena i landet. 2017 var de 61 utsatta och 23 särskilt utsatta och har alltså nu minskat till 60 respektive 22.

Avsikten är att få en lägesbild över kriminella aktiviteter, gängbildning, narkotikahandel, utåtagerande missnöje mot samhället, benägenhet att våga vittna med mera för att kunna styra polisresurser effektivare och öka tryggheten för invånare i områdena.

Polisen menar att relationen mellan medborgare och polis har förbättrats i flera områden. Det har blivit en lite lugnare miljö, angrepp och våld mot polisen och annan blåljuspersonal har blivit något färre bland annat.
Och fler boende i områden har börjat berätta om vad de ser.

Gårdsten i Göteborg har efter en positiv utveckling plockats bort från listan över särskilt utsatt områden, medan Storvreten i Tumba ses som nytt utsatt område. Två områden som inte anses som utsatta områden längre är Smedby i Upplands Väsby och Hageby i Norrköping.

Men polisen har även kritiserats för att offentliggöra lista över utsatta bostadsområden, då det av några lokala beslutsfattare upplevs som stigmatiserande och kan försvåra få stöd för insatser.

– Med en ärlig och öppen lägesbild som vi delar med andra kan vi prioritera och fördela våra resurser på bästa sätt samt planera vårt arbete tillsammans med andra. Även om vi har fortsatt stora utmaningar i utsatta områden ser vi att vår lägesbild och de insatser vi och andra har genomfört har bidragit till positiva trender på många håll, säger Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, i ett pressmeddelande.

Förutom ökad polisnärvaro så har samverkan med kommuner, fastighetsvärdar, företag och ideella föreningar bidragit till en något ljusare bild, enligt polisen.

Samtidigt finns stora utmaningar kvar med kriminella gäng, skottlossningar och öppen droghandel i flera områden.

• Rapporten Kriminell påverkan i lokalsamhället – En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden (pdf-fil,  9 sidor).