Täpp till luckorna i svensk narkotikakontroll

Sverige behöver täppa till flera hål i narkotikakontrollen – exempelvis markera viss narkotika som särskilt farlig och åter tillmäta mängder större betydelse. Dags att högtidlighålla FN:s narkotikakonventioner, skriver Gunnar Fjaestad och Walter Kegö, tidigare narkotikaåklagare respektive kriminalkommissarie.

Idag, den 26 juni, är det Förenta Nationernas internationella narkotikadag. Dagen bestämdes av FN:s generalförsamling 1987 för att högtidlighålla datum för slutförandet av FN:s särskilda konferens om narkotika i Wien 1987. Konferensen bidrog bl.a. till att FN 1988 antog den Internationella Narkotikabrottskonventionen.

Sverige har, liksom i andra FN-sammanhang, haft en hög profil i internationella narkotikafrågor. Sålunda var 1971 års psykotropkonvention, som tillkom för att reglera nya missbruksmedel som amfetamin, till stor del ett resultat av svenska diplomatiska ansträngningar.

Det torde stå klart att Sverige under senaste decenniet ägnat allt mindre energi åt FN:s narkotikakontrollsamarbete.

De under senare år avkunnade domarna i narkotikamål från Högsta domstolen, med en nästan halvering i påföljder i grövre narkotikamål, har både inom och utom Sverige uppfattas som klara signaler att den restriktiva hållningen i dessa frågor övergivits.

Mycket behöver göras för att åter säkerställa att Sveriges syn på narkotikakontroll blir intressant för FN. Insatserna handlar om att komplettera den svenska lagstiftningen, främst Narkotikastrafflagen (1968:64), så att den blir helt förenlig med FN-konventionerna. Att så sker är viktigt för att narkotikakontrollen skall bli enhetlig även ner i detaljerna. När så ej sker blir det exempelvis möjligt för Nederländerna att tillåta småhandeln med cannabis.

Några besvärande luckor i svensk narkotikakontroll är kända sedan årtionden. De har stor betydelse för den praktiska narkotikabekämpningen. Samtidigt visar de hur internt arbete med svensk narkotikalagstiftning fått ersätta Sveriges fullgörande av sina åtaganden inom ett centralt område för svensk diplomati.

Den första ändringen skulle vara att föreskriva att både naturliga och syntetiska varianter av de uppräknade medlen skall räknas som narkotika.
Ändringen kan införas genom att tillfoga en bisats i Narkotikastrafflagens definition av narkotika. Då skulle man automatiskt få en rad växter klassade som narkotika redan när de innehåller substanser som i sig är narkotika i lagens mening. Nu närmast skulle det gälla exempelvis växten kratom (Mitragyna speciosa), som innehåller det narkotikaklassade ämnet mitragynin, men ej själv utgör narkotika.

Den andra ändringen skulle vara att markera vissa narkotika som särskilt farliga. Detta skulle signalera ett uppbrott från HD:s praxisvändning 2011 när man sade att art (typ av drog) och mängd skulle tillmätas mindre betydelse. I både 1961 års och 1971 års konventioner finns listor med specificering av särskilt farliga substanser, bland dem heroin och cannabis respektive LSD och meskalin.

Den tredje och kanske viktigaste ändringen skulle vara att komplettera rekvisiten i Narkotikastrafflagen för särskilt allvarliga brott. I kommentaren till 1971 års konvention (art. 22) noteras att allvaret skall bedömas på basen av gärningens potential att direkt eller indirekt orsaka skada på hälsan hos andra människor än förövaren. Detta betyder att den hanterade mängden narkotika, som är den skadeframkallande materian, måste tillmätas väsentligt större betydelse på alla hanterade nivåer, även på gatunivån.

Narkotikan framkallar sin giftverkan genom sina kemiska egenskaper, oberoende om den köpts till svartabörspris från en langare eller erhållits som gåva av en kamrat.

Dessa ändringar skulle kunna täppa till kända hål som för närvarande undergräver både svensk diplomatisk trovärdighet och svenskt myndighetsarbete inom narkotikakontrollområdet.

Låt den 26 juni bli en dag för att högtidlighålla FN:s narkotikakonventioner, men även en manifestation för Sveriges vilja att fullfölja sina åtaganden gentemot FN i fråga om internationell narkotikakontroll!

av

GUNNAR FJAESTAD – f.d. narkotikaåklagare
WALTER KEGÖ – f.d. kriminalkommissarie och tidigare chef för Rikskriminalens narkotikarotel

Tema: UN&Drugs

Fungerar FN:s globala narkotika-konventioner

… eller har ”kriget mot drogerna” misslyckats?•

• FN-möten årligen i mars i Wien (CND), om implementering av konventioner, nya droger klassas, mm. Länkar till de tre internationella narkotikakonventionerna.

Läs mer

Annonser