Rapport: unga vuxna röker mest

Tobaksrökning har minskat och de som röker dagligen är bara hälften jämfört med för femton år sedan. Men bland unga vuxna är det hela 29 procent som rökt senaste månaden, visar en ny CAN-rapport om svenskarnas tobaksvanor 2003-2018.

Det är mer än dubbelt så många i åldersgruppen 17-29 år som rökt senaste månaden jämfört med andra åldersgrupper. Samtidigt är det de yngre som mer feströker, då och då men inte varje dag.

– Den sporadiska rökningen, även kallad feströkning, är klart vanligast bland unga vuxna samtidigt som det är i den åldern som många festar som mest. Det ska därför bli intressant att följa utvecklingen av den sporadiska rökningen efter att den nya lagstiftningen träder i kraft som bland annat innebär förbud mot rökning på uteserveringar, säger Martina Zetterqvist, utredare Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, och en av författarna till rapporten.

Panel om tobaksrapporten. Fr v Charlotta Rehman Wigstad, CAN-chef, utredaren Martina Zetterqvist, Henrik Ripa, och Elin Ramfalk, Cancerfonden. Foto: Drugnews

Hon presenterade rapporten ”Tobaksvanor i Sverige 2003-2018” vid ett seminarie i Almedalen i onsdags. Uppgifterna har samlats in dels via försäljningsstatistik, dels genom intervjuer per telefon (i Monitormätningarna, som varje månad frågar befolkningen om dess alkohol- och tobaksvanor).

Svenskarna köpte förra året fem miljarder cigaretter, 93 procent av dem i Sverige. Det blir 598 paket per person över 15 år fördelat på hela befolkningen.

Men rökning har minskat kraftigt – idag röker 16 procent av männen och 14 procent av kvinnorna.

När det gäller snusning är könsskillnaderna större, var fjärde man snusar men bara sex procent kvinnor. De köpte 6223 ton snus tillsammans, vilket är 34 dosor per invånare.

E-cigaretter är relativt ovanligt i Sverige, knappt två procent har rökt e-cigg senaste 30 dagarna, vanligast bland män och unga vuxna.

Men även om tobaksbrukets hälsorisker är kända, så börjar varje dag nya ungdomar att röka.

I panelen på konferensen var Henrik Ripa, tidigare M-riksdagsman, engagerad i Visir och idag ordförande Sahlgrenska universitetssjukhuset upprörd.

– Det handlar om en massdöd vi har i Sverige av tobaken, över 14 000 dör varje år i relaterade skador. Egentligen borde notan för vårdkostnaderna sändas till tobaksbolagen som riktar in sig på nya unga konsumenter. På sikt bör politiker ta ansvaret och förbjuda rökning helt, den blir en trist parentes i historien, sa han.

Både han och Elin Ramfalk från Cancerfonden välkomnade den skärpta tobakslagen som gäller från 1 juli. Men det räcker inte med utvidgade rökförbud utomhus, menar de. Även neutrala paket och tobak under disken i butiker borde funnits med.

Elin Ramfalk tror inte att målet ett Rökfritt Sverige 2025 (färre än 5 procent som röker) blir möjligt att nå, utan fler skärpningar, exempelvis bara licenserade tobaksbutiker, höjd skatt och rökfri skoltid.
– Framför allt behövs en handlingsplan tas fram nu, sa hon.

Helen Stjerna från A Non Smoking Generation håller med:
– Skolan är en viktig arena där de flesta som börjar röka gör det nära skolområdet. Och ganska snart vill sju av tio sluta, men det är svårt då beroendet tagit över, sa hon till Drugnews.

Hon berättade att efter beslut om tobaksfrihet kring skolor införts i Norge, så minskade
andelen rökare från elva procent till 0,4 procent på några år.

I publiken satt flera representanter för tobaksindustrin, men ingen av dem ställda några frågor.

• CAN:s rapport ”Tobaksvanor i Sverige 2003-2018” (pdf-fil, 47 sidor).

Tema: TOBAK

Tobaksdöden…

kräver över sju miljoner liv varje år runt världen.

Cirka 884 000dör av passiv rökning, många av dem är barn. Särskilt mot fattiga länder riktar sig tobaksbolagen där lagar är svagare och inte skyddar invånarna mot tobaksskador.

Reklamförbud, högre tobaksskatter, mer information om skadeverkningar och fler rökfria miljöer kan rädda liv, enligt WHO.  Läs även The Tobacco Atlas om utvecklingen i världen.

Läs mer

Annonser