”Inte Sveriges restriktiva drogpolitik som dödar”

Sverige har en oroande hög narkotikadödlighet. Men orsaken är inte den restriktiva drogpolitiken som ibland påstås, utan andra skäl – såsom en hög tillgänglighet till legala opioider, hävdas i två nya rapporter. Socialministern kommenterar narkotikaläget för Drugnews.

I den ena rapporten har svenska forskare gått genom data om 2 834 förgiftningsdödsfall under åren 2006 till 2014 som undersökts rättsmedicinskt, det vill säga misstänkt onormala dödsfall.

De kommer fram till att narkotikarelaterade dödsfall har ökat kraftigt – en fördubbling – under perioden och särskilt av receptbelagda opioidläkemedel, medan dödliga överdoser i heroin var relaterat stabil.

En stor del handlar om läkemedel för smärtkontroll, men även metadon och buprenorfin som skrivits ut på program för opioidberoende som ersättningsmedel (Laro-program) eller som smugglas in.

Anna Fugelstad, forskare

– Tillgången ökade från 2006 då opioidläkemedel börjat skrivas ut mer och Laro-program började byggas ut och regler lättade. För smärtläkemedlet oxikodon är sambandet klockrent, där det skrivs ut mer så ökar även dödligheten i en vacker kurva, säger Anna Fugelstad, psykolog och narkotikaforskare, som lett studien, till Drugnews.

Hon tycker det är tveksamt att använda oxikodon för smärtlindring under längre tid då det har en stigande toleransutveckling som lockar till att höja dosen och riskera skapa beroende. En utveckling som tagit USA med storm, en opioidepidemin härjar till följd av aggressiv marknadsföring och lättvindig förskrivning av smärtläkemedel som lett till miljontals patienter blivit beroende av opioider och tiotusentals avlider årligen. Och flera har gått över till illegalt heroin och fentanyl-varianter, som är billigare.

– Sverige är med sin ökade förskrivning av opioidläkemedel på väg följa i USA:s fotspår. Det är främst legala opioider som dödar, varnar Fugelstad.

Hennes studien publiceras i Alcohol and Drug Dependence och finns redan att läsa via PubMed och Sciencedirect.

I Almedalen förra veckan släpptes en annan rapport i samma ämne, ”Sveriges höga narkotikadödlighet – vad beror den på och vad kan göras?”. Det är vetenskapsjournalisten och författaren Pelle Olsson, som för Narkotikapolitiskt Center undersökt orsaker till att fler svenskar dör av narkotika.

Ny rappport

Olsson går pedagogiskt genom minst fyra register som redovisar utvecklingen på ett minst sagt komplicerat och förvirrande sätt, (Socialstyrelsens underliggande, bidragande och förgiftningar under olika koder, Toxreg, Rättsmedicinalverket och EU:s statistik). Dödstalen hamnar mellan 500 – 1000 per år beroende på olika sätt att räkna med olika variabler, (åldersgrupper, substanser, huvuddroger, om självmord inräknas etc.).

Sverige hamnar ofta internationellt högt, näst högst i EU vad gäller dödlighet, när olika länder jämföras.

”Det är en snårskog av siffror och olika sätt att räkna”, uppger Pelle Olsson för Drugnews, men hans slutsatser är i stort desamma som i Anna Fugelstads studie. Legala opioider står för en majoritet av dödsfallen.

Men han visar även hur Sverige mäter mer ingående, varför rättvisa jämförelser med länder utanför Norden är svåra att göra. Han undersöker även upprepade påståenden om att det är den restriktiva drogpolitiken som är boven i dramat och förklaring till den svenska höga narkotikadödligheten.

Han konstaterar att konsumtionsförbudet mot narkotika har funnits i över 30 år, medan den stora ökningen av antalet dödsfall av droger ökat från 2006 och framåt. Ökningen verkar istället mer ha göra med legal förskrivning av metadon och buprenorfin på Laro-program och smärtstillande opioidläkemedel.

”För att få ner dödstalen krävs en rad olika åtgärder; en fortsatt strikt reglering av såväl illegal narkotika som narkotiska läkemedel, förebyggande insatser så att så få som möjligt börjar använda narkotika och ett varierat utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem – från livräddning till långvarig behandling”, sammanfattas i rapporten.

Pelle Olsson

Det finns de som menar att svenska narkotikastrategin stigmatiserar många som använder droger och gör att de inte vågar söka hjälp när de behöver. Olsson konstaterar dock att förbudet mot att konsumera och inneha narkotika inte hindrat människor att söka vård. Fler söker öppenvård för drogproblem än tidigare, vilket snarare tyder på att inriktningen av vården har blivit en annan – kortare och mindre omfattande, mindre tvång, klenare vårdkedja.

En Novus-enkät presenterad av SR P3 nyligen visar att en av 20 unga inte skulle ringa 112 vid misstänkt överdos och nära en av fem skulle tveka ringa.

”Att underlätta bruk av livsfarliga droger i russyfte framstår inte som en konstruktiv metod att minska de tragedier som följer i narkotikans spår”, skriver Pelle Olsson i rapporten. Han påpekar att akuta dödsfall av narkotika är de värsta, men inte de enda skadorna av illegala droger, (även sociala skador, drabbade anhörigas och omgivning etc.). 

I juni kom senaste lägesbeskrivningen från EU:s drogcenter i Lissabon om narkotikasituationen i unionen, (som särskilt pekade på en ökad kokain-tillgång).
Sverige var åter i topp på andra plats när det gällde andelen drogrelaterade dödsfall, (626 redovisade dödsfall år 2017, fler än året före), efter Estland, medan länder som Holland och Portugal var längre ner.

Men det påpekas för första gången i rapporten att siffrorna är förrädiska att jämföra och inte analyseras och samlas in på samma sätt i de olika länderna.

– Det är bra att EMCDDA lyfter svårigheten med att mäta och jämföra, men klart är att dödsfallen är för många i Sverige och att beroendevården kan bli bättre, säger Joakim Strandberg, enhetschef på Folkhälsomyndigheten som tar fram underlaget om Sveriges narkotikaläge till EU.

Han gissar att dödstalen även 2018 kommer ligga högt, även om antalet döda av fentanyl minskat, (efter rättsprocesser mot hemsidor och langare). Missbruksvården bedömer han ändå skalats upp med ökad tillgång till motgiftet Naloxon, ökad skademinimering, fler sprutbyten och fler patienter i Laro-program.

Läckage från Laro-programmen av narkotikaklassade läkemedel tror han inte är alarmerande.
– Vi har ganska bra koll på hur de förskrivs, säger Strandberg till Drugnews.

Socialstyrelsen hänvisar till att buprenorfin som når svarta marknaden främst smugglas in till landet. Men myndigheten kritiseras samtidigt för att inte längre ha koll på hur många substitutions-program och patienter exakt det finns i landet sedan ett centralt register slutade föras 2004. Och en studie från 2015 visar att läckaget från programmen varit betydande, (två av tre inskrivna tillfrågade patienter har någon gång delat med sig eller sålt vidare av sin medicin). Men de som riskerar fara illa mest är de som köar till eller avstängts från programmen.

Tillbaka till Almedalen och debatten om narkotikadöden.
Flera menar att det finns fler orsaker till Sveriges dödstal ökat kraftigt under åren än legala opioider. Bland annat att heroin ökade redan på 1990-talet, nya nätdroger, ökad tillgång till droger i samhället och stora brister i svenska missbruksvården. Och att polisen jagar brukare istället för att främst rikta in sig på smugglare och langare.

Rop om att utreda konsumtionsförbudets effektivitet och rättsligt avkriminalisera narkotika hörs alltmer. Så även att införa en huvudman för beroende- och missbruksvården istället för ett delat som idag mellan landsting och kommuner.

Peter Moilanen och socialminister Lena Hallengren i Almedalen. Foto: Drugnews

– Hela narkotikapolitiken behöver utvecklas, men ska vila på en human och restriktiv grund, säger Peter Moilanen som är chef för Narkotikapolitiskt center, och ordnade seminariet i Visby.
Han betonar att Laro-program för grava opioidberoende och smärtläkemedel för de med värk behövs, men att kontrollen behöver bli bättre.

Han rekommenderar utifrån Pelle Olssons rapport beslutsfattare att bl a:
• överväga ett mer enhetligt sätt att mäta narkotikadödlighet och driva det gentemot EU:s narkotikamyndighet.
• se närmare på åtgärder som förhindrar läckage och smuggling.
• tillsätta en studie om hur fler kan få längre och mer kvalitativa behandlingsinsatser och få hela vårdkedjan att fungera. Och kartlägga hur många tunga narkomaner som finns idag.

• genomföra Socialstyrelsens rekommendation från 2017, förbättra samverkan och utvidga tillgången på Naloxon.

– Det gäller att kunna hålla flera bollar i luften samtidigt. Vi bör se individen mer. Förebygga generellt, men behandla individuellt, säger Peter Moilanen till Drugnews.

Vid seminariet i Almedalen om narkotikadöden, så medverkade även socialminister Lena Hallengren (S) en stund. Hon höll med om att situationen är oroande. Hon nämnde ANDT-strategin (alkohol, narkotika, doping och tobak) och att det överlag går bra med A:et och T:et.

– Men när det gäller N:et (narkotikan) så går det inte lika bra, det är något vi måste prioritera mera, sa hon.

Vad gäller drogrelaterad dödlighet, så tycker hon ”det känns trist” att Sverige pekas ut. Men att ”vi inte är sämst i klassen”, utan ganska noggranna att mäta.

– Men det intressanta är inte hur andra länder mäter, utan jag kan konstatera att vi har alldeles för hög dödlighet och måste intensifiera vårt arbete och grunda vårt arbete på fakta, sa hon.

Hon berättade att klassningen av nya substanser tagit fart, att sprutbyten och Naloxon blir mer tillgängliga. Men att förebyggande insatser och missbruksvården måste bli mer effektiva. Vad gäller förslag lägga huvudansvaret för missbruksvården hos en huvudman, så är hon tveksam och menar att det även inom samma organisationer idag finns problem att samverka och patienter hamnar mellan stolar. Och Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga hur omfattande samsjuklighet för patienter med beroende och psykisk ohälsa är.

Lena Hallengren. Foto: Drugnews

• Drugnews: vad gör regeringen när det gäller kontroll över opioidläkemedel som tar många liv?
– Ska vi lyckas bryta detta och minska tillgången så måste vi fortsätta narkotikaklassa, hitta det som är illegalt. När det gäller läckaget från sjukvården och det som är förskrivet, så är det mycket allvarligt och vi måste jobba vidare med. Hur är svårt att säga idag, men försäkra oss om att det inte förskrivs på ett sätt som inte är tillåtet och öka kontrollen…

• Har då Sverige en alltför restriktiv narkotikapolitik idag?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har inga planer idag att göra det mer liberalt, avkriminalisera droger eller ta bort konsumtionsförbudet. Vi är mycket försiktiga att ens gå in i debatter om en sådan väg, säger hon.

Hon berättar att hon också noga följer utvecklingen i Norge, som idag mer betonar vård än straff och är på väg att avkriminalisera och pröva heroinförskrivning.

• Fotnot: Rapporten ”Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?” av Pelle Olsson (28 sidor) utges av Narkotikapolitiskt center (ett nätverk av restriktiva organisationer, ex NBV, UNF och Sveriges Blåbandsungdom). För transparensens skull ska nämnas att Pelle Olsson även medarbetar regelbundet för Drugnews.

• Läs även en debattartikel i Svenska Dagbladet av Peter Moilanen och Pelle Olsson om rapporten från Narkotikapolitiskt center.

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser