Kanada – på möte om opioidkrisen

VANCOUVER Dödligheten i överdoser i provinsen British Columbia är en av de högsta i världen. Drugnews medarbetare Pelle Olsson besöker ett möte – arrangerat av en apotekskedja och beroendevården – om opioidkrisen, där samtalet snart övergår till hur få bort narkotikaförbudet, öka tillgång till säkrare droger och mindre polisinsatser.

Det här är andra artikeln av flera för Drugnews av Pelle Olsson som just nu besöker Kanada.

Under 2018 dog 1533 personer av narkotikaöverdoser i den kanadensiska provinsen British Columbia. I en befolkning på 4,6 miljoner blir det 300 per miljon invånare, vilket antagligen är det högsta narkotikarelaterade dödstalet i världen. En lösning som många föreslår är bättre tillgång till säkrare droger och mindre polisinsatser.

Mötet kallas Opioid Town Hall och arrangeras på ett lyxhotell i utkanten Vancouver. Det är ett försök att informera allmänheten i British Columbia om opioidkrisen och vad man kan göra åt den.

Det är, kanske lite förvånande, den privata apotekskedjan Shoppers Drug Mart som arrangerar mötet tillsammans med British Columbias Centre on Substance Use (BCCSU) som är provinsens ansikte utåt när det gäller hälsoperspektiv på drogfrågan.

Evan Wood. Foto: BCCSU

President i Shoppers Drug Mart är Jeff Leger som inleder med att berätta att företaget hjälper allt fler att komma ur sitt opioidberoende genom ersättningsdroger, men att de trots sina 1 700 apotek och utlämningsställen runt om Kanada inte kan lösa opioidproblemen ensamma.

Psykiatriprofessor Evan Wood, verkställande direktör för BCCSU, framför det medicinska perspektivet och menar att narkomanvården är underdimensionerad. Det krävs mycket mer resurser. Han säger också att det är förbudet mot narkotika som ligger bakom de ökade problemen.

Att få bort förbudet blir sedan ett tema för kvällen.

Leslie McBain, som själv förlorat en son i en opioidöverdos, representerade föräldragruppen Moms Stop the Harm.

Leslie McBain. Foto: Moms

– Det är stigmat som är drivande. Att ta droger är inte ett moraliskt misslyckande. Folk tar droger på grund av smärta, livssmärta, känslomässig smärta, psykisk smärta. Vi behöver säker tillgång för att få bukt med kriminaliteten, säger hon.

Beroendeläkaren Ingrid Tyler pratade också om stigmat. Om det försvinner, om droganvändare betraktas som vanliga patienter, kan folk få den hjälp de behöver, menade hon.

Doktor Tyler presenterade en del statistik som bland annat visade att bara en fjärdedel av dödsfallen sker genom injektion, resten genom oralt intag eller rökning och inhalering. Och bara tolv procent sker utomhus. De allra flesta narkotikadödsfallen inträffar i den egna bostaden.

Sista talaren i panelen är Erica Thomson, själv droganvändare, som arbetar som koordinator för att hjälpa andra med drogproblem. Hon hade många smärtsamma erfarenheter av vänner som dött och blev mycket känslomässigt berört, men också indignerad över sakernas tillstånd. Det onda är enligt Thomson att de flesta droger i Kanada fortfarande är förbjudna.
– Vi måste få stopp på kriget mot narkotika!

Hon menade att det hon behövde som mamma till en 14-årig dotter var inte fördömanden, inte en stigmatisering, utan ett ärligt samtal hur hon kan använda droger på ett säkert sätt.

Efter den första samtalsrundan blev det frågestund och vittnesmål från publiken. Det var övervägande kvinnor i publiken och många av dem var mammor till barn som dött. Några berättade hur dåligt sjukvården fungerar för dem som är drogberoende. En annan i publiken frågade varför det inte inrättas konsumtionsrum även för dem som röker eller inhalerar sina droger.

MÖTESPANELEN

De hundratalet besökarna i lokalen tycktes vara överens med panelen om långtgående insatser för att underlätta bruket av narkotika, harm reduction, för dem som är beroende.

Eftersom man också kunde skicka frågor via sina telefoner som sedan exponerades på en stor bildskärm kan man dock även läsa några kritiska frågor.

En fråga gällde varför ingen pratade om prevention. En annan fråga var: Varför är det så svårt att få behandling? Varför lägger vi ner så mycket pengar på att hjälpa de beroende att använda istället för att få dem friskare?

Men ingen av dessa frågor togs upp av panelen.
I några kommande artiklar i Drugnews ska vi försöka få svar på invändningarna.

British Columbia

British Columbia är Kanadas västligaste provins beläget vid Stilla havskusten med 4,6 miljoner invånare. Största stad är Vancouver – en vacker hamnstad med uppåt 600 000 invånare. Hela 2,4 miljoner i storstadsområdet.

Vancouver listas ibland som ”världens bästa stad” med hög livskvalitet. Polariserad där många rika investerat i fastigheter och priser drivits upp. Samtidigt har några områden i östra centrum och parker dragit till sig många hemlösa och droganvändare.

Ökade problem med fattigdom, kriminalitet och vapenrelaterade våldsbrott.
Idag brottas British Columbia med en av världens högsta narkotikadödlighet, särskilt överdoser i opioider, (2018 avled 1533 personer i överdoser). Fentanyl kom 2016 in här på svarta marknaden.

Vancouver var tidig med att pröva skadelindrings-insatser med bland andra sprutbyte och injektionsrum. Här startades metadonprogram 1964, Naloxon utdelas från 2012 till riskgrupper. Idag får cirka 22 000 personer i provinsen BC läkemedelsassisterad behandling, 17 miljoner sprutor delas ut per år, finns ett 30-tal officiella övervakade fix-rum och ytterligare inofficiella ställen.

Kanada – i mycket Sveriges narkotikapolitiska motsatts – blev andra nation efter Uruguay att legalisera cannabis i oktober 2017. Ätbar och drickbar cannabis börjar säljas december 2019.

 

Källa: Wikipedia, Pelle Olsson mfl.  

Annonser