”Se över vårdkedjan och påföljd vid narkotikabrott”

Narkotikapolitiken bör utvecklas för framtiden med alternativa påföljder till böter vid tidigt upptäckt av droger och en översyn bör även göras av hela vårdkejdan vid missbruk. Det motionerar riksdagsledamoten Elin Lundgren (S).

Straffen vid grova narkotikabrott vill flera partier ska återställas efter en kraftig sänkning som blev resultatet efter några domar i Högsta domstolen 2011. Det rapporterade TV4 Nyheterna förra veckan som kartlagt att straffen nära halverats.

I andra änden ifrågasätts samtidigt straffen för ringa narkotikabrott (gäller oftast eget bruk och mindre innehav). Svenska Narkotikapolisföreningen har tidigare uttryckt att dagens vanligaste påföljd med böter och prick i belastningsregistret bör ses över, då de inte är effektiva för unga droganvändare och grava missbrukare.

Socialdemokraten Elin Lundgren från Gävle har nu motionerat i riksdagen och vill att fler påföljdsalternativ till böter bör ges. Hon nämner exempelvis att samtal hos socialtjänst, samhällstjänst eller drogtester under några månader som alternativ.

Unga under 18 år kan idag slippa åtal för ringa narkotikabrott om de accepterar behandling och stöd istället. Men likväl får de prick i registret som gör det svårt att ta körkort och få arbete.

– Det behövs helt enkelt fler alternativ, dagens system är inte så flexibelt och det borde vara större fokus på att få bort personer från missbruk och återfall. Därför vill jag att en översyn görs och fler alternativ till böter tas fram, säger Elin Lundgren till Drugnews.

•Vill du även att konsumtionsförbudet ses över (som ofta är grund vid ringa narkotikabrott)?
– Nej, det gör jag inte. Det behöver vara kvar då det har en viktig normerande effekt. Allt stöd man ger till personer som bidrar till att sluta med narkotika är ju bra. Men det kan man göra utan att avkriminalisera, säger hon.

I en annan motion vill hon även att riksdagen uppmanar regeringen att göra en översyn av hela vårdkedjan vid narkotikamissbruk. Det gäller exempelvis bättre samverkan mellan socialtjänst, skola, arbetsplats och polis vid tidig upptäckt.

– Jag märkte själv som högstadielärare att skolan efter en orosanmälan aldrig får veta vad som händer med eleven, det saknas återkoppling med hänvisning till sekretess.

Men även samverkan mellan olika instanser som sjukvård, beroendevård och psykiatri haltar ofta och hon välkomnar riksdagens uppmaning i våras att ansvaret för frågan bör ses över.
Hon oroas över ökad tillgång på droger och att kommuner med skral ekonomi väljer billigare öppenvård på hemmaplan än behandling, även om det inte passar alla.

Det finns även luckor efter behandling med uppföljning och svårigheter med arbete, bostad och fritid.
– Hela vårdkedjan behöver ses över och optimeras. Det finns för många luckor idag och ser olika ut i kommunerna. Hur en bättre samverkan ska nås bör en utredning föreslås, men ett redskap skulle kunna vara ta fram nationella riktlinjer, säger hon.

Elin Lundgren år 40 år, lärare, sitter i civilutskottet (S) och är även ordförande i riksdagens nykterhetsgrupp. I en längre intervju i Accent idag berättar hon om sin roll i riksdagen, bakgrund i nykterhetsrörelsen och att barns rättigheter engagerar henne främst.

• Fotnot: Motioner om fler påföljdsalternativ vid narkotikabrott (2019/20:969) och översyn av vårdkedjan (2019/20:977).

Annonser