En analys av data från Office for National Statistics visar att dödliga narkotikaförgiftningar i den engelska regionen West Midlands, med 5,3 miljoner invånare, där Birmingham är huvudort, har ökat med tolv procent – från 916 till rekordhöga 1027 under åren 2013-2018. Räknat per invånare är det ungefär dubbelt så många som i Sverige.

Under samma period har budgeten för alkohol- och narkotikarehabilitering minskat från motsvarande 794 miljoner kronor till 410 miljoner. En minskning med 34 procent.

Eytan Alexander är verkställande direktör för den privata vårdgivaren för missbruksbehandling UK Addiction Treatment Centers som utfört analysen. 

– Vi har pekat på den drastiska nedskärningen i budgeten till service för missbrukare varje år sedan 2013 och tyvärr visar de här sifforna hur detta ha påverkat de mest såbara personerna i West Midlands, säger han till Bromsgrove Advertiser.

Eytan Alexander påpekar att detta är inte bara är siffror utan människor.
– De är någons mamma, pappa, barn eller vän och vi kan inte nog poängtera värdet av att investera i beroendevård, säger han till tidningen.

Samma utveckling har skett i hela England. Antalet rehabiliteringscentra med avgiftningar av hög kvalitet har minskat från 195 under 2013 till 132 i år. Samtidigt har narkotikadödligheten i landet nått rekordnivåer.

De flesta som uttalar sig om drogdöden i den brittiska pressen tycks vara överens om att nedskärningarna i vården bidrar till de ökade dödstalen, men förslagen vad man ska bör inrikta sig på spretar åt olika håll.

Polischefen i West Midlands David Jamieson kritiserar regeringen för nedskärningarna i nättidningen Birmingham Live. Jamieson förordar injektionsrum och legalt heroin till opiatmissbrukare som inte kan behandlas på annat sätt.

I samma artikel intervjuas doktor Emily Finch, vice ordförande i beroendesektionen på Kungliga kollegiet för psykiatriker. Hon säger att ökningen av dödstalen borde vara ett uppvaknande för regeringen som har svultit ut narkomanvården. Detta riskerar liv.

I ett reportage i The Independent diskuteras också nedskärningarna som drabbar behandlingshemmen. Istället för inneliggande vård hänvisas narkomaner till kommunala dagcenters och gruppbehandling där chansen till varaktig drogfrihet är låg.

– Jag tror inte att min resa mot tillfrisknande någonsin hade startat om jag hade erbjudits avgiftning och rehabilitering i kommunen, säger 42-åriga Peter Krykant, som numera är drogfri till tidningen.

Han flyttade till Birmingham från Skottland vid millennieskiftet och var hemlös i tre år. Krykant fick metadon och bensodiazepiner utskrivet, men tog även ”enorma mängder heroin och crack” som han skaffade illegalt.

Med hjälp från en uppsökande fältgrupp genomgick han en behandling på Princess Diana Drug and Alcohol Treatment Centre och har sedan dess hållit sig drogfri.
– Det skulle aldrig inträffa i dagsläget, säger Peter Krykant till Independent och menar att det numera inte finns möjlighet för de tyngsta missbrukarna att komma in på ett sådant behandlingshem.

Prinsessans Dianas rehabiliteringscentrum är idag nerlagt.