Klent stöd för cannabis mot psykisk ohälsa

LONDON En stor metaanalys över medicinsk cannabis visar att riskerna är större än fördelarna att behandla depression, ångest och psykossjukdomar med cannabis. Symtomen kan snarare förvärras.

Forskarna bakom metastudien som publiceras i tidskriften The Lancet Psychiatry har gått igenom 83 studier med över 3000 individer som gjorts de senaste fyra decennierna. Slutsatsen är att cannabinoider inte bör användas vid behandling av psykisk ohälsa då evidensen är för svag och riskerna för stora.

Ändå ges de till personer med psykiska problem ibland annat Australien, USA och Kanada och författarna tror att efterfrågan sannolikt kommer att öka, (medicinsk cannabis har tillåtits i fler länder).

– Innan vi har evidens från randomiserade kontrollerade studier, kan vi inte ge kliniska råd kring hur medicinsk cannabis kan användas för att behandla psykisk sjukdom, säger professor Louisa Degenhardt, studiens huvudförfattare från Sydney.

Forskarna gick igenom studier om använda cannabis vid behandling av bl a depression, ångest, ADHD, tourettes syndrom, posttraumatisk stress (PTSD) och psykossjukdomar. Bevisen för positiv effekt var få, men för en ”större grupp i forskningen” fanns potentiella risker av behandlingen.

De hittade bara ”bevis av låg kvalitet” för att THC (rusämnet i cannabis) kan vara till stöd för personer med multipel skleros eller kronisk smärta som även led av ångest. Men kan förvärra situationen för människor med depressioner och psykos.

Kommentar från Fred Nyberg, professor e.m. i biologisk beroendeforskning, Uppsala universitet:

Fred Nyberg. Foto: Drugnews

– Detta är inte överraskande. I våras publicerades en studie där man med tydlighet kunde sammankoppla frekvent rökning av cannabis med hög THC-halt och risken för att utveckla psykos. Och kopplingen med användning av cannabis – framförallt i unga år – och risken för negativa effekter på den mentala hälsan har bekräftats av åtskilliga studier så ännu finns det inga starka skäl att vare sig för medicinsk användning eller rekreationsbruk låta cannabis få företräde, säger han till Drugnews.

Nyberg tillägger att ”medicinsk cannabis” inte är godkänt som läkemedel vare sig av Läkemedelsverket eller dess motsvarighet FDA i USA eftersom preparatet inte uppfyller de kriterier som dessa myndigheter ställer. Likväl har drogen fått stort utrymme som ett alternativ vid behandling av kronisk nervsmärta och även vid psykiatriska komplikationer.

• Fotnot: Metastudien ”Cannabinoids for the treatment of mental disorders and symptoms of mental disorders: a systematic review and meta-analysis” publicerad i The Lancet Psychiatry.

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag två godkända cannabisbaserade läkemedel, som drygt 100 patienter får, enligt SVT.
Sativex framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Och Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för öka aptit hos bl a hiv-patienter. Antal patienter som får Sativex har ökat till över 300 personer 2017 och för Marinol har ansökningar ökat till cirka 16 år 2018.

Intressant innehåll är THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktivt). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha. Läkemedelsverket hade 2018 beviljat 27 ansökningar för Bediol (baserat på cannabis-växtdelar) på licens.

I USA tillåter hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Annonser