Kanada – svarta cannabismarknaden frodas

VANCOUVER I oktober ifjol legaliserades cannabis i Kanada för nöjesbruk. Men nu sjunker kanadensarnas stöd för reformen. Rapporter visar på ökad användning, småbarn förgiftas och svartmarknaden finns kvar (där bl a Hells Angels styr). Få licensierade ”pot shops” har öppnats i Vancouver, rapporterar Drugnews medarbetare.

Fjärde artikeln för Drugnews i Pelle Olssons reportageserie från Vancouver och British Columbia. Kanada – särskilt provinsen BC – är i mycket är Sveriges narkotikapolitiska motsats och röner intresse av såväl anhängare som kritiker till harm reduction och legalisering.

Överallt och även tidigt på dagen känner man den typiska marijuanadoften i centrala Vancouver. Här och var ser man någon, mest unga män, som blossar på en joint. Däremot är det svårt att förstå varifrån drogen kommer. Vi får leta länge innan vi hittar en ”pot shop”. Den första vi upptäcker är City Cannabis & Co, Den nybyggda lokalen är sobert inrett som en konsthall. Vita väggar, ett fåtal besökare. Varorna exponeras mitt i butiken på fernissade träplankor och glasskivor.

En av få potshops i Vancouver. Fotoi: Pelle Olsson
En av få potshops i Vancouver. Foto: Pelle Olsson

Det är bara varuprover som ligger framme, får vi veta av unga den kvinnliga försäljaren, budtendern, som har ett stort förkläde på sig. Den riktiga cannabisen hämtas efter kundens beställning från ett rum bakom disken. Högst 30 gram åt gången får man köpa och det gäller bara för rekreationellt bruk. Åldersgränsen är 19 år.

Medicinskt bruk av cannabis, som varit legalt i Kanada sedan 2002 för de med läkarintyg, säljs bara online. Edibles, ätbara och drickbara varianter av drogen, blir lagliga att sälja nu i höst, men dröjer ett par månader innan de finns i butiker – efter vårt besök.

– Nu på förmiddan är det inte så mycket kunder här, det är lugnare, så vi behöver inga ordningsvakter, säger budtendern.

FÅ BUTIKER HAR LICENS
Ännu ett år efter legaliseringen finns det bara ett par cannabisbutiker som har öppnats i Vancouver av de tio som har fått licens. I hela landet hade 286 butiker fått statlig licens i oktober att sälja cannabis.

Men den stora mängden säljs fortfarande på den svarta marknaden. Fast gränsen mellan legalt och illegalt är flytande. I en annan butik i närheten, Cannabis Culture, har man nämligen ingen licens att sälja, men gör det ändå, utan bekymmer.

Här är det livligt och färggrant. I gatuplanet säljs pipor, tröjor, böcker (även barnböcker), affischer, strumpor och souvenirer. Överallt finns cannabisbladet, precis som korset i en kyrka. På det översta planet i affären kan man både köpa och röka marijuana och hasch.
– Vår affärskedja grundades 1994, säger budtendern.

Cannabis Culture –butiken. Foto: Pelle Olsson

Han och hans kollegor är inte alls lika prydligt klädda som i den licensierade butiken. På Cannabis Culture bejakar man hela kulturen kring drogen. Ett tag hade man fyra – fem butiker i Vancouver. Det var lagligt tack vare att staden utfärdade tillstånd långt innan det blev legalt i hela Kanada. Budtendern vi pratar med tror att det fanns ett hundratal butiker som hade sådant kommunalt tillstånd. Nu är dessa indragna av den nye borgmästaren. Allt ska regleras enligt de nya federala bestämmelserna. Ändå finns det kvar en och annan butik utan nya licenserna. Framför allt är det inget problem att köpa drogen, får vi veta.

Det har naturligtvis skrivits mycket om effekterna av legaliseringen. Bland annat på den internationellt inriktade webbsidan The Conversation (med högkvarteret i Australien). På årsdagen av lagändringen den 17 oktober gör Michael J. Armstrong docent vid Goodman School of Business en analys. Det är bara affärsverksamheten han diskuterar, inte andra konsekvenser. Armstrong konstaterar att konsumenterna är nöjda liksom premiärminister Justin Trudeaus liberala regering som genomfört det de lovade väljarna inför valet 2015. Inget annat parti tycktes heller vilja ändra på reformen inför parlamentsvalet hösten 2019, och Trudeau lyckas behålla regeringsmakten efter valet.
Däremot kvarstår den svarta marknaden i stor utsträckning, vilket Armstrong tror kommer att rätta till sig när den legala marknaden kommit igång på allvar. Han är i grunden positiv, även om starten varit dålig.


”KATASTROF FÖR FOLKHÄLSAN”
Andra skribenter är inte lika välvilliga. I en krönika i Times Colonist – provinsdagstidning i British Columbia – i somras dömer krönikören Lawrie McFarlane ut legaliseringen som en katastrof för folkhälsan.

Hon hänvisar till erfarenheterna från USA-delstaten Colorado där antalet tonåringar som lagts in på sjukhus på grund av cannabisrelaterade mentala skador har mångdubblats efter legaliseringen, trots att åldersgränsen där är högre, 21 år. En annan missräkning för Kanadas del är att skatteinkomsterna från legala försäljningen bara blev en bråkdel av de beräknade 200 miljoner kanadadollar under de första tre åren. Istället ser det ut att bli 68 miljoner.

En förklaring hittar man, enligt McFarlane, i en rapport från Statistics Canada som visar att den legala cannabisen är nästan 50 procent dyrare än den illegala, (9,70 kanadadollar per gram jämfört med 6,51 dollar/gram).

Det gör att svarta marknaden inte alls kommer att slås ut, vilket var ett av argumenten för legaliseringen.

Pamela McColl

Pamela McColl, boende i provinsens huvudstad Victoria, är en annan kritiker. Som inflytelserik publicist och författare lobbade hon mot premiärminister Trudeaus legaliseringsförslag C-45. McColl är en av grundarna av den kanadensiska grenen av SAM, Smart Approaches to Marijuana. Ett annat engagemang mot cannabis är i gruppen Clear the Air. I likhet med McFarlane tror McColl inte att den svarta marknaden kommer att minska.

– Alla dessa brottsorganisationer, bland annat Hells Angels, har redan infiltrerat den legala marknaden. Ökar man antalet som använder så ökar man den svarta marknaden. Det är ren ekonomi, säger hon när jag får tag på henne.

Hon menar att det är helt osannolikt att de personer som i decennier köpt droger på den svarta marknaden nu istället börjar handla i de godkända butikerna. De vill köpa från sina kompisar och vanliga langare som de gjort tidigare.
– Ingen ska inbilla mig att de kommer att köpa sin pot i legala affärer, säger McColl.


HELLS ANGELS INBLANDAD

Richard Bergman som arbetade som narkotikapolis i Vancouverområdet mellan 1991 och 2004 bekräftar att just kriminella mc-organisationen Hells Angels alltid varit inblandade. Jag får tag på honom per telefon i huvudstaden Ottawa där han numera är verksam.

– Jag började som vanlig polis på landsbygden i British Columbia där narkotikahandeln var omfattande, säger han. Vi försökte stoppa importen av kokain och vi hade Hells Angels som odlade marijuana i massiv omfattning. Det var under den här tiden som marijuanan utvecklades. Den modifierades genetiskt, i grunden för att får bort (minska?) CBD- och höja THC-nivåerna för att öka den psykoaktiva effekten.

I slutet på 1990-talet arbetade Bergman inom polisen mot ekonomisk brottslighet i Vancouver, till exempel aktiebedrägerier och penningtvätt. Inkomsterna från narkotika måste ju omsättas i en vit marknad.

–  Vi såg att bakom bedrägerier på aktiemarknaden låg pengar från narkotikahandeln. Hells Angels var verkligt framträdande när det gällde marijuana. De sysslade naturligtvis även med annan brottslighet.

Han berättar att efter legaliseringen är det tillåtet att odla fyra plantor upp till en viss höjd, men det är svårt att kontrollera för polisen. De kan inte gå in i ett hus bara för att de känt lukten eller sett ett marijuanablad genom ett fönster,

– Det som händer är att de kriminella, Hells Angels och andra, kan använda flerfamiljshus och andra byggnader och odla så mycket de vill eftersom lagstiftningen försvårar bekämpningen av illegala odlingar, säger Bergman.

Intressant nog kommer en hängiven cannabisvän i British Columbia, Samuel Mellace, fram till samma slutsats som McColl och Bergman när det gäller den illegala marknaden. Mellace är en profet för medicinsk användning och påstår i sin bok ”The great cannabis conspiracy” att han botat tusentals patienter med sina egna cannabisprodukter. Särskilt framhåller han hur effektiva hans mediciner är mot cancer. Han menar emellertid att både legaliseringen och regleringen för medicinsk användning har hamnat helt fel.

Den svarta marknaden och den fria marknaden har blivit omöjliga att skilja på, och de [kriminella] gängen som brukade verka i skuggan kan nu fräckt operera öppet som licensierade företag med betalda lobbyister som påverkar politikerna och den allmänna policyn”, skriver Mellace.

När det gäller bruket och hälsoaspekterna av legaliseringen publicerades i somras en studie om cannabisförgiftade barn. Dessa fall följs i ett övervakningsprogram, Canadian Paediatric Surveillance Program, CPSP. Tre månader efter legaliseringen hade det rapporterats in 16 barn från 7 månader till 17 år som förgiftats av cannabis, i de flesta fallen av föräldrarnas ätbara cannabis (som befunnit sig i en gråzon när det gäller lagligheten).

Det är anmärkningsvärt många, säger barnläkaren Christina Grant, en av undersökarna i en tidningsintervju. Grant tror att dessa 16 barn bara är toppen på ett isberg. Antagligen är det många flera som förgiftas. Samma utveckling har man sett i USA-delstaterna Colorado och Washington som legaliserade 2014. Studien ska pågå under två år för att följa utvecklingen.

Photo: Torben Hansen / CC BY 2.0

Cannabisanvändningen har också påverkats av legaliseringen. En analys från det federala Statistics Canada i Ottawa visar att mellan åren 2004 och 2017 minskade bruket bland 15–17-åringar, det var oförändrat för 18-24-åringar och ökade för dem som var äldre än 25 år. Under 2018 och 2019 ökade bruket för samtliga åldersgrupper från 14 till 18 procent som använt minst en gång under det senaste året, jämfört med perioden före 2018. I genomsnitt konsumerade dessa 27,5 gram cannabis på tre månader (från 2,6 gram till 62,6 gram). Det är alltså frågan om betydande mängder hos en stor grupp och den mängden ökar.

Forskaren Michelle Rotermann som publicerat analysen skriver i sin slutsats att det är viktigt förstå hur användningen ändras efter legaliseringen och att det beteendet påverkades redan innan reformen trädde i kraft. Syftet med analysen är också att följa hur den konsumerade mängden cannabis förändras.

FÄRRE STÖDER LEGALISERING

En undersökning från Dalhousie University visar att stödet för legaliseringen har sjunkit. Drygt tusen kanadensare har utfrågats om sin inställning till cannabis. År 2017 stödde 68 procent stödde en legaliserad försäljning, vilket hade dalat till 49 procent våren 2019. Det är bland annat hälsoriskerna för barn att få i sig ätbar cannabis, vilket fått medial uppmärksamhet, och regeringens misslyckande att minska den illegala marknaden som anges som orsaker till den minskade entusiasmen för reformen.

British Columbia

British Columbia är Kanadas västligaste provins beläget vid Stilla havskusten med 4,6 miljoner invånare. Största stad är Vancouver – en vacker hamnstad med uppåt 600 000 invånare. Hela 2,4 miljoner i storstadsområdet.

Vancouver listas ibland som ”världens bästa stad” med hög livskvalitet. Polariserad där många rika investerat i fastigheter och priser drivits upp. Samtidigt har några områden i östra centrum och parker dragit till sig många hemlösa och droganvändare.

Ökade problem med fattigdom, kriminalitet och vapenrelaterade våldsbrott.
Idag brottas British Columbia med en av världens högsta narkotikadödlighet, särskilt överdoser i opioider, (2022 avled 2 272 personer i överdoser). Fentanyl kom 2016 in här på svarta marknaden. Ett treårigt försök att avkriminalisera flera tunga droger inleddes 2023 med förhoppning att få fler i vård och rädda liv.

Vancouver var tidig med att pröva skadelindrings-insatser med bland andra sprutbyte och injektionsrum. Här startades metadonprogram 1964, Naloxon utdelas från 2012 till riskgrupper. Idag får cirka 22 000 personer i provinsen BC läkemedelsassisterad behandling, 17 miljoner sprutor delas ut per år, finns ett 30-tal officiella övervakade fix-rum och ytterligare inofficiella ställen.

Kanada – i mycket Sveriges narkotikapolitiska motsatts – blev andra nation efter Uruguay att legalisera cannabis i oktober 2017. Ätbar och drickbar cannabis började säljas december 2019.

Källa: Wikipedia, Pelle Olsson mfl.  

Annonser