Alkoholens miljardnota för samhället

[UPPDAT] En ny studie beräknar kostnaderna för alkoholkonsumtion i Sverige till cirka 103 miljarder kronor under ett år. ”Ju mer alkohol som dricks desto större blir skadorna, och då ökar kostnaderna”, säger Magdalena Gerger, vd på Systembolaget, som beställt studien.

Det är analysföretaget Ramboll som fått i uppdrag att räkna på alkoholens ekonomiska konsekvenser för samhället utifrån året 2017.

Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Foto: Drugnews

Magdalena Gerger säger till TT att hon blev omskakad av att alkoholen slår så brett och ”de enorma kostnader som påverkar hela samhället”. Kostnader som slår inte bara mot den som dricker utan de anhöriga som får en försämrad livskvalitet och givetvis vårdkostnader och produktionsbortfall.

Enligt studien Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser(pdf-fil, 83 sidor) så fördelar sig kostnaderna för svenskarnas drickande så här:

  • Försämrad livskvalitet cirka 43 miljarder
  • Produktionsbortfall (sjukfrånvaro, förtida dödsfall, Kriminalvård etc.) drygt 35 miljarder
  • Sjukvård, (och socialtjänst, forskning, prevention) nära 15,5 miljarder
  • Brottslighet (förebyggande, egendomsskador, rättsväsende) 9,7 miljarder

– Ju mer alkohol som dricks desto större blir skadorna, och då ökar också kostnaderna. Det är bra att Sverige fortsätter ha en restriktiv alkoholpolitik för trots att vi i Sverige dricker mindre vad man gör i de flesta europeiska länder, så kostar alkoholen samhället 103 miljarder kronor årligen, säger Magdalena Gerger, vd Systembolaget, i ett pressmeddelande.
”Det finns 103 miljarder skäl till att fortsätta arbeta för att hålla nere alkoholkonsumtionen och minska skadorna”, skriver hon också i en debattartikel i Aftonbladet.

För alkoholen har stor relaterad påverkan: exempelvis i vartannat misshandelsfall, ligger bakom 660 000 vårdbesök och 625 000 alkoholrelaterade sjukdagar under ett år. Vården har höga kostnader för att behandla alkoholrelaterade sjukdomar och olyckor, från primärvården till slutenvården.

Ur rapporten om rättskostnader
Inom rättssystemet utredde polis och åklagare cirka 162 000 alkoholrelaterade fall under 2017 till en kostnad för samhället uppåt tio miljarder kronor.

Även kostnader för vad en försämrad livskvalitet kostar samhället har för första gången försökts uppskattas, för den som dricker, närstående och omgivningen. Summan beräknas till 43 miljarder kronor, den högsta av huvudtalen, även om författarna understryker att den inte är fullständig då underlag för att skatta barnens livskvalitet saknas.

Ur rapporten om lägre livskvalitet

Också alkoholens ”nytta” har beräknats till cirka tio miljarder kronor. Det handlar främst om att alkoholindustrin, mindre mikrobryggerier och vingårdar tillför arbetstillfällen, produktionsvärde och handel. Men även konsumenters upplevda subjektiva tillfredsställelse av alkoholintag har försökt mätas.

Systembolagets vd menar att det behövs mer kunskap och fakta om alkoholens kostnader för samhället.
– Vi efterlyser att dessa luckor täpps igen. Det kan till exempel handla om att registerföra alkohol som en av flera orsaker i patientjournaler eller vid brott, säger hon.

TT frågar undrar om det inte ”blir lite dubbelt” då Systembolaget samtidigt säljer alkoholen?
– Det kan man tycka, men i och med att vi inte har förbjudit alkohol i Sverige så har vi i stället ordningen att vi ska hålla nere konsumtionen. Forskning från bland annat WHO visar att det finns tre viktiga verktyg för att minska problemen med alkohol. Det är begränsad tillgänglighet, begränsad marknadsföring och att hålla uppe priserna, svarar Magdalena Gerger.

Och hon tillägger att allt detta görs i Sverige då detaljmonopolet försöker begränsa tillgängligheten och alkoholskatten håller priserna uppe.

Samtidigt ifrågasätts monopolet med jämna mellanrum, nu senast då Moderaternas partistämma förordade att systembutiker ska hålla öppet även på söndagar, att en avveckling av monopolet ska utredas och att öl och vin bör få säljas i livsmedelsbutiker.

Alkoholens samhällskostnader har även några andra försökt beräkna tidigare, men kommit fram till olika svar. En nationalekonom kom 2006 fram till att alkoholen kostade 156 miljarder kronor, medan forskare på Stockholms universitet (Sorad) kom fram till mer blygsamma 29,4 miljarder (de satte bl. a kostnader för förtidspensionering, sjukfrånvaro och vård lägre).

Missbruksutredaren Gerhard Larsson sa 2011 att missbruksvården (bl. a för alkohol och narkotika) kostade cirka 150 miljarder, men att bara 17 miljarder satsades på vård och behandling.

Nykterhetsorganisationen Blå Bandet om den nya beräkningen av alkoholens samhällsnota till 103 miljarder:

Per-Olof Svensson, Blå Bandet

– Kostnaden är så gigantisk att den blir svår att greppa, den behöver konkretiseras mer så att det berör och blir tydligare för vår personliga ekonomi. Men det väsentligaste är att det inte går översätta vad alkoholen innebär socialt, exempelvis för alla barn som växer upp i familjer med alkoholproblem, säger Per-Olof Svensson, organisationssekreterare på Sveriges Blåbandförbund, till Drugnews.

Annonser