”Börja i skolan för att förebygga drogproblemen”

Förebyggande och tidiga insatser är helt avgörande för att kunna begränsa och minska narkotikaanvändningen. Det är dags för en bred samling kring narkotikapolitiken, skriver Jessica Vikberg, ordförande RNS, och Staffan Hübinette, Narkotikafri skola, och ger konkreta förslag för skolan, socialtjänsten, polisen och om bättre påföljder.

Svenska folket vill ha en restriktiv narkotikapolitik. Insatser mot narkotika hamnar högt på medborgarnas lista. Höga dödstal, öppen narkotikahantering på gator och torg, gängvåld och skjutningar kopplade till narkotikahandel och en alltmer tillåtande syn på cannabis bland ungdomar gör att människor känner oro. Detta är följden av en under lång tid pågående nedrustning av narkotikapolitiken.

Stefan Löfven (S) har flera gånger markerat att hans regering kommer att ta krafttag mot narkotikaproblemet. Utmärkt! En framgångsrik narkotikapolitik måste fokusera på själva användandet. Narkotikaproblemet är en olaglig marknad och precis som med andra marknader är det efterfrågan som håller igång marknaden.

Vi har i vårt land erfarenhet av att ha vänt en negativ narkotikasituation förut. Från en kaotisk situation under 1970-talet blev 1980-talet ett gyllene årtionde. Rättsväsendet koncentrerade sina insatser på de små narkotikabrotten vilket kombinerades med socialtjänstens och sjukvårdens insatser. Vi bör lära oss av vår egen historia och ta fasta på det positiva i den och genomföra en moderniserad variant av det som var framgångsrikt då.

Förebyggande och tidiga insatser är avgörande för att kunna begränsa och minska användningen av narkotika.

 

Vi vill här föreslå fyra konkreta förbättringar av de tidiga insatserna.

• Narkotikafri skola. Skolan är den viktigaste arenan för det förebyggande arbetet. Skolan gör redan en viktig insats men kan bli bättre och behöver ges ett tydligare mandat att säkra skolan som en narkotikafri arbetsplats för elever och lärare.

Ett återkommande problem för skolan i dag är det glapp som ofta uppstår mellan skolan och socialtjänsten sedan skolan gjort en orosanmälan. Sekretessregler och system gör att samarbete kring tidiga insatser försvåras. Skolan hamnar ofta i vad som kan kallas för osäkert läge.

Skolan behöver få information
Skolan behöver ha rätt till information om att eleven tar emot hjälp från socialtjänsten och resultatet av drogtester i de fall de genomförs inom socialtjänsten och inte av skolhälsovården själv. Detta för att skolan ska veta om eleven fortsätter att använda droger eller inte och bättre kunna ge eleven rätt stöd.

Det ska finnas en skyldighet för socialtjänsten och skolans elevhälsa att samarbeta kring de insatser som görs till stöd för eleven. Sekretessreglerna behöver därför ändras för att underlätta detta samarbete.


• Mellantvång vid tidiga insatser från socialtjänsten.
Det finns ett stort behov av tidig upptäckt och tidiga insatser. Men insatserna brister. Socialtjänstens verktyg är för svaga och insatserna bygger på frivillighet. Unga kan därför vara föremål för flertalet orosanmälningar och begå ett flertal brott men endast erbjudas frivilliga insatser och välja att inte ta del av dem. Först efter flera år och grövre brott faller bilan tungt och ett tvångsomhändertagande eller ett fängelsestraff blir aktuellt. Vägen tillbaka blir då både lång och kostsam.

Socialtjänsten behöver därför bättre verktyg och så kallat mellantvång med olika insatser i öppna former. Regeringen har också nyligen signalerat att man vill utreda införandet av denna typ av insatser.


• Polisens arbete måste ha huvudfokus på
̊ de små narkotikabrotten. Användningen av narkotika är problemets kärna och narkotikamarknadens drivmotor. Att minska efterfrågan och användning är därför av avgörande betydelse. Polisens specialiserade narkotikaenheter måste återupprättas och utöver insatser mot grova narkotikabrott ska ett prioriterat mål vara att rikta in sig på de små narkotikabrotten. I uppdraget ska också ingå att när det handlar om unga människor ska polisen ha ett organiserat samarbete med socialtjänst och sjukvård. Den så kallade Mumin-modellen i Stockholm är ett sådant exempel.


• Bättre påföljder för ringa narkotikabrott
.
Påföljderna vid ringa narkotikabrott behöver utvecklas för att bättre motivera drogfrihet. Kriminaliseringen av användning och innehav behöver kvarstå för att polisen ska kunna ingripa tidigt, men påföljden förbättras. Åklagarna har i dag möjlighet att använda sig av straffvarning för personer under 18 år med vårdprogram som alternativ till böter. Det bör utvecklas ett liknande system för dem som är över 18 år där den som döms för ringa narkotikabrott i stället för böter och anteckning i belastningsregistret ska kunna välja ett program med en period av dokumenterad drogfrihet genom kontroll och vid behov behandling.

Det är dags för en bred samling kring narkotikapolitiken. En stor majoritet i riksdagen och svenska folket står bakom målsättningen om ett narkotikafritt samhälle. Fokus måste vara på ungdom, förebyggande och tidiga insatser.

Fotnot: Artikeln publiceras även i Göteborgs Posten.


Av

JESSICA VIKBERG ordförande Riksförbundet narkotikafritt samhälle
STAFFAN HÜBINETTElärare och författare, rådgivare för Narkotikafri skola

Annonser