Narkotikadöden minskade ifjol i Sverige

Ifjol minskade antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige med tio procent jämfört med året före, enligt ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Minskningen beror främst på färre döda i överdoser av fentanyl-analoger. Men mer måste göras för att säkra vändningen nedåt, enligt några experter som Drugnews talat med.

Nässprej med fentanyl-variant som stoppats.

Enligt nya data minskade dödsfallen av narkotika från 626 döda år 2017 till 566 dödsfall ifjol. Ungefär 70 procent är män och opioider står för 86 procent av dödsfallen.

Men minskad drogrelaterad dödlighet har främst skett bland män (-13 procent), medan för kvinnor situation inte blivit ljusare. Av de döda ifjol var 402 män och 164 kvinnor och nedgången förklaras nästan helt av att färre dör av fruktade syntetdrogen fentanyl, från 101 dödfall år 2017 till elva dödsfall ifjol. En drog som använts mer av yngre män.

– Några domar mot säljare, klassning av nya analoger som narkotika och hälsofarlig vara och polisens lyckade stängningar av flera webshoppar har strypt spridning av fentanyl och därmed minskat dödsfallen. Det är positivt att tillgångsbekämpning fungerar, men finns fler varianter på marknaden som fortfarande saluförs innan de hunnit klassas, säger utredaren Mimmi Eriksson Tinghög på Folkhälsomyndigheten till Drugnews.

Hon ser även att insatser med att öka tillgången till motgiftet naloxon mot överdoser av opioider har haft effekt. Liksom fler sprutbyten och kunskapsstöd om läkemedelsassisterad behandling (Laro) inletts.

– Det handlar inte bara om smittskydd och läkemedelsutdelning till beroende, utan ger också fler kontaktytor för att motivera till behandling och komma ur beroende och därmed risken för överdoser, säger hon.

Ur Folkhälsomyndighetens rapport

Hon tror att narkotikadödligheten även 2019 fortsätter att minska något, då flera av de insatser som inletts först nu börjat få spridning och effekt.

Men Sverige har fortfarande en jämförelsevis hög dödlighet av narkotika i Europa, även om kvaliteten på mätningarna skiljer mellan länderna och därför haltar.
– Ja, mer behöver göras. Exempelvis måste samverkan mellan socialtjänst, beroendevården och psykiatri bli bättre. Många samsjukliga riskerar hamnar mellan stolarna, säger Mimmi Eriksson Tinghög.

En utredning från Socialstyrelsen väntas i dagarna som på ett regeringsuppdrag kartlagt omfattningen av beroende som slussas runt mellan olika institutioner utan att få hjälp.

Narkotikans omfattande relaterade skador och dödsfall har fått några – ex. Vänsterpartiet och Sveriges kommuner och Regioner – att föreslå utredning om konsumtionsförbudets (eget bruk) effektivitet och att det bör avkriminaliseras – bland annat för att fler ska våga söka hjälp.

Hanif Bali (M).

Moderata riksdagsledamoten Hanif Bali vill även utreda en legalisering av cannabis, en statligt kontrollerad försäljning av drogen, för att försöka rycka undan kriminella gängs intäkter från cannabishandel. Han ser den gamla motboken som en möjlig modell för legal försäljning.
– Jag tycker att det är konstigt att ingen vill prata om hur man ska strypa vinsterna för de här gängen, säger han till Svenska Dagbladet.

KOMMENTARER:

Peter Moilanen. Foto: Drugnews

•Peter Moilanen, chef Narkotikapolitisk center, om att narkotikadödligheten minskar:
Verkligen glädjande nyheter! Dock räcker inte det. Vill vi se en fortsatt nedgång, så behövs det nu bl. a bättre behandling, mer Naloxon och minskat läkemedelsläckage inom såväl sjukvården som Laro, säger han till Drugnews.

 

En avkriminalisering tycker han inte är någon bra väg.
– Avkriminalisering är knappast lösningen på dödligheten då vi ser ett antal länder som ökat sin dödlighet efter de avkriminaliserade, till exempel Estland, Nederländerna och Kroatien. Dagens resultat visar ju tvärtom att det går att minska dödligheten även med ett förbud, säger Moilanen.
Vad gäller legalisering tycker han det är ”feltänkt” då gängfrågan måste lösas nu och en legalisering tar tid att utreda.

• Björn Johnson, professor i socialt arbete Malmö Universitet.

Björn Johnson, professor, Malmö Universitet.

– Jättepositivt att dödlighet av droger minskar, beror nog främst på fängelsedomen mot bröderna som öppet sålde fentanyl och skrämde samtidigt flera användare om hur livsfarlig drogen är. Narkotikakontroll har uppenbarligen fungerat i det här fallet, säger han.

Men han är inte nöjd med den fortsatt höga dödligheten av narkotika i Sverige.
– Absolut inte. Det behövs fler insatser av socialtjänsten, bättre samarbete med vård och psykiatri och motgiftet Naloxon behöver spridas vidare. Drogkonsumtionsrum är jag mer ambivalent inför, (det skulle krävas vid spridning och öppettider nästan dygnet runt).

Vad gäller avkriminalisering anser han att det skulle kräva en stor satsning samtidigt på vård och behandling, såsom gjordes i Portugal. Han ska följa intresserat hur Norge, ett land ganska likt Sverige, ska satsa mer på hälsa och mindre straff i narkotikapolitiken och förbereder en avkriminalisering.

Legalisering av cannabis som Hanif Bali föreslår, anser Björn Johnson Sverige inte är moget för. Dels visar erfarenheter från USA-delstater att det inte minskat brottslighet och dels skulle cannabis-bruket öka i Sverige.
– Det är riskabelt. Legalisering här skulle signalera att det är okey och inte farligt. Ingen svensk forskare egentligen och inget riksdagsparti förespråkar legalisering idag, säger han till Drugnews.

Narkotikaläget i Sverige

I Folkhälsomyndighetens rapport om narkotikasituationen i landet – som sändas till EU:s drogbyrå EMCDDA – beskriver narkotikasituationen i stort i landet. Exempelvis att:

  • stor del av drogförebyggande arbetet (ANDT-frågor) görs på lokal nivå. Ifjol hade 78 procent av kommunerna egna lokala samordnare i det arbetet.
  • ungefär fyra procent av befolkningen (i åldersgruppen 16-64 år) använt cannabis senaste året, enligt nationella folkhälsoenkäten, en liten ökning. Fler män än kvinnor uppgav att de använt cannabis, vanligare bland yngre än bland äldre.
  • andelen skolelever som använt någon ny form av psykoaktiv substans har fortsatt minska, (0,8 procent av elever i nian och en procent i gymnasiet årskurs 2, enligt CAN). Vanligast var syntetiska cannabinoider.
  • Ifjol klassades 35 nya substanser som narkotika eller hälsofarlig vara i Sverige. Fentanyl-analoger har varit prioriterade i regleringsprocessen.
  • Fortsatt ökning av antalet narkotikabeslag och brott. Cirka 107 000 brott mot narkotikastrafflagen rapporterades ifjol, en ökning med sex procent. Merparten gällde eget bruk och innehav.
  • Av Kriminalvårdens klienter ifjol var vanligast huvudbrottet våldsbrott (32 procent) och narkotikabrott (28 procent), bland nyintagna var dock narkotika huvudbrottet (32 procent).
  • Fler regioner kan erbjuda sprutbyte.
  • Fler Laro-patienter. Ifjol var cirka 4 000 personer över 20 år registrerade i Socialstyrelsens Läkemedelsregistret med recept från mediciner som används inom substitutionsbehandling (ex. metadon, buprenorfin m fl).
  • Blandmissbruk vanligt. En majoritet av personer som fick vård för narkotikaproblem använde mer än en substans och ofta opioider följt av stimulantia (amfetamin), hypnotika och lugnande medel.
  • Ifjol rapporteras färre antal narkotikarelaterade dödsfall än 2017, överdos av opioider fortfarande vanligaste dödsorsak. Andelen andra substanser har inte uppgivits i rapporten.
    Källa: Den svenska narkotikasituationen 2019, Folkhälsomyndigheten.

 

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser