Kan en avkriminalisering minska narkotikadöden?

Avkriminalisering av narkotikakonsumtion är hett i debatten och antas kunna minska dödlighet av droger. Men detta samband är svagt visar en genomgång av olika länders data. För att utveckla narkotikapolitiken är det långt viktigare ta reda på vilka andra faktorer som inverkar, skriver Staffan Hübinette i en analys.

Johan Ingerö, KD-ledaren Ebba Busch Thors chefsstrateg, säger i en intervju i Dagens Nyheter 29 december att Sverige bör ta steg mot avkriminalisering ”för att får ner dödligheten bland missbrukarna”. Han är inte ensam om att tycka så, men det är något förvånande att denna åsikt kommer från ledningen av ett parti som tidigare inte gjort sig känt för att driva en tillåtande syn på narkotikaanvändning.

Frågan är om det är sant och om dödstalen skulle sjunka om det blev tillåtet att använda narkotika.
En jämförelse mellan olika länder och mellan olika delstater i USA visar inget samband mellan avkriminalisering och narkotikarelaterade dödlighet, varken när det gäller nivå eller trend.

Mellan åren 1975-2015 har nio amerikanska delstater avkriminaliserat användning och mindre innehav för eget bruk. Reglerna kan variera något mellan dessa stater.

USA har drabbats av en omfattande opioidepidemi med så höga dödstal att det påverkat medellivslängden i landet. Den narkotikarelaterade dödligheten skiljer sig dock som framgår av grafen nedan mellan olika delstater, (årtal till höger är åren för avkriminaliseringen). I sex delstater har dödligheten ökat markant medan den ökat mindre i tre delstater. Införandet av en avkriminalisering har inte brutit den stigande trenden i något fall.

Ytterligare fem delstater har avkriminaliserat under 2017 eller senare, men redovisas inte här då dödstalsstatistiken sträcker sig bara till 2017.

 

Utifrån dessa data är det svårt att se att det skulle finnas ett samband mellan avkriminalisering och narkotikarelaterad dödlighet. Det måste därför rimligen finnas andra förklaringar till utvecklingen av den narkotikarelaterade dödligheten och skillnaden mellan olika delstater.

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är enligt EU-byrån EMCDDA:s statistik den näst högsta i Europa och har visat en ökande trend fram till 2015. Under två perioder sedan 1995 har dock trenden brutits och dödligheten stabiliserats eller minskat. Lagstiftningen har dock varit densamma under hela perioden. Det troliga är därför att andra faktorer kan förklara variationer i trenden.

 

Portugal avkriminaliserade innehav av mindre mängder narkotika 2001 och har framhållits som ett exempel på att en avkriminalisering haft positiva effekter på narkotikadödligheten. Dödligheten sjönk under de första åren efter avkriminaliseringen och Portugal har enligt EMCDDA:s statistik en jämförelsevis mycket låg dödlighet. Som EMCDDA påpekar ska rapporteringen från en del länder tas med viss försiktighet då rapporteringssystem kan variera.

 

Dock rapporterar Portugal en ökning av dödligheten med 30 procent under 2018 samtidigt som den svenska trenden visar en minskning i Sverige sedan 2015. I båda fallen har lagstiftningen varit densamma om än olika under hela perioden. Data från den portugisiska myndigheten Intervention Service in Addictive Behaviours and Dependencies (SICAD) visar totalt 307 narkotikarelaterade dödsfall 2018 där illegala substanser funnits, varav 49 betraktades som överdoser.

Estland däremot nämns sällan i debatten. Estland avkriminaliserade 2002, ett år efter Portugal, men har enligt EMCDDA:s statistik den högsta narkotikarelaterade dödligheten i Europa i förhållande till befolkning, 130 dödsfall per miljon invånare och år mot fyra per miljon i Portugal. Det är uppenbart att avkriminalisering inte kan förklara denna skillnad mellan Portugal och Estland eller förändringarna i trenden i dessa länder.

 

Inte heller kan det förklara den stora skillnaden i dödstal mellan länder som avkriminaliserat respektive inte avkriminaliserat.

 

Även i Nederländerna har narkotikadödligheten ökat kraftigt, särskilt från 2014. I Nederländerna är cannabis avkriminaliserat och i praktiken legaliserat.

 

Ett annat land som sett en liknande utveckling är Slovenien där användning och innehav för eget bruk avkriminaliserades 2015, men som därefter sett en ökning av antalet dödsfall.

 

Utifrån dessa data är det svårt att se att det skulle finnas ett samband mellan avkriminalisering och narkotikarelaterad dödlighet. Någon evidens för att en avkriminalisering skulle minska narkotikadödligheten finns inte. Alla dessa exempel talar snarare för att förklaringar till både variationer i trenden och skillnader i nivån mellan olika länder med likartad lagstiftning måste sökas i andra faktorer.

Den intressanta frågan är vilka dessa faktorer är. För att utveckla och förbättra narkotikapolitiken är detta långt viktigare än en förenklad och ofta dåligt underbyggd och ideologiserad debatt om avkriminalisering.

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser