Cannabis lindrar inte psykisk ohälsa

SYDNEY Det påstås ibland att cannabis kan ge lindring vid olika psykiska sjukdomar. En ny stor översikt av vetenskapliga undersökningar publicerad i The Lancet visar emellertid att varken naturlig eller syntetisk cannabis har någon effekt vid sådana besvär.

I tusentals år har man sett ett samband mellan cannabis och ”galenskap”. Ofta har det handlat om psykoser och schizofreni. Det dröjde emellertid ända fram till det senaste millennieskiftet innan forskarvärlden nådde konsensus att drogen fördubblar eller tredubblar risken för schizofreni. Den svenska värnpliktsstudien från 1987 var ett första bevis för detta.[1]
Den brittiska dagstidningen The Independent bad tjugo år senare om ursäkt (An Apology) för att de vilselett sina läsare i frågan.

Under senare tid har det emellertid dykt upp påståenden, framför allt med hjälp av marijuanaindustrin i USA, att cannabis kan lindra vid andra typer av psykisk ohälsa. Detta har gång på gång tillbakavisats i flera stora forskningsgenomgångar.  I den senaste stora rapporten om cannabis från Amerikanska vetenskapsakademin, ”The health effects of cannabis and cannabinoids, utgiven 2017,[2] finns ingen psykisk sjukdom med på den korta listan över tillstånd där cannabis eventuellt har effekt.

En mer aktuell genomgång av cannabis som behandling av mentala avvikelser publicerades i december 2019 i The Lancet, ”Cannabinoids for treatment of mental diskorders and symptoms of mental disorders, a systematic review and meta-analysis”.[3] Bakom artikeln står en grupp forskare under ledning av Nicola Black vid University of New South Wales i Sydney, Australien. Forskarlaget har gjort en systematisk genomgång och sammanställning, metaanalys, av en stor mängd artiklar publicerade mellan 1980 och 2018. Även pågående studier på området är med i analysen.

Det handlar om behandling med syntetiskt eller naturligt THC och CBD (cannabinoider i cannabis) mot depressioner, ångest, ADHD, Tourettes syndrom, Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och psykoser. Bara 83 studier hade tillräcklig kvalité för att kunna användas i genomgången. Av dem var 40, med sammanlagt 3 067 försökspersoner, genomförda med RCT, slumpmässigt utvalda försökspersoner med kontrollgrupp som får placebo.

Rent THC, med eller utan CBD, minskade symptomen på ångest, hos dem som led av andra medicinska åkommor, mest kronisk smärta och multipel skleros. Men evidensgraden, bevisvärdet, var lågt. För psykoser förvärrades tillståndet. För de andra psykiska tillstånden såg man ingen förbättring. Däremot fördubblades antalet patienter som fick biverkningar av behandlingen.

När det gäller enbart cannabidiol, CBD och ”medicinsk cannabis”, alltså vanlig cannabis som används i medicinska syften, fanns det bara ”ett fåtal RCT”, skriver forskarna.

Om man tittar närmare på de studier som står i referenslistan till ovanstående sammanställning skulle rent CBD ändå kunna vara användbart. I en RCT- studie med ångestpatienter (dock bara med 24 försökspersoner) sjönk ångestnivån efter intag av 600 mg rent CBD[4]. Det är en mycket hög dos.

I några andra studier som finns med i referenslistan, alla med få deltagare eller bara som fallrapporter, kan man framför allt utläsa att CBD inte har allvarliga biverkningar efter kortare tids användning. CBD har också en viss effekt mot psykotiska symptom i ett par studier, medan den saknar effekt mot schizofreni.[5]

• Fotnoter:

[1] https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(87)92620-1/fulltext

[2] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK423845/

[3] https://www.thelancet.com/pdfs/journals/lanpsy/PIIS2215-0366(19)30401-8.pdf

[4] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21307846

[5] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16401651?dopt=Abstract

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.
Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar).

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk. I Europa har tillåter flera länder cannabis i medicinskt syfte. I Danmark pågår sedan 2018 ett stort pilotförsök med cannabisbehandling, bl a för vissa smärtpatienter.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Etiketter:

Annonser