Så lobbar Big Marijuana för medicinskt bruk

LONDON Den undersökande journalisten Jonathan Gornall avslöjar i den brittiska vetenskapliga tidskriften BMJ hur samarbetet mellan företag i cannabisbranschen och lobbygrupper för ökad medicinsk användning går till. En växande marknad som kan bli värd miljarder.

Gornall inleder den långa artikeln i BMJ (med många referenser) som publicerades 18 mars med att berätta om när Charlotte Caldwell anlände till storflygplatsen Heathrow i London 11 juni 2018. I bagaget hade hon cannabisolja för sex månaders förbrukning till sin son Billy som lider av epilepsi.

”Det var ingen slump”, skriver Jonathan Gornall ”att journalister och tv-team var på plats när det ordnades en presskonferens efter att tullen oundvikligen lagt beslag på drogen.”

Gornall beskriver hur pressen nappade på kroken till Caldwells fördel, varpå upprörda röster hördes i medierna över att den sjuke pojken nekades behandling. Bakom hela ”jippot”, som Gornall kallar det, låg Steve Moore, tidigare VD för förre premiärministern David Camerons misslyckade initiativ Big Society.

Caldwell skrev själv en artikel om hur hon kom i kontakt med Moore som i sin tur parade ihop henne med kanadensiska företaget Tilray, som producerade medicinsk cannabis. Moore engagerade sig i fallet med Caldwell och hennes sons medicinering med cannabis. Men Moores intresse låg inte bara i medicinsk användning av drogen.
”Hans inblandning i Caldwell-fallet visar den suddiga linjen mellan grupper och individer som propagerar för ökad medicinsk användning och de som driver på för en total legalisering”, skriver Gornall i BMJ-artikeln.

Även en annan brittisk journalist, Peter Hitchens, har uppmärksammat det. När han i samband med Heathrow-smugglingen försökte nå Caldwell med några frågor om Billys sjukdom och medicinering kom han ingen vart. Han insåg snabbt att ”den här modern och barnet är omringade av en hög mur av talesmän och professionella PR-personer, sympatisörer och rådgivare, inklusive en mycket rik man som engagerat sig i offentliga kampanjer för att legalisera cannabis för allmän användning.”  Så skrev Hitchens i en krönika i Daily Mail sommaren 2018.

Den rike mannen som ställer upp för Charlotte Caldwell är multimiljonären Paul Birch. År 2015 grundade han det numera avsomnade brittiska politiska partiet ”Cannabis är säkrare än alkohol”, CISTA, med syfte att legalisera cannabis. Gornall berättar i BMJ-artikeln om alla cannabisföretag, såväl för medicinsk som nöjes användning, där Birch är inblandad. De finns både i Storbritannien, Kanada och USA.

VRÄNGER ARGUMENT GENOM TREDJE PART
Gornall fortsätter i artikeln att berätta om Steve Moores alla uppdrag inom cannabisindustrin och lobbygrupper för att legalisera cannabis samtidigt som han engagerar sig för patienter med kroniska sjukdomar. Moore är inte ensam om sina dubbla roller.
Ian Gilmore, direktör för Liverpool Centre for Alcohol Research och ordförande för Alcohol Health Alliance UK säger till Gornall att han sympatiserar med de som behöver medicinsk cannabis, men efterlyser större transparens vilka som står bakom olika patientgrupper andra kampanjer.

”Vi får inte hamna i samma situation som den med alkohol och tobak när globala företag i syfte maximera sina marknader förvränger argumenten, ofta genom tredje part. Vi måste skydda patienter från den som har egna intressen och bygger upp orealistiska förhoppningar”, säger Gilmore till BMJ.

Ett annat storföretag i cannabisbranschen är The Supreme Cannabis Company med bas i Toronto, Kanada, som startat ett nytt bolag i London (Supreme Height) för att “fokusera på tillfällen i Storbritanniens och Europas CBD-hälsa och välbefinnande”.

Den ökade acceptansen för medicinsk cannabis ”kommer oundvikligen att bana väg för massiva rekreationella möjligheter”, enligt det nya företagets VD Patrick Morton.

MEDICIN FÖRSTA STEGET

Att medicinsk användning är första steget till full legalisering är numera så självklart att cannabisindustrin inte längre hymlar om saken.

Gornall tar exemplet med Prohibition Partners, ett konsultbolag inom marknadsföring vars mål är att med hjälp av ”pålitliga data och underrättelse öppna upp för den internationella cannabisindustrin”. I december 2019 släppte Prohibition Partners en rapport där man har räknat ut att den totala omsättningen beräknas nå motsvarande 700 miljarder kronor om tio år.

Stephen Murray, VD för Prohibition Partners, säger till BMJ att debatten om medicinsk användning ”normaliserar samtalet runt cannabis och för in det i sociala cirklar där den inte har diskuterats tidigare”.

En expert på den medicinska sidan psykiatern Marta Di Forti är kritisk till utvecklingen där lobbygrupper för patienter samarbetar med cannabisindustrin. Hon är medlem i brittiska regeringens expertgrupp med uppgift att utvärdera hur säker och effektiv cannabis är för smärtbehandling.

Att indikationerna för medicinsk cannabis borde utvidgas till nya patientgrupper bekymrar henne. Hon jämför det med att lättvindigt rekommendera ett eller två glas vin mot värk.

”Jag är upprörd därför att de här patienterna är sårbara människor med kroniska tillstånd som söker verklig hjälp och lindring”, säger Di Forti i BMJ-artikeln.

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.

Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar), 2018 beviljades 27 sådana ansökningar.

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Annonser