Kanada – ny rapport kritiserar fixrum

[UPPDAT] EDMONTON För ett år sedan stoppades finansiering av nya övervakade injektionslokaler i den kanadensiska provinsen Alberta. Provinsregeringen ville först avvakta resultaten av en utvärdering. Resultaten som nu publicerades i mars blev i huvudsak mycket negativa, rapporterar Pelle Olsson.

Drugnews medarbetare Pelle Olsson besökte Kanada hösten 2019 och berättade om omfattande drogproblem, särskilt i några provinser som British Columbia och Alberta, och hur harm reduction-strategi blivit en ledstjärna i att möta dem. Här en uppföljning.

RapportenA socio-economic review of supervised consumption sites in Alberta(pdf-fil, 194 sidor) publicerades 20 mars och är kritisk. I januari i år fanns sju konsumtionsrum för narkomaner i provinsen: i Edmonton, Calgary och Lethbridge och förslag på ytterligare tre nya ställen, enligt CBC.

Utvärderingskommittén som tillsattes av provinsregeringen har bestått av experter från bland annat affärs- och fastighetsbranschen, beroendevården, kriminalvården, psykiatrin och juridiken.
Den började sitt arbete i september förra året med syfte att undersöka vilken socioekonomisk påverkan Supervised Comsumtion Services (SCS, särskilda ställen där missbrukare kan injicera sina droger under översyn av vårdpersonal för att minska risk för överdoser etc.) har på omgivningen. Kanske är det den första granskningen av sprutrum (fixrum) där man verkligen gått på djupet i frågan. I vanliga fall brukar kunskaperna om olika drogpolitiska åtgärder komma från de myndigheter som ligger bakom i samarbete med besökare och personal.

Kommittén i Alberta har använt en blandning av metoder, både att samla in mätbara fakta från olika håll och genom intervjuer med dem som berördes av sprutrummen eller arbetade där. De uppgifter som samlades in handlade för det mesta om vad som hände inom en radie på mellan 250 och 500 meter från ett fixrum.

Folk som bodde i närheten berättade om flera problem. Även om uppfattningarna skiftade var de huvudsakligen negativa, utom vid ett möte i Edmontons stadshus. På varje offentligt möte i olika stadshus som kommittén bevistade var det, enligt deras rapport, påfallande hur personalen från någon SCS propagerade för sin verksamhet.

Jag var själv på en sådan allmän hearing i Vancouver i höstas som handlade om opioidkrisen. Där framställdes sprutrummen som en viktig förebyggande åtgärd. Inte en enda kritisk röst hördes på det mötet trots att publiken fick ställa frågor. (se tidigare Drugnews-reportage).

GRANNAR STÖRS
Utvärderingskommittén i Alberta noterar en rad problem: ökat antal sprutor, kanyler, crackpipor och andra drogparafernalia på gatorna, ökad brottslighet och allmän oordning efter att ett sprutrum öppnats i kvarteret.

Från Albertas hälsomyndighet rapporteras 6 541 skadliga händelser i hela provinsen sedan verksamheten med fixrum kom igång i oktober 2017.

Fixrum i Madrid, ”narco sala”

Utvärderingskommittén hade allvarliga invändningen mot hur personalen hanterade det undantag från narkotikastrafflagen som gör det möjligt att ta med förbjudna substanser till lokalen, men inte sälja och köpa droger där.

Inga dödsfall inträffade inne i något injektionsrum, däremot ökade antalet dödliga överdoser alldeles i närheten, liksom antalet ambulansutryckningar vid opioidöverdoser.

Kommittén upptäckte också att mindre incidenter runt och i lokalerna rapporterades som ”överdoser”. Man gav ofta syrgas även om det inte behövdes, vilket gav omgivningen intrycket att fler liv räddades tack vare att det fanns ett SCS. I utvärderingen från Alberta framgår också att motgiftet mot opioider, naloxon, i praktiken användes ganska sällan. Kommittén menar att rapporteringen från sprutrummens betydelse mot överdoser därför är missledande och efterlyser större insyn hur arbetet bedrivs.

Besök på de sju mottagningarna i Alberta. Ur rapporten

Att tolka injektionsrummens verksamhet som livräddande känns igen från grannprovinsen British Columbia. Där har man världens högsta narkotikarelaterade dödlighet trots många injektionsrum i kombination med frikostig utdelning av narkotika och naloxon. Men enligt presschefen Andy Watson på BC Coroners Service skulle 2,5 gånger fler personer dö om man inte hade satt in alla dessa skadelindrande åtgärder. (Se tidigare Drugnews-reportage).

Ett annat problem med sprutrummen i Alberta är att allt fler metamfetaminanvändare går dit. Dessa personer är stökiga och hotfulla när de sedan kommer ut på gatorna med drogen i kroppen.

Med undantag från provinshuvudstaden Edmonton rapporterar polisen fler kriminella handlingar runt sprutrummet, medan brottsligheten inte tilltagit längre bort. Invånarna klagade på polisens bristande insatser i de här områdena. Vanligtvis uppfattar besökarna och personalen på sprutrummet felaktigt att polisen inte har tillåtelse att göra insatser.

NÅGRA RÖSTER I VANCOUVER
Återigen en jämförelse med British Columbia och dess huvudstad Vancouver där stadsdelen Down Town East Side nästan har blivit laglöst land, samtidigt som polisen får kritik när de ingriper.

– Polisen ska lämna droganvändarna i fred, sa Leslie Mc Bain när jag träffade henne i höstas. Hon är ledare för den drogliberala lobbygruppen Moms stop the harm och säger att hon hört att polisen ibland är mycket brutala mot personer som använder droger.
Mc Bain sa till mig att dessa är stigmatiserade vilket leder till att de inte får den hjälp de behöver. Hon pratade också om att det var kriget mot narkotika – war on drugs – som orsakat den höga dödligheten.

Ruben Sorge, nyligen pensionerad polis som arbetat i Vancouver i många år, sa något helt annat till mig:

Ruben Sorge. Foto: Pelle Olsson

– När vi hittar en ung människa med droger, eller är påverkad av droger, skjutsar vi hem honom till föräldrarna och pratar med dem – om de vill. Sedan säger vi hej då till familjen.

När jag frågade honom begreppet ”war on drugs”, suckade han.
– De två fraserna, kriget mot narkotika och stigma, är skapade av harm reduction- förespråkarna för att marknadsföra sin agenda att allting ska legaliseras. Det har inte varit något som liknar krig mot narkotika här på 30 år! Och stigma. Påstår de att folk blivit narkomaner på grund av att de känner ett stigma? Jag har aldrig hört att en missbrukare prata om stigma. Det är förespråkarna för fri narkotika som säger det, sa han.

UNDERMÅLIG STATISTIK
I utvärderingen från Alberta anmärktes också på de dåliga rutinerna vid SCS där man inte utförde allt som hälsomyndigheterna ålagt dem, till exempel att rapportera om tillbud som inträffat. Statistiken om verksamheten som fördes var många gånger undermålig.

En annan allvarlig kritik i rapporten var bristande insatser att hjälpa besökarna till avgiftning och behandling trots att detta är en del av tanken bakom verksamheten.  Arbetet gick istället hela tiden ut på skadelindring, harm reduction.

Med undantag för Edmonton klagade befolkningen i närheten att de kände sig hotade och vågade inte framföra kritik mot lokalerna av rädsla för SCS-förespråkarna.

Slutligen ifrågasatte kommittén arbetssättet, till exempel att vissa besökare som inte injicerade sina droger, introducerades att göra detta av personalen.

KRITIK MOT RAPPORTEN
Utvärderingen av fixrummen i Alberta har inte oväntat i sin tur mött hård kritik. I ett öppet brev till provinsregeringen protesterar 30 organisationer från hela Kanada, med harm reduction eller droglegalisering på programmet, mot slutsatserna i rapporten. De anser den vara felaktig och partisk, att bland annat metodiken har stora brister och att rapportförfattarna bortsett från de ”sammantagna hälsofördelarna och välbefinnandet med SCS för människor som använder narkotika”.
Det öppna brevet kan läsas här.

Utvärderingskommitténs rapport är intressant läsning med tanke på debatten i Europa och även här hemma om att sprutrum skulle kunna vara ett sätt att både minska narkotikadöden och narkotikaproblemen i storstäderna.

Fixrum

Bland andra Australien, Kanada och Europa – exempelvis Schweiz, Spanien, Danmark och Norge – har öppnat konsumtionsrum, s k fixrum, där beroende under vårdpersonals översyn kan inta sin narkotika för att minska risk för överdoser och infektioner och få kontakt med en utsatt grupp i samhället. I

I Sverige vill några riksdagspartier (ex L och MP) lyfta frågan och införa konsumtionsrum.

Förespråkare hänvisar ofta till EU:s drogmyndighet EMCDDA som menar att fixrum minskar dödligheten, utan att öka bruket. Andra hävdar att evidensläget inte är så klart som helhet, då missbrukare även intar droger riskabelt utanför dessa ställen.
/Drugnews

Etiketter:

Annonser