Unga vill prata alkohol – Valborg inställt

Nio av tio tonåringar vill att föräldrar pratar med dem om alkohol, visar ny enkät från IQ. Valborg ses som en riskhelg då många unga gör alkoholdebut. Men i år är det mesta inställt till följd av coronakrisen. /Tonårsparlören släpps nu som samtalsstöd för vårdnadshavare om alkohol och andra droger.

Det blir en annorlunda Valborg och första maj – trots våren är i antågande. Det mest är inställt till följd av coronaviruset, såväl i studentstäder som Uppsala och Lund, och kortegen i Göteborg, som vanliga brasorna runt landet som brukar samla många. Smittrisken för corona/covid-19 vid trängsel har helt förändrat bilden i år.

– Det är samtidigt bekymrande då färre aktiviteter gör att färre vuxna är ute på stan, vilket oroar polisen som i år har bett föräldrar ha mer koll. Ungas hjärnor är extra känsliga för alkohol och särskilt farligt för en växande kropp. Ju senare barn börjar dricka desto bättre, här kan vuxna göra stor skillnad, säger Karin Hagman, vd på IQ, ett dotterbolag till Systembolaget.

I en enkät som Norstat gjort bland 528 ungdomar mellan 14 till 17 år, så svarade 93 procent att de tycker det är bra att föräldrar pratar med sina barn om alkohol. Och 89 procent tycker det är bra att de får hjälp med anledningar att tacka nej till att dricka.

Karin Hagman, IQ. Foto: Drugnews

– Det är jättepositivt. De vill att vuxna ska bry sig och ta ansvar. Det är bra att bygga tillit, det föräldrar säger och gör spelar roll även om alkohol. Vi måste vara förebilder och inte köpa ut eller bjuda på alkohol, det ökar risken att de dricker mer både i unga år och senare, säger Karin Hagman till Drugnews.

Många tonåringar på gymnasiet har pluggat på distans flera veckor i vår och vill träffa kompisar även fysiskt. Hagman tycker föräldrar ska fråga var de ska vara, göra och med vilka. Och att man har kontakt med dem under kvällen.
– Ringa är bäst, då hör man om de druckit. Och det är bra att själv vara nykter ifall man behöver rycka ut.

I enkäten svarar 89 procent av tonåringarna även att det är bra om föräldrar inte dricker så mycket själva.
– Tonåringar är även barn. De tycker det är obehagligt med påverkade föräldrar och märker direkt om man druckit. Det handlar om trygghet, säger hon.

Men i år kommer hon försöka ha sina tre barn (10, 14 och 17 år) hemma.
– Jag vill försöka hålla dem hemma. De kan ju ta hem en kompis som de brukar umgås med och äta en bit. Men helst inte gå ut, i år måste vi undvika stora folksamlingar. Det kan ju ha något gott med sig överlag i landet om fler är hemma. Unga riskerar då inte att hamna i miljöer där alkohol och andra droger finns, det blir mindre bråk på stan och risken att smittas av viruset minskar, säger Karin Hagman.

Håkan Fransson. Foto: Drugnews

Drogförebyggaren Håkan Fransson på Öckerö i skärgården nära Göteborg välkomnar att unga vill tala med sina föräldrar om alkohol.
– Självklart egentligen. Barn vill prata mer än många tror och känna gemenskap i familjen. Föräldrarnas attityder och inställning till alkohol avgör till stor del om barnen ska dricka eller inte, säger han till Drugnews.

Han välkomnar att andelen högstadieelever som dricker alkohol har halverats i Sverige sedan millennieskiftet, men han vill gå vidare. Han tycker myndigheter och informationen inför riskhelger ”är för feg och för slentrianmässig”.

Det är ingen naturlag att unga ska dricka alkohol eller använda andra droger. Återkommande föräldramöten i Öckerö om alkohol, gemensamma regler och samarbete har på 14 år minskat intensivdrickande bland högstadieelever från 19 till 4 procent.

Han menar att föräldrarna är nyckeln, i den modell han har utvecklat.
– De ansvarar och beslutar om sina barn. Om de vet att det vankas en alkoholfest någonstans, så prata med barnets kompisars föräldrar och ordna nyktert alternativ, laga pizza och spela kubb i trädgården…
– Det är dumt att släppa ut minderåriga om det finns alkohol eller andra droger därute. Kalla det gärna utegångsförbud, släpp inte barnen ur sikte, säger fyrabarnspappan Håkan Fransson.

I onsdags skickade han iväg 5000 nyhetsbrev i sitt nätverk i sex kommuner med det budskapet.
– Föräldrarnas restriktiva attityder är viktiga. Vuxenvärldens Nej är det som håller tonåringars alkoholdrickande och cannabisbruk nere, säger han och tillägger att ”vi får inte börja svaja där”.

Han tror att särskilt gymnasieelever som varit ifrån sina kompisar under coronavåren nog vill träffa sina kompisar fysiskt igen i helgen. Själv hoppas han på regn under Valborg, då blir det lugnare ute, ”det gillar även poliser och fältassistenter”.

Foto: IQ

PARLÖREN / IQ släpper i veckan Tonårsparlören, en handbok med frågor och svar om alkohol och andra droger och tips hur föräldrar kan prata med barnen om det. 120 000 hushåll där det finns barn som fyller 14 år i år får boken. Den går även ladda ner (pdf-fil, 71 sidor), finns som ljudbok, och kan hämtas gratis i systembutiker.

Tema: UNG & NYKTER

Allt fler ungdomar väljer nykterhet.
Cirka nio av tio skolelever i nionde grundskoleklassen (ca 15-16-år unga) hade på 1970-talet druckit alkohol senaste året, det hade i samma åldersgrupp mitten av 2010-talet sjunkit till nedåt 40 procent. Historiskt låga siffror i Sverige, enligt CAN:s skolenkäter.

Förklaringen är oklar – forskare nämner bl a ändrade umgängesvanor (mer via internet), nya hälsotrender, effekter av drogförebyggande insatser, mer föräldrakontroll, ökad ålderskontroll, fler unga med bakgrund i icke-alkoholkultur… Men man vet inte säkert.

Även tobak brukas mindre av unga, medan narkotikautvecklingen inte visar samma nedgång.
Det finns dock ännu ungdomsgrupper där det dricks mycket och langning via sociala medier och av insmugglat har ökat.

Också i Europa dricker och röker färre skolelever, även om berusningsdrickande är ganska högt (cirka en av tre druckit sig full senaste månaden), visar nya stora Espad-enkäten år 2015 där 96 000 tonåringar i 35 länder deltagit. Sverige sticker där ut som enda land där flickor dricker mer än pojkar.

Läs mer

Annonser