Få barn i missbruks-familjer får stöd

95 procent av landets kommuner uppger att de kan ge stöd till barn i familjer med missbruk av alkohol och andra droger. Men bara en procent av de utsatta barnen nås och fick stöd ifjol, visar Junis årliga kommunrapport.


– Årets siffror är dyster läsning. Av de 320 000 barn som påverkas negativt av föräldrars drickande fick bara 3 200 barn hjälp och stöd under 2019. Det är bara en procent! Det duger inte, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis, i en kommentar.

Kommunenkäten från Junis – en del av IOGT-NTO-rörelsen – om barn i familjer med missbruk, som gjorts 17 år i rad, har blivit en blåslampa för många kommuner. Visst kan fler kommuner idag erbjuda stödinsatser (oftast i form av stödsamtal, stödgrupper, kontaktfamilj eller kontaktpersoner).

2004 när Junis började fråga kommunerna, så svarade färre än sex av tio att de hade någon form av stöd, ifjol svarade hela 95 procent att de kunde erbjuda stöd. Rekordhögt, (men elva kommuner svarade att de inte hänvisade till något stöd alls).

Men under åren har inte antalet barn i missbruksfamiljer som upptäckts och får stöd ökat, bara en till två procent under åren 2004-2019. Enligt en CAN-studie ifjol har 15 procent av alla barn i Sverige påverkats negativt av förälders drickande (cirka 320 000 barn och unga) och 20 procent under uppväxten haft förälder som haft alkoholproblem (430 000 barn).

Junis senaste kommunenkät besvarades av 236 av landets 290 kommuner (81 proc.). Totalt uppgav de att de hjälpt 3 244 barn i missbruksfamiljer (1 procent), det är lägre andel, men något fler i antal än året före, (troligen eftersom fler kommuner besvarat frågan, flera kommuner uppger sidigt att de inte vet).

Junis tolkar det som att många kommuner brister i kompetens och metodutveckling när det gäller att upptäcka dessa barn. Trots att både socialtjänstlag och barnkonventionen tydliggör att samhället alltid ska se till barnens behov.

Mona Örjes, förbundsordförande. Foto: Junis.

– Barnen utsätts för ett dubbelt svek. Först föräldrarna, därefter samhället på en god andraplats. I praktiken blir de här barnen rättslösa, säger Mona Örjes.

När kommunerna svarar om viktigaste åtgärd för att mer utveckla stödverksamhet till de utsatta barnen i familjer med missbruk, så ser de ökad samverkan inom kommunala instanser som främsta lösning. Därefter ökade ekonomiska resurser, tätt följd av ökad informationsspridning om stödet.

Vanligast får kommunen kontakt med barn som behöver ha stöd via socialtjänst, skola, enskilda vuxna som tipsar, via förskola och polis. Junis har krävt att kurser om ANDT och utsatta barn ska bli obligatoriskt på förskole- och lärarutbildningen. Och att de som i jobbet möter vuxna med beroendeproblem ska fråga om ”Har du barn?”

Just för att lättare kunna hitta dessa barn och deras behov. De finns i varje klass och berättar ogärna själva om problem därhemma. ”Hur mår du?”, kan vara en inledande fråga till kontakt. Och då bör läraren/kuratorn/grannen våga och veta hur reagera på svaret.

Kommunrapporten lyfter även fram goda exempel och ger tips. Exempelvis hur projektet Pelikanen i Stenungssunds kommun lyckats nå fler, där erbjuds gratis stödgrupper för unga 6 till 20 år som har missbruk eller psykisk ohälsa i familjen. Och årligen får alla skolklasser i grundskolan i kommunen besök av Pelikanen.
Nacka kommun har börjat använda Beardlees familjeintervention, en metod som hittills använts framgångsrikt med ett 40-tal familjer och cirka 70 barn.
Men även Junis med fritidsaktiviteter och sitt Ludde-projekt med en vilsen hund med kloka grannhundar, Skolkurage av Maskrosbarn, initiativet Barndom utan baksmälla, med flera.

Anna Carlsson Cheikh. Foto: Drugnews

– Att i stödgrupp få möta andra barn kan bli en självspegling och inse att man inte är ensam. Barn tror ofta att det är deras fel att en vuxen i närheten dricker, om jag varit snällare, inte tjatat om att åka till simhallen, så skulle inte pappa dricka efter jobbet… Vanligt känna skuld och skam, vill skydda familjen, men behöver få stöd och prata om det här, säger Anna Carlsson Cheikh, politisk sekreterare på Junis, till Drugnews.

Och när nu corona-epidemin härjar och fler isolerar sig hemma från smitta, så riskerar barn drabbas när fritids och kanske skola är stängda och inte vara en fristad från problem hemma. Risk även att fler vuxna dricker mer alkohol mot oro och tristess vid isolering, vilket gör barn otrygga.

– Alkohol är ju i grunden ett vuxenproblem som påverkar barn och unga. Därför behövs såväl stöd för utsatta barnen och deras föräldrar, men även en restriktiv politik för att förebygga problemen, säger hon.

Junis kommunrapporten 2020 ”Det funkar” (pdf-fil, 100 sidor) presenterades i tisdags på ett webbinarie. Och gav några råd utifrån alla bra verksamheter som de besökt: ”Bygg strukturer för upptäckt! Samarbeta! Lyssna på barnen! Våga se barnen som experter på den egna situationen. För det funkar!” Kommunernas enkätsvar redovisas även kommunvis i rapporten.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd

Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.

Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.

Läs mer

Annonser