FHM vill utreda narkotikaförbudet

Folkhälsomyndigheten vill utreda förbudet att använda narkotika och även om konsumtionsrum där droger intas ska öppnas. Det gör myndigheten i sitt förslag till regeringen om en ny ANDT-strategi. Men socialministern ändrar inte sin negativa uppfattning om att utreda förbudet.

Den nuvarande strategin för alkohol, narkotika, doping och tobak går ut i år och en ny håller på att tas fram och ska antas. Folkhälsomyndigheten har i veckan lämnat sina förslag om strategin.

Myndigheten tycker att alkohol och tobaksutvecklingen går åt rätt håll, medan att det narkotikaförebyggande arbetet bör stärkas och bli mer kunskapsbaserat och jämlikt i landet.

Folkhälsomyndigheten föreslår i en särskild delrapport (dvs inte i huvudrapporten) att en nationell stödlinje bör inkludera narkotika, att mobila lågtröskelmottagningar (ex sprutbyten och Laro) utvecklas. Men vill även att narkotikastrafflagen ska utvärderas och behovet av injektions- och brukarrum (”fixrum” där personer kan ta droger under översyn av vårdpersonal för undvika överdos) ska utredas.

Vad gäller förbudet att använda narkotika och inneha för eget bruk, så har det inte utvärderats särskilt mycket trots att det tillkom 1988 och skärptes 1993 med sex månaders fängelse i straffskalan (för att polisen ska kunna begära drogtest).

Polisen använder förbudet bland annat för att kunna ingripa vid misstanke om att unga experimenterar med droger, men även mot kända missbrukare, vilket flera menar är trakasseri, och inte väl använda resurser att förebygga narkotikaproblem. Kritiker anser även att straff inte har någon återhållande effekt mot missbruk.

En utvärdering av förbudet gjordes av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) år 2000, (med slutsats att lagen lett till att fler unga som inte varit kända av polisen hade hittats och lagförts, men även att flera äldre med beroendeproblem hade fått straff).

Eftersom narkotikadödligheten ökat mycket och droganvändning inte går ner, så har frågan kommit upp igen. Flera menar att konsumtionsförbudet gör att missbrukare inte vågar söka hjälp i tid.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tidigare föreslagit att förbudet utvärderas igen. Och i vintras uppmanade riksdagen att regeringen ska låta se över narkotikapolitiken och vården, men det var lite oklarlagt om narkotikaförbudet samtidigt också bör ses över. Även om bland andra Centern och Vänsterpartiet vill det. V vill som parti avkriminalisera bruket.

Socialdemokraterna har sagt nej till att utreda förbudet. Socialminister Lena Hallengren (S) sa i en debatt i Aktuellt att ”det är definitivt politik i vilka signaler man vill skicka. Jag vill inte säga till en hel generation unga människor att det är okej att handla, stoppa i fickan och använda narkotika för eget bruk. Därför finns det ingen anledning att utreda den frågan”.

Lena Hallengren. Foto: Drugnews

När nu Folkhälsomyndigheten ansluter sig till de som vill utreda narkotikaförbudet, så blir frågan hur hon ställer sig till förslaget:
– Exakt hur vi gör svarar jag inte på, men när det gäller eget bruk så har jag inte ändrat uppfattning, och inte heller regeringen, säger hon till SVT.

FHM:s omstridda narkotikaförslag finns i separat narkotikarapport från FHM och nämns inte i huvudrapporten, vad vi kan se.

I övrigt anser myndigheten att tobak och alkoholutvecklingen är mer positiv och narkotika mer bekymmersam. Mycket nämns även om behov av ökat kunskapsstöd, utveckla mål, tydligare synliggöra folkhälsopolitik och Agenda 2030 etcetera.
Folkhälsomyndigheten vill även ”inkludera spel om pengar” i en ny strategi (ANDTS). Och att tobaksliknande produkter och ej förskrivna narkotikaklassade läkemedel bör ingå nya strategin.

På sociala medier har FHM:s förslag om utreda narkotikaförbudet och undersöka förutsättningar för injektionsrum uppmärksammats. Flera välkomnar det. Andra är mer tveksamma.

Peter Moilanen är chef för Narkotikapolitiskt center.

Peter Moilanen. Foto: Drugnews

– Att utvärdera kriminaliseringen av bruket är i dagsläget rimligt för att lära oss hur narkotikapolitiska verktygen kan justeras och bli än mer verkningsfulla. Det kan handla om alternativa påföljder till böter eller någon typ av ”god samarit-lag” när det gäller böter i samband med överdoser, säger han till Drugnews.

Däremot har han respekt för socialministerns hållning att inte riskera ett ökat bruk av narkotika. Norge nyligen utrett den frågan om en ny ”rusreform” och underlaget visar att det fortsatt innebär en risk för detta, vilket Moilanen nyligen utvecklade i en analys för Drugnews. Där skulle en ny utredning knappast komma till något säkrare underlag, menar han.

När det gäller Folkhälsomyndighetens förslag att utreda om fixrum ska införas är Moilanen mer förvånad.
– Sverige behöver göra mer för att få ner narkotikadödligheten och där kan varken EMCDDA (EU:s drogmyndighet) eller utvärderingar från våra nordiska grannländer visa på någon större evidens för drogkonsumtionsrum. Samtidigt står kommunerna inför gigantiska utmaningar ekonomiskt. Att då satsa på något med svag evidens istället för den vårdkedja FHM själv lyfter tycker jag blir lite märkligt, säger han.

I stort tycker han annars att åtgärdsförslagen från FHM är bra.
– Jag tänker på exempelvis systematiskt lokalt förebyggande arbete och kunskapsstöd på olika sätt. Bra också att det betonas att förebyggande arbete kan göra skillnad för användningen, att tillgänglighetsbegränsande åtgärder är viktiga liksom vårdkedja. Jag saknar mer betoning på tidig upptäckt och i det att reda ut kedjan mellan skola, polis och socialtjänst. Positivt även med idén om lågtröskelverksamhet, men saknar där drogfri behandling, säger Peter Moilanen på NPC till Drugnews.

• Fotnot: Folkhälsomyndigheten om narkotika: Åtgärdsförslag för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika (pdf-fil, 32 sidor). Huvudrapporten Samlad uppföljning av ANDT-strategin 2016–2020 (pdf-fil, 98 sidor).

 

 

 

Annonser