Placebo bättre än cannabis mot ångest

NEW YORK Cannabis lanseras, åtminstone i Nordamerika, som behandling mot ångest eller andra tvångssyndrom. En ny liten studie visar emellertid att placebo har bättre ångestdämpande effekt än cannabiskomponenterna THC och CBD.

Lanseringen av CBD (cannabidiol), en ingrediens i cannabis, som en hälsobringande substans har tilltagit under senare år. Det är framför allt cannabisindustrin i Nordamerika som använder CBD som förstärkande argument att sälja cannabisprodukter. Även i Europa och i Sverige tycks det bli allt vanligare att folk använder cannabidiol i flera olika medicinska syften. Ibland även som något slags näringstillskott.
I Sverige är dock produkter som innehåller CBD förbjudet att sälja, utom i läkemedlen Epidyolex (som används vid vissa ovanliga former av epilepsi hos barn) och Sativex (används vid multiple skleros)*.

Den vetenskapliga forskningen om CBD:s eventuella nytta eller risker släpar emellertid efter, varför de många av de påstådda verkningarna aldrig har undersökts.

I en ny studie från Columbia University i New York, med psykiatrikern och forskaren Reilly R Kayser som huvudförfattare, har 14 vuxna personer med tvångssyndrom, obsessive compulsive disorder (OCD), och samtidigt erfarenhet av cannabisrökning, slumpmässigt valts ut i ett laboratorieförsök.

De fick röka tre varianter: dels placebo (”låtsasmedicin”) som varken innehöll någon THC eller CBD, dels en med sju procent THC och 18 procent CBD, samt en variant med 0,4 procent THC och 10,4 procent CBD. Forskarna mätte olika akuta effekter av intaget: ångestnivå, hjärt- och kärlpåverkan, samt rusnivån.  Ett sådant försök har aldrig tidigare genomförts. Tolv av de 14 deltagarna fullföljde studien.

Resultatet blev att THC (rusgivaren delta-9 tetrahydrocannabinol) ökade hjärtfrekvensen och blodtrycket och berusningen jämfört med CBD och placebo. Självrapporterad ångest och tvångssyndrom minskade över tid med alla tre varianterna, men omedelbart efter rökningen var det en variant som gav en signifikant (statistisk säkerställd) sänkning av ångestnivån. Nämligen den som inte innehöll några cannabinoider.

Reilly R Kayser och hans medförfattare skriver att deras ”data visar att rökbar cannabis, oavsett om det främst innehåller THC eller CBD, har liten akut effekt på tvångssyndrom och ger mindre ångestlindring än placebo”.

• Fotnot1: Studien ”Acute Effects of Cannabinoids on Symptoms of Obsessive-Compulsive Disorder: A Human Laboratory Study” publiceras i maj 2020 i Depress and Anxiety (Kayser, Haney, Raskin et al.

Fotnot 2*: Cannabidiol utvinns från hampa och uppges ha en viss medicinsk effekt, ex. smärtlindring, som det forskas kring och finns i några godkända läkemedel. CBD har hittills betraktats som icke rusgivande och räknas i ren form inte som narkotika. I Sverige omfattas den av läkemedelslagen, därför måste produkter som innehåller CBD utvärderas och godkännas som läkemedel innan de får säljas. Det gäller både för invärtes och utvärtes bruk. Det är dock inte förbjudet att köpa CBD-produkter, så länge de är helt rena från THC. Läkare kan i sällsynta fall ordinera andra CBD-beredningar. 

Enligt en dom i Högsta domstolen ifjol så ska ”CBD-olja” även med låg halt THC klassas som narkotika.
Trots ovanstående ser man ofta annonser på svenska webbsajter och tidningar för CBD-produkter med medicinska påståenden. Det är varken sant eller tillåtet.
CBD är förbjuden även i kosmetiska produkter, syntetisk CBD undantagen.

Cannabisfrön är lagliga eftersom de varken innehåller THC eller CBD.
• Källa: Läkemedelsverket.

Poster i hälsokost-butik i Vancouver om påstådda medicinska effekter av produkter innehållande THC resp. CBD.

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.

Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar), 2018 beviljades 27 sådana ansökningar.

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Etiketter:

Annonser