Falska påståenden om CBD fara för folkhälsan

WASHINGTON. Cannabidiol – ett icke rusgivande ämne i cannabisplantan – har vissa terapeutiska effekter. Emellertid larmar USA:s nationella konsumentorganisation NCL för ogrundade påståenden om CBD:s goda medicinska egenskaper och läkemedelsverket FDA varnar för bedräglig marknadsföring, rapporterar Pelle Olsson.

I USA har användningen av CBD ökat kraftigt under senare år. En orsak är att hampa, en cannabissort med mycket låg halt av det rusgivande ämnet THC, togs bort från den federala narkotikalagen (Substance Control Act) 2018. Det var i sin tur resultatet av ett ihärdigt lobbyarbete från hampaodlare som backades upp av cannabisindustrin.

Skärmdump från svensk hemsida

Efter att den nya lagen Farm Bill antogs i samband med avklassificeringen ökade försäljningen av CBD-produkter från 512 miljoner dollar 2018 till 813 miljoner året därpå. En undersökning från juli 2019 visar att 14 procent av den vuxna befolkningen använder någon CBD-produkt i USA.

Det är emellertid fortfarande det amerikanska läkemedelsverket, FDA, som ska reglera alla produkter som innehåller cannabis eller cannabisderivat, oberoende hur de är klassificerade och hur de används. FDA reglerar också livsmedel och kosmetika. Det enda godkända läkemedlet med CBD är Epidiolex, (Epidyolex i Sverige) som innehåller naturlig CBD. Det ordineras mot vissa ovanliga former av epilepsi hos barn. Andra CBD-produkter i USA säljs utanför sjukvårdssystemet på en oreglerad marknad.

Många av dessa producenter samarbetar med den akademiska forskningen för att undersöka CBD:s terapeutiska potential. Vissa företag utnyttjar sedan partnerskapen som försäljningsargument. Fenomenet kallas ”forskning som marknadsföring”.[i]

Man sponsrar alltså forskning om CBD och publicerar dåligt underbyggda studier som inte utförts med de långvariga och storskaliga kliniska forskningsprojekt som krävs av FDA för att få fram ett nytt läkemedel.

Dessutom erbjuder en del företag sina produkter till akademiska institutioner med baktanken att studier på dem ska finansieras av den federala hälsovårdsmyndigheten NIH och bli publicerade i medicinska tidskrifter. CBD-företagen använder sedan begränsade data från sådana studier – eller meddelar bara att studier pågår – för att framhålla sina produkter för medicinsk användning till patienter, läkare, opinionsbildare och andra berörda.

FDA varnar för detta och skriver att ”i många fall påstår produktutvecklare obevisade möjligheter att behandla allvarliga eller livshotande sjukdomar, och patienter kan vilseledas så att de avstår från annan effektiv, tillgänglig behandling och i stället väljer en produkt som inte har bevisat värde eller kan orsaka dem allvarlig skada.”
Att sälja sådan CBD med medicinska argument är olagligt. I november 2019 förbjöd FDA 15 företag att sälja sina CBD-produkter, men dessa är bara en liten del av hela branschen.

“This deceptive marketing of unproven treatments also raises significant public health concerns, because patients and other consumers may be influenced not to use approved therapies to treat serious and even fatal diseases”, skriver FDA om CBD på sin hemsida.

Nu har projektet Consumers for safe CBD [ii] som ingår i den nationella konsumentorganisationen National Consumers League (NCL) sammanställt en vitbok på 15 sidor om hur CBD marknadsförs i USA inklusive fenomenet ”forskning som marknadsföring”.[iii]

För konsumenter är det svårt att förstå skillnaden mellan ett läkemedel som genomgått långvariga studier för att säkerställa effekten och vilka biverkningar de har, och produkter som inte alls är bevisade som effektiva eller säkra. En undersökning visar att 90 procent av amerikanarna inte känner till att CBD är reglerat under federal lag.[iv] Folk tror därför felaktigt att CBD i alla fall inte är skadligt, trots att det kan innehålla pesticider, tungmetaller och okända substanser samt att CBD i sig kan ha biverkningar.

Från Consumers for Safe CBD. . US National Library of Medicine, NIH, available at www.clinicaltrials.gov (relevant search terms included “cannabis” and “CBD”); last accessed December 5, 2019
Från Consumers for Safe CBD. US National Library of Medicine, NIH, available at www.clinicaltrials.gov, (relevant search terms included “cannabis” and “CBD”); last accessed December 5, 2019

Det pågår alltså många studier om CBD. En omfattande analys hittade 493 kliniska försök med CBD, varav 200 är aktiva och 22 är i Fas III, det sista stegen innan eventuellt godkännande som läkemedel. En FAS III-studie är inget argument att CBD är säkert eller effektivt.  Endast en av dessa 493 studier har lett fram ett godkänt läkemedel, Epidiolex.[v].  (Se bild).

En annan sökning, i den medicinska databasen PubMed, fann en lång rad studier som är publicerade och därmed granskade av experter (s.k. peer review). Det studierna beskriver är potentiella fördelar för CBD, men inte att de är vare sig säkra eller användbara på befolkningsnivå.

Företagen fortsätter dock att luta sig mot – ofta ansedda — namn på sina akademiska och vetenskapliga samarbetspartners för att marknadsföra produkter och försöker på så sätt ge substans åt sina påståenden. Dessa påståenden kommer emellertid inte från forskarna eller institutionerna själva. Dessutom har dessa påståenden inte mött den bevisbörda som krävs av lagen genom FDA.

”Däri ligger faran för patienterna”, skriver författarna till den utgivna vitboken från konsumentorganisationen NCL.

• Fotnoter:
[i] Caputi TL, (2020). The Medical Marijuana Industry and the Use of “Research as Marketing.” 110 Am. J. Pub. Health 174-75. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31913671/

[ii] www.4safecbd.org

[iii] Cannabidiol (CBD): Implicit, Unsubstantiated Therapeutic Claims through Academic Joint Ventures in an Unregulated Marketplace Could Risk Public Health https://a5886ef1-f7f6-40a2-9ea5-904ab1ef7eeb.filesusr.com/ugd/b11210_e6fb31e24a4543659eabb93b48799490.pdf

[iv] Consumer Brands Association, The Urgent Need for CBD Clarity.

https://consumerbrandsassociation.org/wp-content/uploads/2019/11/ConsumerBrands_CBD_Clarity.pdf

[v] US National Library of Medicine, NIH, www.clinicaltrials.gov

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.
Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar).

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk. I Europa har tillåter flera länder cannabis i medicinskt syfte. I Danmark pågår sedan 2018 ett stort pilotförsök med cannabisbehandling, bl a för vissa smärtpatienter.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Annonser