Hård kritik mot nytt svenskt cannabisbolag

Aureum Life är ett nystartat svenskt företag med cannabis som affärsidé. Ägarna planerar odla, ta fram egen marijuanamedicin, anställa läkare och behandla patienter för allsköns besvär. Nu har de öppnat en ny smärtklinik i Stockholm kring drogen. Verksamheten ifrågasätts av erfarna smärtläkare och läkemedelsforskare. / Drugnews medarbetare Pelle Olsson har besökt kliniken.

Aureums verksamhet ska omfatta hela kedjan från odling av marijuana, tillverkning av egna mediciner från plantan, forskning, utbildning och sjukvårdande behandling med dessa cannabisbaserade produkter på en egen mottagning, ”Från frö till patient” som det står i ett av många nyhetsbrev som skickats ut under våren 2020.

Aureum Life är moderbolaget till sjukvårdsföretaget Aureum Healthcare (där rusämnet i cannabis thc står i fetstil). Aureum Pharma, som ska arbeta med att göra medicinska cannabisprodukter produkter tillgängliga på den svenska marknaden, samt Aureum Agricol, som avser att starta cannabisodlingar i Grekland.

Bolaget skulle ha lanserats med ett jättestort event på Grand hotell i Stockholm. Föreläsningar, debatter och ”underhållning av hög klass” utlovades den 20 april. Datumet är ingen slump eftersom 4/20 är marijuanans högtidsdag. Aureum räknade med att 2800 personer skulle komma under dagen och kvällen. Arrangemanget tvingades emellertid att skjutas upp på grund av coronapandemin.

 

12 000 VILLE ODLA MARIJUANA

Under våren har man annonserat efter personal, bland annat 20 cannabisodlare i Grekland. Platsannonsen gav 12 000 svar och orsakade viss uppståndelse i medierna. Aureum fick extra mycket publicitet tack vare detta. Man sökte också sex ST-läkare, en överläkare och en chefsläkare, samt en rad andra sjukvårdsutbildade till en nyöppnad vårdenhet ”vid S:t Görans sjukhus”. De skulle vara anställda med erfarenheter av tremors, multipel skleros, cerebral pares, neuropatisk smärta, epilepsi, stressbesvär, kroniskt trötthetssyndrom, Crohns sjukdom (en tarmsjukdom) och posttraumatisk stressyndrom, PTSD. Allt detta skulle behandlas med cannabispreparat på ”Vårdenheten S:t Görans Stockholm”.

Tidningen Accent kunde i ett reportage i juni konstatera att mottagningen inte alls hade samröre med det välrenommerade sjukhuset S:t Göran. Det är bara ett sätt att snylta på namnet, tyckte IOGT-NTO:s drogpolitiska rådgivare Pierre Andersson i intervjun. Aureums dåvarande presskontakt John Larsen menade dock att man bara ville informera om att mottagningen låg i närheten av sjukhuset.

Accents reporter Jens Wingren lyckades inte få något närmare svar på vilka Aureums ägare är. Presstalesmannen Larsen säger bara i reportaget att de är en ”grupp entreprenörer, affärskvinnor och akademiker. Ekonomiska resurser finns hos ägarna som tillskjuter kapital vid behov.”

Alla stora planer för Aureum har dock fått skrinläggas förutom att läkarmottagningen Aureum Healthcare, öppnades den 13 juli och kunde börja ta emot patienter.

Aureum Life/Healthcare nära S:t Görans sjukhus. Foto: Pelle Olsson & Carlos Gracia/CC BY 3.0

 

KÄND CANNABIS-AKTIVIST
Aureum Healthcare ligger på femte våningen i höghus på Kungsholmen och består vid mitt besök av två rum, två stolar i korridoren utanför och ett fikarum som man delar med en urologisk klinik på samma våningsplan.

Det är i fikarummet jag träffar Christian Engström, som nyligen tagit över posten som Aureums presstalesperson. Han var tidigare vice partiledare för Piratpartiet och EU-parlamentariker under mandatperioden 2009-2014.

Engström är känd aktivist för cannabislegalisering. Vid det senaste riksdagsvalet lanserade han ”Cannabis-krysset” där väljarna uppmanades att kryssa för de riksdagskandidater i alla partier som ställt sig bakom att cannabis legaliseras.

Ingen av dem valdes in i Riksdagen.
– Nej, det blev inte så många kryss, säger han, men det var en kul kampanj som gav en hel del uppmärksamhet, säger han.

Hans uppdrag för Aureum är än så länge bara på kvartstid, men han påpekar att det rör sig hela tiden framåt inom området medicinsk marijuana. Ständigt kommer nyheter om detta och allt fler länder öppnar sig för sådan behandling.

Christian Engström, cannabis-aktivist, fd EU-parlamentariker och nu talesperson för Aureum.

Under våren 2020 var planen att starta en odlingsanläggning för medicinsk marijuana i Grekland, där det blev tillåtet att odla medicinsk cannabis 2018. Men det är ett lapptäcke med olika regler i olika länder. Superkrångligt. Sen kom corona och man fick inte ens åka till Grekland, så nu ligger de planerna på is. Jag vet inte ens om Grekland kommit igång med egna odlingar.

Det är ett antal privatpersoner som verkar ha dragit igång Aureum. Ingen av dem verkar ha någon bakgrund i medicinsk verksamhet. Jag frågar om det mest handlar om att hitta något att investera pengar.

– Ja, snarare det ja, säger Christian Engström och förklarar att de stora planerna som kommer till uttryck på hemsidan speglar visionerna som de såg ut för något år sedan, mer än verksamheten idag.

Mottagningen bemannas idag, en månad efter starten, av en läkare och en verksamhetschef.
– Omständigheterna har förändrat förutsättningarna. Det är alltid så när man startar en verksamhet att visionerna kanske inte visar sig vara en framkomlig väg. Ansatsen var bred från början, att täcka hela kedjan, eller steg i processen. Nu har vi den här smärtkliniken.

Du säger smärtklinik. På hemsidan står det alla möjliga diagnoser. Är det mer inriktat på neurologisk smärta nu?
– Just det, smärta och tremor. Vår läkare får förklara det medicinska bättre. Det är patienter som har haft långvariga smärtproblem. De har varit till den övriga sjukvården men inte fått någon hjälp som funkar för dem. Den stora svårigheten är alla regelverk som alla läkemedel är omgärdade av. Det är extra komplicerat kring cannabisbaserade läkemedel eftersom det varit så kontroversiellt. Fast jag tycker inte man kan säga att det är kontroversiellt längre, svarar Christian Engström.

Det Aureums läkare kan ordinera i den vägen är idag bara två godkända läkemedel. Dels munsprejen Sativex, som innehåller 6,3 procent THC och 8 procent CBD, framrenade ur cannabisplantan. I den vanliga sjukvården används den framför allt mot smärtsamma kramper vid multipel skleros. Dels Epidyolex som består av ren CBD från cannabis. Användningsområde är vissa typer av svår epilepsi hos barn. Utöver det kan läkaren skriva ansökningar till Läkemedelsverket om s.k. licenspreparat med ren cannabis, specialodlad i Nederländerna. Företaget där heter Bedrocan och har framställt fem olika sorter med olika proportioner av de två ingredienserna THC och CBD. Bedrocans produkter är inte godkända som läkemedel och får i Sverige enbart intas oralt, genom munnen, inte rökas.

– Alla läkare får skriva ut licenspreparat, men utnyttjar inte den möjligheten. De känner sig osäkra och vet helt enkelt inte hur de ska göra. Samtidigt är det cannabis som är vår marknadsnisch. Vårdcentraler finns det hur många som helst. Ska man öppna något nytt vill man ha något extra att erbjuda, säger Engström.

Är det inte lite underligt att öppna en vårdcentral utifrån ett visst preparat istället för efter ett medicinskt behov?

Aureums presstalesman håller inte med.
– Jag skulle snarare säga utifrån en viss patientgrupp, med kronisk smärta, de som inte får bästa hjälp på existerande vårdcentraler. Det finns en behandling kvar att prova.
Han menar att det finns ett mörkertal av patienter som skulle bli hjälpta av cannabis.

Jag frågar om inte syftet med hela Aureum i själva verket är att sprida budskapet om cannabis goda egenskaper och att det ska legaliseras.

– Det primära är att ta hand om våra patienter, men om man ser till hela patientgruppen som ingen vet hur stor den är, tusentals eller tiotusentals, kan vår verksamhet hjälpa till att de får bättre vård på andra ställen.

Det är ändå svårt att bortse från verksamheten samtidigt är en lobbygrupp för att legalisera cannabis helt och hållet?

– Nej, det är fel att beskriva Aureum som lobbygrupp, men det faktum att vi har den här kliniken och kan visa upp bra resultat, kan indirekt ha en påverkan på debatten. Vi vill gärna se en liknande lagstiftning som i Kanada där cannabis är tillåtet även utanför sjukvården, säger Engström.


”TRÄFFAT ETT HUNDRTAL PATIENTER”

Aureums enda läkare är Sara Mikaili. Hon berättar att det främst är smärtpatienter hon tar emot. Enstaka patienter har epilepsi. Däremot hittills inga med renodlad tremor (skakningar). Inte heller någon av de andra diagnoserna som anges på hemsidan.

– Man kan komma hit på remiss från sin husläkare eller annan behandlande läkare alternativt egen remiss, säger hon. Precis som vilken annan smärtmottagning som helst.

Sara Mikaili, ny läkare på Aureum. Foto: Pelle Olsson

Fast kanske inte riktigt eftersom patienterna får betala fullt pris, 1800 kr för ett nybesök, då kliniken inte har något avtal med Region Stockholm. Eftersom man nyss kommit igång har man ännu inte ansökt om detta.

Många fler ringer och mejlar. De tas först emot av den kvinnliga verksamhetschefen, men om det behövs exempelvis blodprovstagning, röntgen eller andra ordinerade undersökningar remitteras man till en vanlig vårdcentral.  

För att få träffa Sara Mikaili måste patienten innan dess ha utretts ordentlig för sina smärtbesvär. Om man inte gjort det, eller har en färsk skada, kan man inte söka hjälp på Aureum. Samma sak om man aktivt avstått från att prova opioidläkemedel mot sin smärta. Det måste man först testa hur det fungerar. Att vägra morfinpreparat eller annan smärtlindring för att istället vilja ha någon cannabisbaserad medicin fungerar inte. Det är samma rutiner som på specialiserade smärtkliniker.

Om man har ett eget missbruk av något slag kan man inte heller få cannabis?
– Det kan man inte. Men det är lite svårt att kunna tyda från en egen remiss. Jag har inte stött på någon som skriver i sin ansökan att de har ett pågående missbruk. Däremot kan jag göra den bedömningen när patienten kommer hit.

– Dels får de fylla i AUDIT, DUDIT eller någon annan skattningsskala som används inom beroendevård och psykiatri. Jag är skyldig att göra en psykiatrisk bedömning för alla patienter var jag än arbetar som läkare. Här på en smärtklinik är jag mer koncentrerad på att utesluta eller bekräfta ett missbruk eller beroende, säger läkaren Sara Mikaili.

Hon berättar att majoriteten av patienterna har genomgått smärtbehandling på smärtklinik eller hos annan läkare tidigare. En del har under senare tid själv slutat ta opioider. Alla som kommer ska ha med sig sina läkarjournaler.

– Om de inte hunnit få ut dem undersöker jag dem som vid alla nybesök, men avvaktar deras journalhandlingar innan jag kan ta vidare ställning. Då blir det en uppföljning med ett telefonsamtal.

Doktor Mikaili bedömer att 40–50 procent av hennes patienter är multisjuka. Åldrarna är mellan 25 och 78 år, med en jämn könsfördelning möjligtvis med en liten övervikt för kvinnor.

Hittills har hon träffat omkring 100 patienter under den knappa månad som mottagningen varit öppen. Hon uppskattar att hon skrivit 25-30 ansökningar till Läkemedelsverket om att få ge licenspreparat för någon av Bedrocans produkter, det vill säga vanlig cannabis. Det ska intas i te, inte rökas eller inhaleras. Att skriva sådana licensansökningar tycker hon inte är så krångligt.

– Det man behöver är en tydlig motivering, vårdförlopp, vad man gjort och inte gjort och en klar målbeskrivning med behandlingen. Det är inte så komplicerat. Det har mer med läkarens kompetens och engagemang att göra.

Övriga patienter kan få läkemedlen Sativex eller Epidyolex. Patienterna ordineras också andra smärtlindrande mediciner, men Mikailis mål är att fasa ut opiaterna för dem som är opiatberoende. En del av hennes patienter får enbart cannabisbaserade preparat. Hon vill också kunna erbjuda annat än mediciner. Till exempel multimodal smärtrehabilitering med hjälp av sjukgymnast och psykiatrisk bedömning, kiropraktik, akupunktur eller KBT, kognitiv beteendeterapi. Någon sådan personal finns dock inte på plats ännu.

När jag efteråt skickar några kompletterande frågor om behandlingen per mail får jag svar direkt från Aureum Lifes VD Therese Nader som läst utkastet till reportaget. Hon skriver som ett förtydligande:

”Aureum Healthcare är en privat smärtklinik, ingen offentlig regionansluten vårdcentral och man behöver idag inget lab eller medicinsk personal för provtagning i anslutning till mottagningen, då man remitterar pat provtagning vid behov.”
Enligt lag om patientsekretess kan hon inte lämna ut information hur många som fått någon form av multimodal smärtbehandling.

Som läkare har Sara Mikaili mest jobbat inom primärvården tidigare, men även i jourläkarbilen och som skolläkare. Hon har också varit konsult på ett medicin-tekniskt företag med uppgift att hjälpa nedläggningshotade vårdcentraler att bättre organisera sina verksamheter. Sammanlagt har hon, trots att hon bara är 34, hunnit arbeta i 20 av Sveriges 21 sjukvårdsregioner. Hon tycker att smärta är intressant och förklarar varför:

– Jag är ung, jag är kvinna och har utländskt påbrå. Per automatik blir jag ofta tilldelad de svårare patienterna. De lider ofta av smärta och har haft långvarig förskrivning av opioider.

Varför inte arbeta på en etablerad smärtklinik? Var det något med cannabis som lockade dig hit?
– Det kan jag inte säga, utan för att det är en nystartad klinik där jag har nytta av mina erfarenheter hur man kan organisera arbetet.

Jag frågar om det inte kan vara en konflikt som läkare att arbeta i ett företag som siktar på att framställa egna cannabis-mediciner. Att det kan bli en ensidig inriktning i behandlingen. Sara Mikaili tycker inte det.

– Man kan man vända på det och säga att det blir mer kostnadseffektivt att ha en medicin som är producerat av oss än av någon utomstående. Jag tycker det vore bra om vi kunde framställa egna cannabismediciner. Då har man hundraprocentig insyn i det man ger till patienterna. 


ETISKT OCH MEDICINSKT BEKYMMERSAMT

För att höra hur en smärtspecialist ser på Aureums klinik ringer jag upp Emmanuel Bäckryd, som är docent och överläkare vid Smärt- och rehabiliteringscentrum i Linköping, där han arbetat sedan 2007. Bäckryd är också medförfattare till Läkemedelsverkets rapport ”Läkemedel vid långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendationer” som kom ut 2017.[i]

– Man blir bekymrad när man läser på Aureums hemsida, säger han. ”Vi som arbetar inom hälso- och sjukvården måste hänga med i utvecklingen”, står det. Det är klart, men inte om det betyder att man ska ha ett positivt synsätt på cannabisbaserade preparat. Jag menar tvärtom, att hänga med i utvecklingen är att förstå att den vetenskapliga grunden är synnerligen skakig.

Smärtläkaren Emmanuel Bäckryd. Foto: Privat

– Det är även etiskt bekymmersamt, fortsätter han. Långvarig smärta driver på människans beteende väldigt mycket. Har man ont vill man till varje pris hitta någon utväg och många av våra patienter har jagat efter ett läkemedel under lång tid. Och inte hittat nåt. En av nyckelaspekterna i smärtrehabilitering är att acceptera att det ofta inte går helt att helt ta bort värken, men att lära sig leva ett gott liv trots det. Om man då gör reklam som det här företaget gör, och påstår att det finns hjälp att få, då förstärker man bara den här karusellen. Man försvårar för patienterna att komma vidare med sina liv.

Bäckryds egen erfarenhet, förutom det forskningen har kommit fram till, är att effekten av cannabisbaserade läkemedel som smärtlindring är synnerligen nedslående.
– Jag har praktiskt taget slutat att skriva ut Marinol och Sativex. Under en period provade jag på väl utvalda fall.

Marinol är syntetiskt THC och kan skrivas ut som licenspreparat. De holländska Bedrocan-produkterna har han aldrig provat, eftersom han tycker att vanliga farmakologiska principer ska gälla för all läkemedelsbehandling.

– Ett läkemedel ska vara en substans man provar att den har effekt. Bedrocan är cannabis och innehåller en cocktail av hundratals ämnen.

Bäckryd har haft diskussioner med smärtkollegor och ingen är positiv till cannabinoider i hans närverk.
– Man kan prova i enstaka fall vid specialiserade enheter, som en del i verktygslådan, men att ha det som en central behandling tycker jag är oetiskt, säger han.

PATIENTSÄKERHET
Fred Nyberg var tillfrågad om att sitta med i en samtalssession under den pampiga lanseringen av Aureum på Grand hotell den 20 april. Han är, bland mycket annat, professor i biologisk beroendeforskning och var även under många år professor i farmakologi vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala, under många år den enda i Sverige där man utbildade apotekare.

– När jag fick en förfrågan från dem att medverka bestämde jag mig för att åka dit. Jag tänkte att eftersom det sprids så många ogrundade uppfattningar om medicinsk användning av cannabis så kan det vara bra att någon redogör för var vi står vetenskapligt, berättar han för Drugnews medarbetare.

Hans synpunkt om att öppna av en vårdcentral som specialiserar sig på cannabis är mycket negativ.

– Här finns risk för kollision med myndighetsförordningar och patientsäkerhetslagen, säger han. Det handlar både om patientsäkerhet och läkemedelslagen.

Det är två delar av verksamheten han är särskilt kritisk till. För det första inriktningen på en behandling med cannabis eller med beredningar som innehåller den omdiskuterade cannabinoiden THC. Även om CBD, med dämpande effekter på THC-toxiciteten, ingår så finns ännu inte tillräcklig evidens för att rubricera medicinsk cannabis som ett effektivt läkemedel.

– Vi vet dessutom inte hur stort bidrag vi får av själva ruset eller euforin som gör det lättare att till exempel hantera smärta. Bidrag från placeboeffekten är också betydande vid just smärtbehandling. När det gäller verkningsmekanismen vet man en hel del både för THC och CBD men det återstår ännu en del, särskilt för CBD.

Professor Fred Nyberg. Foto: Mikael Wallerstedt

Nyberg räknar upp de mest kända biverkningarna av cannabis. Nedsättning av kognitiva funktioner, beroende, ökad risk för psykoser och schizofreni. Men även effekter på hjärta och lungor finns det varningstecken för. Många av dessa skador är dessutom beräknade efter en lägre THC nivå. Dagens nivåer ligger betydligt högre.

– En studie från Lancet från 2019[ii] visar att psykosrisken ökade fem gånger med dagens starkare cannabis, säger han. Och från forskare i Portugal rapporteras om massiv ökning av intagna psykospatienter relaterat till cannabis från 2000 till 2015. Det har ökat 30 gånger. Patienter med cannabisberoende hade tio gånger högre risk jämfört med icke cannabisrökare.

CBD är inte heller utan biverkningar?, undrar jag.
–  Nej, det kan ge sömnsvårigheter och interaktioner med leverenzym vilket gör att man påverkar effekterna av andra läkemedel som man tar samtidigt. Antingen en försämrad eller förstärkt effekt. Hälften av försökspersonerna i studier får dosberoende sidoeffekter av CBD, även sedering, (lugnande verkan) anemi, infektioner. Det finns en lång lista på möjliga bieffekter. Epidyolex, som är ren CBD, används dock effektfullt till barn med vissa former av grav epilepsi. Där får man acceptera att det finns sidoeffekter som hos de flesta läkemedel.

Att använda Epidyolex till vuxna mot smärta, som läkaren på Aureum avser att göra finns det ännu inte tillräckligt starka evidens för, enligt Fred Nyberg.

Hans andra ifrågasättande av Aureum är ambitionen att både producera mediciner och sedan genom egen forskning bekräfta effekten på sina produkter.

– Jag är mycket tveksam till att ett nystartat företag/klinik, som säljer och använder medicinska preparat, samtidigt ska göra de kliniska undersökningarna.

– Det borde naturligtvis utomstående och oberoende forskare göra på klassiskt sätt med Fas I fas II och fas III-studier. Fas III kräver minst 1000 försökspersoner. Det är man långt ifrån idag när det gäller cannabis.

– Vi får frågan ibland varför man ska vara så noga innan man kan godkänna ett läkemedel, fortsätter han. Det beror på att man ibland har släppt läkemedel för tidigt. Exempelvis Neurosedyn, som idag lett till att minst 10 000 personer har drabbats av permanenta missbildningar. Och magmedicinen Entero-vioform, som bland annat skördade många offer i Japan innan det drogs in. Även under de sista tio åren har läkemedel dragits in därför att man inte kollat biverkningarna tillräckligt omsorgsfullt. Även om det finns medicinsk potential i cannabis-relaterade substanser så är det fortfarande lång väg att gå innan vi med dessa når fram till säkra och effektfulla läkemedel.

När det gäller Aureums verksamhet säger han:
– Det här är en sak som man från myndighetshåll verkligen borde se över.

• Fotnoter: [i] https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-langvarig-smarta-hos-barn-och-vuxna–behandlingsrekommendation

[ii] Di Forti et al (2019). The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe (EU-GEI): a multicentre case-control study. Lancet psychiatry https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(19)30048-3/fulltext

Aureum Life

  • Foto: Drugnews

Cannabisbolagets vision är att bli ”betydande aktör på den svenska och europeiska marknaden för cannabisbaserade preparat”. Planerar egna odlingar i Grekland, och forska, tillverka och handla med cannabis för medicinskt bruk, apotek och läkarmottagningar i Sverige. Men även i Norden, Baltikum och Polen.

Företaget vill äga hela kedjan från frö och sticklingar till apotek. ”En cannabis-familj samlad i ett hus, under ett och samma tak”.

Till moderbolaget Aureum Life är knutet vårdbolaget Aureums Healthcare med ny mottagning i Stockholm. Aureum Pharma ska göra cannabisprodukter tillgängliga i Sverige och Aureum Agricol planerar cannabisodlingar.

Förutom de åtta läkartjänsterna som utannonserats till mottagningen nära S:t Görans sjukhus söker Aureum Life följande yrken via sin hemsida:I Stockholm: laboratoriechef / läkemedelskemist, apotekare, farmaceut, forskande läkare, läkemedelskonsulent, VD-sekreterare / -assistent, laboratorieassistent, sjuksköterskor.

I Grekland:  hortonom / trädgårdsingenjör fastighetstekniker / teknisk driftchef, agronom, Industridesigner, civilingenjör.

Flera av företagets planer har dock hittills inte blivit av. Och kritik riktats mot att mer verka utgå från cannabis än patienternas besvär och planera behandla patienter med företagets egna preparat.

• Källor: Aureum Lifes hemsida, facebook och Accent.
/Drugnews

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.

Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar), 2018 beviljades 27 sådana ansökningar.

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Annonser