Var fjärde har utsatts för alkovåld

Alkohol är en viktig faktor bakom våld i samhället, konstateras i Systembolagets nya Alkoholrapport. 27 procent i en Sifo-enkät svarar att de någon gång utsatts för våld av en alkoholpåverkad person och bland blåljuspersonal svarar 28 procent att de i jobbet senaste året utsatts för våld av någon som druckit.

Även om alkoholkonsumtionen gått ner i landet, särskilt bland ungdomar, så finns stora alkoholrelaterade problem. Bland annat orsakar den stor otrygghet.

– I årets rapport belyser vi särskilt alkoholens koppling till våld och otrygghet. Det är ett angeläget ämne som berör många och som borde diskuteras mer i samhället. Alkohol orsakar ohälsa, sociala problem och lidande inte bara för dem som dricker, utan även för närstående och andra människor i omgivningen, säger Malin Sandquist, avdelningsdirektör på Systembolaget, i samband med att rapporten presenterades vid ett webbseminarie i onsdags.

Hon tillägger att även om Sverige har en lägre alkoholkonsumtion och färre alkoholskador än i övriga EU, så visar rapporten att mycket finns kvar att göra.
– Och det är viktigt att samtala om det här. Våga vara modig, våga engagera sig, så att inte fler behöver fara illa, sa hon.

Panelsamtal om Alkoholrapporten. Fr v moderator Katarina Hultling, Alexander Salzberger, skådespelare, Åsa Wikowski, NCK, Magnus Jägerskog, Bris, och Malin Sandquist, Systembolaget.

     Vartannat misshandelsfall i landet är alkoholrelaterat. Och alkoholens samhällskostnader har beräknats till cirka 103 miljarder kronor (år 2017), i en undersökning som Systembolaget beställt. Nära tio miljarder kronor kostar alkoholrelaterad brottslighet och misshandel, det vill säga en fjärdedel av de anslag som ges till rättsmyndigheter årligen.

I en Sifo-enkät i våras och presenteras i Alkoholrapporten 2020, deltog 1 061 personer, varav 164 inom blåljusyrken, akutsjukvård och väktare. Nio av tio av blåljuspersonal anser att alkohol är en betydande faktor till våld i samhället. Mer än var fjärde av dem (28 procent) har senaste året själva blivit utsatt för våld av någon som druckit.

Viktor Adolphson, områdespolis Södermalm. Foto: Systembolaget

– Det speglar våra liv, alkohol och droger finns med i 90 procent av det jag möter i mitt jobb, säger Viktor Adolphson, områdespolis i trygghetsgruppen Södermalm i Stockholm, som intervjuas i rapporten.
Han driver twitterkontot @YB_Sodermalm med 168 000 följare och berättar om sin polisvardag. Han beskriver alkoholen som ”klassblind”, som slår överallt. Men även att det finns ljuspunkter – vara öppen för dialog och att samarbete med krögare blivit bättre för en ansvarsfull alkoholservering som del i att förebygga våldet.

Mer än var fjärde ur allmänheten (27 proc.) som deltog i Sifo-enkäten uppger att de minst en gång som vuxen blivit utsatt för våld av en alkoholpåverkad och hälften har bevittnat sådant alkoholrelaterat våld.

I enkäten svarar även 31 procent att de känner olust inför att umgås med någon i sin närhet – familjemedlem, bekant, kollega – när dessa dricker alkohol. Det är en anmärkningsvärt hög siffra och betydligt högre än de 14 procent som påverkats negativt av att någon i deras närhet drack alkohol, som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning frågade om 2017.

– Att känna olust tolkas kanske som mildare än att påverkas negativt. De här resultaten tyder på att det finns en problematik som inte fångas in med våra frågor på CAN, även om det kanske är en betydligt mildare problematik, säger Mats Ramstedt, forskningsledare på CAN, till SvD.
Han tror också att coronapandemin kan ha förvärrat situationen för anhöriga när någon i hushållet dricker mer hemma.

När Systembolaget presenterade Alkoholrapporten på ett digitalt  i onsdags medverkade även en panel som talade om hur särskilt barn och kvinnor kan bli utsatta av anhörigas drickande. Minst 320 000 barn i Sverige far illa av föräldrars drickande.

Alexander Salzberger

Alexander Salzberger, som är författare och skådespelare, berättade om hur han växte upp som äldsta barnet till en mamma och styvpappa med alkoholproblem. I ung ålder fick han hjälpa henne berusad på toaletten ibland och om styvpappan som slog honom.

– Alla inställda löften att exempelvis få skjuts till en träning var också jobbigt. För mig var fotbollen och skolan en räddning. Men visst hade jag behövt hjälp, jag började själv sen dricka i tolvårsåldern. När jag frågade en skollärare långt senare om varför han inte ingripit, sa han sig ha anat något, men inte varit säker nog för att agera, sa Salzberger.

Han övervägde som barn ringa Bris (Barnens rätt i samhället), men gjorde det inte. Han har senare i livet haft svårt med självtillit, gått i terapi, men träffat en kvinna, blivit pappa och gått vidare och ”blev redo att möta min smärta till slut”.

Under corona-krisen har samtalen till Bris ökat kraftigt – fler ringer om familjekonflikter, men även om våld och ångest.

Åtta av tio som ringer är flickor. Magnus Jägerskog tror att det finns en macho-norm bland killar som gör att de drar sig för att ringa (tel. 116 111).
– Mörkertalet är nog stort. Vi uppmanar fler att ringa, att berätta kan bli första steget vidare. Och vad gäller missbruk i familjen så går det ofta ut över barnen, och kan kopplas till både psykisk ohälsa och sämre skolgång, sa han i panelsamtalet och tillade att han vill se juridiska termen barnfridsbrott som ett särskilt lagbrott.

Nationellt centrum för kvinnofrid, vid Uppsala universitet och mottagning vid Akademiska sjukhuset, stöttar utsatta kvinnor och barn. De har även en Kvinnofridslinje (020-505 050), samtalen i försomras hade inte ökat pga. pandemin, men de har beredskap för ett högre tryck.

Det är viktigt att bryta isoleringen, att i samtalen fråga om våld och vara uthållig.
– Det är bra att berätta och sätta ord om sin situation för en utomstående. Det kan bli en ingång till att få stöd, gå vidare, och kanske till ett uppbrott med sina barn, sa Åsa Witkowski, verksamhetschef på NCK.

• Alkoholrapporten 2020 – med tema om alkoholens koppling till våld och otrygghet – innehåller aktuell forskning, ny statistik och trender i konsumtion och skadeutveckling.(pdf-fil, 35 sidor).

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd

D12-SpelaRolllogga1Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.
Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…

Läs mer

Annonser