De svenska misstagen mot kriminella gäng

Kriminalreportern och författaren Lasse Wierup har återigen gjort en djupdykning bland de kriminella gängen. Nya boken ”Gangsterparadiset” är mycket läsvärd, tycker Pelle Olsson i en recension.

”Gangsterparadiset – Så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd”, (Forum 2020, 320 sidor), tar vid där de båda tidigare reportageböckerna om svensk maffia slutade.

I ”Svensk maffia – fortsättningen”, utgiven 2010, som mest handlar om maktkampen mellan Hells Angels och Bandidos, skrev han och medförfattaren Matti Larsson bland annat att det är en myt att det är ”samhällets svek” som driver fram brottslingarna. I de flesta fall har gängmedlemmarna aktivt valt kriminalitet som livsstil.

Han kommer till samma slutsats i den nya boken. Gängmedlemmarna har hyfsad samhällsförankring och de unga pojkar som rekryterats till gängen har fått mycket hjälp från samhället. Att de ändå väljer den brottsliga banan beror på personliga problem, psykisk ohälsa och missbruk, som ofta är cannabis.

Sverige har blivit ett europeiskt undantag där polisen tycks stå maktlös när unga män skjuter med automatvapen, tonårspojkar kastar handgranater och oskyldiga dödas. Hur har vi hamnat här? Det försöker Wierup besvara.

”Påfallande många av dem jag kartlagt”, skriver Wierup, ” är av allt att döma ändå fullt kapabla att leva vanliga liv med jobb, familj och fritidsaktiviteter.”

De olika mc-grupperingarna och andra varumärkesgäng utgör numer inte de största problemen för rättsväsendet. Istället är det andra, än mer våldsbenägna, nätverk som sedan mitten på 2010-talet orsakar tidningsrubriker genom dödskjutningar, bränder och sprängdåd.

I Gangsterparadiset följer Wierup de nya territoriella nätverken, som de kallas. De hålls samman av etniska grupper, (till exempel svenska syrianer och svensksomalier). Fast inte i första hand för att de har en gemensam kulturell bakgrund, utan mera för att de bor och växer upp inom samma segregerade bostadsområden.

Författaren skriver i huvudsak om tre organiserade kriminella grupper: Märstanätverket runt Sätuna torg, Dödspatrullen/3mst och konkurrenten Shottaz på Järvafältet, och dessutom om gängen i Biskopsgården, Göteborg. Han skriver även om stadsdelen Seved i Malmö. I alla områdena är det i första hand – men inte alltid – gängmedlemmarna själva som blir skjutna. Samtidigt skapar de livsfara och terror för alla i närheten.

Utmärkande för de senaste decenniernas gängvåld är både den tilltagande brutaliteten och den låga uppklaringsprocenten. Bara en av fyra mördare åker fast.

Det beror enligt Wierup inte på bristande polisresurser. Orsaken är rädslan att vittna och brist på tekniska bevis. En omfattande kameraövervakning i vissa utsatta områden hade hjälpt, men sådana åtgärder har hela tiden bromsats av Datainspektionen. En tredje svårighet att fälla mördare är den politiska oviljan att tillåta intrång i krypterad mobiltelefontrafik.

Och en fjärde uppförsbacke för polisarbetet är de korta straffen som våldsverkarna döms till när de väl hamnar i fängelse. De får mängdrabatt, och ungdomsrabatt om de är under 21 år vilket många av de grova brottslingarna är. De unga kriminella har innan dess varit föremål för en mängd sociala åtgärder och LVU-placeringar som sällan haft någon verkan.

Nästan överallt i Europa har man färre skjutningar, bombdåd och bränder och högre andel mördare som åker fast.
Wierup menar att vi kan lära av de omkringliggande länderna där rättsväsendet fått större resurser. Han tycker att Sverige borde gå samma väg.

Tema: GÄNGEN

Grov organiserad brottslighet
ibland kallad maffia

har ökat både i Sverige och utomlands. Kriminella lokala nätverk etableras ofta i socioekonomiskt utsatta bostadsområden och invånarna drabbas. Enligt polisens bedömning 2023 så fanns det 59 utsatta områden, varav 17 särskilt utsatta, i Sverige. Insatser görs för att de ska bli tryggare och tas bort från listan.

Våld, dödliga skjutningar och sprängningar har fortsatt öka mellan gängen, vittnen vill/vågar inte berätta. Cannabis är viktig inkomstkälla för nätverken. Nyrekrytering av barn och unga har ökat.

Maffialiknande nätverk profiterar på narkotikahandel, utpressning, andra brott, ibland även laglig verksamhet (t.ex i Italien). Pengar tvättas ofta via banksystem.

Läs mer

Etiketter:

Annonser