Vill se hårdare straff mot gangstervåld

Varje människa har ett eget moraliskt ansvar, menar polisen och författaren Fredrik Kärrholm i läsvärda boken ”Gangstervåld”. Ett välformulerat och viktigt inlägg i debatten om den ökade gängbrottsligheten i Sverige, skriver Pelle Olsson i sin recension.


De svenska metoderna mot dödsskjutningar och annan gängrelaterad brottslighet får allt mer kritik. Kanske inte i första hand mot polisens arbete, utan mot lagstiftningen och påföljderna.  Lasse Wierup pekade ut en rad missförhållanden i sin bok Gangsterparadiset (se recension), bland annat låga straff och ta alltför stor hänsyn till brottslingars personliga integritet, vilket i sin tur bidragit till rädslan att vittna i rättegångar.

Polisinspektören och kriminologen Fredrik Kärrholm är inne på samma linje i sin bok ”Gangstervåld”, med underrubriken ”Den nya brottsligheten”, (förlaget Fri Tanke 2020, 255 sidor).
Även om författaren har egen erfarenhet av polisarbete i utsatta områden är boken mer teoretisk än Wierups reportagebok.

Om öppen narkotikahandel, utpressning och avrättningar. Hot mot målsäganden, vittnen, poliser och anhöriga. Vad beror den nya brottsligheten på och vad gör göras?

Kärrholm är också mer skarp i sin kritik och vågar peka ut den ökade invandringen som en bidragande orsak. Det är inte den utländska härkomsten i sig som leder till brottsligheten, utan den bristande integrationen, menar han.

Liksom Wierup menar Kärrhom att segregationen leder till att vissa dras in i destruktiva subkulturer. De flesta människor – och de flesta invandrare – är laglydiga även under fattiga förhållanden. Men när många människor trängs ihop i trista bostadsområden uppstår en kritisk massa av unga män med kriminella ambitioner som börjar agera tillsammans utan att samhället kan stoppa deras framfart.

Enligt Kärrholm präglas Sverige av snällism, vilket tar sig utryck i moraliskt daltande. Det gäller inte bara mot brottslingar, utan människor i allmänhet. Bland annat i skolan.

Han tycker därför att det svenska straffsystemet behöver förändras i grunden. De skärpningar som genomförts, en inriktning som alla riksdagspartier tycks var överens om, är bara kosmetiska åtgärder. Istället ska brottsoffren få upprättelse. Det är ett nyckelord i boken. Brottsoffren glöms bort både i debatten och i lagstiftningen.

Sverige har en ”sällsamt mild lagstiftning”, skriver Kärrholm och förespråkar hårdare straff som en bra metod att minska kriminaliteten. Där är forskningen tydlig. Han ger flera uppseendeväckan exempel på hur kort tid vissa brottslingar sitter inlåsa innan de släpps ut och begår nya grova brott.

Det finns emellertid inget motsatsförhållande mellan fängelse och behandling, påpekar författaren, men vänder sig kraftfullt emot synen att gärningsmannen är ett offer för olyckliga omständigheter. Det är inte därför man begår brott. Det ligger mer på det personliga planet, vilket även Lasse Wierup kommit fram till i sin bok. Varje människa har ett eget moraliskt ansvar. För Kärrholm är moral inget fult ord.

I förordet skriver han att de flesta poliser och en del jurister kommer att hålla med honom, ”men färre straffrättsspecialister och kriminologer.”

Boken ”Gangstervåld” är ett välformulerat och viktigt inlägg i debatten om den ökade gängbrottsligheten i Sverige.

Tema: GÄNGEN

Grov organiserad brottslighet
ibland kallad maffia

har ökat både i Sverige och utomlands. Kriminella lokala nätverk etableras ofta i socioekonomiskt utsatta bostadsområden och invånarna drabbas. Enligt polisens bedömning 2023 så fanns det 59 utsatta områden, varav 17 särskilt utsatta, i Sverige. Insatser görs för att de ska bli tryggare och tas bort från listan.

Våld, dödliga skjutningar och sprängningar har fortsatt öka mellan gängen, vittnen vill/vågar inte berätta. Cannabis är viktig inkomstkälla för nätverken. Nyrekrytering av barn och unga har ökat.

Maffialiknande nätverk profiterar på narkotikahandel, utpressning, andra brott, ibland även laglig verksamhet (t.ex i Italien). Pengar tvättas ofta via banksystem.

Läs mer

Annonser