Det finns många studier som visar ett samband mellan försämrad psykisk hälsa och intag av cannabis och andra droger. Däremot är inte effekterna på hela befolkningens under s.k. geotemporospatiala (geografiska och tidsavgränsade) förhållanden lika väl undersökta. Det här är särskilt intressant i USA där några delstater legaliserat medan andra inte har gjort det.

När resultaten från den amerikanska drogvaneundersökningen NSDUH (National Survey of Drug Use and Health) från 2017, presenterades av psykiatrikern Elinore McCantz-Katz konstaterade hon bland annat att i åldersgruppen 18-25 år hade allvarlig mentala ohälsa ökat från 3,8 procent 2008 till 7,5 procent 2017. Detta samtidigt som bruket av cannabis senaste månaden ökat från 17,3 procent till 22,1 procent, medan både alkohol och tobak hade minskat och att användning av kokain och opioider låg på en låg nivå, enligt undersökningen som görs i alla 50 delstater och sammanställs av SAMSHA, en del av USA:s hälsodepartement.[i]

I en studie publicerad några år tidigare från forskningsinstitutet RTI i Berkeley, Kalifornien, med Laureen M. Dutra som huvudförfattare hittar man ett samband mellan legalisering och högre andel av hela delstatsbefolkningen som lider av mental ohälsa. [ii]

Kan det alltså finnas ett orsakssamband på befolkningsnivå mellan ökat cannabisbruk – som i sin tur påskyndas av kommersiella krafter – och försämrad psykisk hälsa, eller mår folk sämre av andra skäl?

Den frågeställningen är bakgrunden till en delvis ny sorts studie av Albert Stuart Reece och Gary Kenneth Hulse [iii], vid Departement of Psychiatry, University of Western Australia, i Crawley utanför storstaden Perth. De australiensiska forskarna har också använt sig av amerikanska data från NSDUH, dels från 2010-2012, dels 2014-2016.

Under dessa år ökade det genomsnittliga THC-innehållet (det rusgivande ämnet i cannabis) från 11 till 15 procent. Dessa data har kompletterats med lokala drogvaneundersökningar (US American Community Survey Drugs) under en femårsperiod avseende cigarrettrökning, alkoholmissbruk/beroende, samt användning av cannabis senaste månaden och kokain senaste året. Även fyra grupper av mental ohälsa har inkluderats – någon from av mental ohälsa, depression, allvarlig psykisk sjukdom och självmordstankar.

Genom att analysera dataregistren i två steg får man enligt forskarna en robust regressionsanalys (en metod att få fram bästa resultatet av de data man har) och hur man kan dra slutsatser om orsakssambanden. 410 138 försökspersoner från NSDUH-undersökningen inkluderades varav 76,7 procent svarade. När man kombinerade de demografiska, sociala och etniska hållandena med bruket av tobak, alkohol och cannabis kunde man bedöma den ökade risken för mental ohälsa för de olika substanserna, vilken totalt sett hade fördubblats under femårsperioden. Detta kunde sedan ställas i relation till hur det ökade bruket av cannabis genom legaliseringen i vissa delstater påverkade den mentala hälsan jämfört med de delstater som inte legaliserat.

I en av de många komplicerade grafer och tabeller som presenteras i studien kan man utläsa att i de delstater som legaliserat cannabis hade i snitt 13,80 procent använt cannabis senaste månaden och 4,75 procent i befolkningen hade någon form av allvarlig psykisk sjukdom. I de delstater där cannabis är illegalt hade 6,35 procent använt cannabis senaste månaden och 4,11 procent hade allvarligt psykisk sjukdom.

Forskarnas slutsats är att det finns ett sannolikt orsakssamband mellan ökad konsumtion av cannabis sedan legaliseringen infördes och försämrad mental hälsa i befolkningen som helhet. Detta överensstämmer också med de neurobiologiska effekterna av cannabis på hjärnan.

Reece och Hulse menar att resultaten utgör ett stort bekymmer inte bara för folkhälsan i USA utan också internationellt. Och att fler studier anger att det behövs förebyggande åtgärder för att minska cannabis-användningen.

• Fotnoter: [i] McCantz-Katz E: 2017 Annual report snippets, NSDUH, SAMHSA, USA DHHS – selected streamlined trends. In. Edited by Substance Abuse and Mental Health Services Administration US Department of Health and Human Services, vol. 1. Rockville, Maryland: SAMHSA, DHHS, USA; 2018: 1–78. https://www.samhsa.gov/data/report/slides-2017-nsduh-annual-national-report

[ii] Medical cannabis legalization and state-level prevalence of serious mental illness in the National Survey on Drug Use and Health (NSDUH) 2008-2015. Dutra LM, Parish WJ, Gourdet CK, Wylie SA, Wiley JL.Int Rev Psychiatry. 2018 Jun;30(3):203-215. doi: 10.1080/09540261.2018.1467385. Epub 2018 Jul 16.PMID: 30010452

[iii] Reece & Hulse (2020). Co-occurrence across time and space of drug- and cannabinoid- exposure and adverse mental health outcomes in the National Survey of Drug Use and Health: combined geotemporospatial and causal inference analysis. BMC Public Health 2020 Nov 4;20(1):1655.