Tre av fyra stöder drogtester i skolan

Stödet är starkt bland svenskarna för frivilliga slumpvisa drogtester i gymnasieskolor som en del i förebyggande arbetet. Det visar en Sifo-enkät som gjorts på uppdrag av Riksförbundet narkotikafritt samhälle.

– Vi kan se drogtesterna som en slags fartkamera. De kan bli ett stöd för ungdomar att säga nej till droger och om någon upptäcks så blir vägen kortare tillbaka, säger Jessica Vikberg, ordförande i RNS, till Drugnews.

Allt fler skolor är idag intresserade av att införa slumpvisa drogtester för en tryggare och säkrare arbetsmiljö. Det gäller inte minst på praktiska program där elever som del av utbildningen ibland är ute på arbetsplatser.
– Men jag tycker att både praktiska och teoretiska linjer ska överväga drogtester, ett bra verktyg tillsammans med andra i en drogpolicy. Det är lika viktigt att blivande kirurger som truckförare är drogfria på jobbet, säger hon.

Idag har ett femtiotal gymnasieskolor – både kommunala och fristående – infört slumpvisa drogtester i landet. Fler är på gång. Beslut har tagits i kommunerna Norrköping, Nyköping, Skellefteå, Borlänge, Karlskrona och Halmstad att använda metoden på alla sina gymnasieskolor.

Men i debatten har slumpvisa drogtester mött visst motstånd. Skolinspektionen har länge varit emot med motiveringen att frivilligheten inte kan säkras. Men 2010 redde JO ut rättsläget i ett avgörande och godkände metoden. Och tidigare i år så bekräftade kammarrätten i Sundsvall i en tvist att Skellefteå kan införa drogtester i skolorna.

Och det verkar finnas ett stort stöd för slumpvisa drogtester bland allmänheten. En Sifo-enkät som RNS låtit göra ställde frågan: ”Tycker du att det rätt eller fel att använda slumpvisa och frivilliga drogtester på gymnasieskolor för att förebygga missbruk?”

Av 1 232 tillfrågade så svarade 74 procent att de stöder slumpvisa tester, tolv procent var emot och 14 procent vet inte. Yngre är mer tveksamma än äldre (27 procent emot i åldersgruppen 18-29, bara 4 procent bland 50-64-åringar), stödet är lägre bland storstadsbor (68 procent i snitt) än i övriga landet.

– Vi kan konstatera att stödet i allmänna opinionen är mycket starkt för gymnasieskolor att använda drogtester som en del i det förebyggande arbetet. Elever ska inte behöva sitta bredvid en påverkad eller abstinens kamrat, som ju behöver hjälp och stöd, eller se droger langas på skolan. Studiemiljön och tryggheten måste tryggas och vuxenvärlden måste ta ansvar, säger Jessica Vikberg.

• Men är det inte integritetskränkande att behöva lämna urinprov?
– Det hela ska ske med stor profession och eleven har alltid rätt att avstå. I förväg har man kommit överens i avtal tillsammans med föräldrar, och provet ska tas under trygga former där eleven informeras. Visst hade det varit smidigare med ett salivprov, men de har svårare att upptäcka cannabis i kroppen, svarar Jessica Vikberg.

I veckan har RNS-projektet Narkotikafri skola anordnat digitala seminarier om hur drogproblem kan förebyggas i skolor. Omkring 300 deltagare från elevhälsa, lärare och skolledningar på gymnasier får tips på hur drogpolicy kan tas fram, argument och fakta kring cannabis med mera. En ny cannabiskampanj förbereds även av RNS.

Skolor bör rusta sig med fungerande drogpolicys, väva in drogfrågor i alla ämnen, informera föräldrar och involvera all personal – från vaktmästaren till rektorn, understryker Jessica Vikberg.
– Attityder bland ungdomar har blivit mer liberala om cannabis och debatten går het sedan några länder har avkriminaliserat eller legaliserat. Det är en signal om att vi vuxna måste arbeta än mer. Det räcker inte att prata, utan visa i praktiken och göra något. Det är i skolan barnen finns och de måste fångas upp och få stöd, säger hon.

I Göteborg har elever och polis berättat att droger förekommer i stadens gymnasieskolor – bland unga i alla samhällsklasser.
– De tror att det är killar i förorten som är drogmissbrukare, men så ser inte verkligheten ut. Det kan lika gärna vara en tjej som bor i ett statusområde tillsammans med sina högutbildade föräldrar, sa eleven Linnea häromdagen till Göteborgs-Posten.

• Fotnot: Sifo-undersökningen om inställning till slumpvisa drogtester i gymnasieskolor gjordes 27 till 30 november 2020. 1 232 personer deltog i åldrarna 18–79 år.
• 74 procent svarade att de stöder slumpvisa drogtester, tolv var emot och 14 procent vet ej. Män och kvinnor tycker ganska lika (75 proc män stöder, 73 proc. kvinnor). Yngre personer är mer tveksamma än äldre.
• Sett till partisympatier så var stödet lägst bland de som sympatiserar med MP (44 proc.), V (52 proc.) och L (57 proc.). Högst bland sympatisörer till SD (88 proc.), M (86 proc.), KD (77 proc), C (76 proc.), och S (73 proc.).

Tema: NARKOTIKAFRI SKOLA

Drogfria skolor är inte självklart – trots att det behövs för en trygg arbetsmiljö för både elever och skolpersonal. För att lyckas med skolarbete och framtidsplaner, men också för skydda unga från att hamna i missbruk.  Droger påverkar unga hjärnor, försvårar inlärning och ökar risk för skolk, lägre betyg och avhopp.

Allt fler skolor tar fram drogpolicys och frågar efter metoder för att tidigt upptäcka och kunna ingripa om elever misstänks testa eller vara på väg in i beroende. Några myndigheters beslut har försvårat användande av bl a slumpvisa drogtester och utveckla samarbete skola, socialtjänst och polis, och hänvisar till enskildas integritet. Men skolor prövar sig fram.
Se mer projektet Narkotikafri Skola

Läs mer

Annonser