Prisas för ”maffiaboken” Familjen

Johanna Bäckström Lerneby får Svenska Carnegie Institutets journalistpris 2020. Hon får det för att insiktsfullt i artiklar och boken Familjen beskrivit hur en släkt sägs tagit makten i en Göteborgsförort och styr med hot och kriminalitet.

I motiveringen står att hon för sitt grävande, intervjuer och oräddhet tilldelas priset för att berättat om ”problemen med klaner och parallellsamhällen [som] åskådliggörs med stort kunnande och mod”.

Häromdagen fick hon ta emot diplom, blommor och ett stipendium på 30 000 kronor av Carnegie Institutets avgående verksamhetschef Peder Langenskiöld. Och en vecka tidigare fick hon även ta emot Stora Journalistpriset i klassen årets berättare för sin bok.

• Grattis! Vad betyder priserna – du har fått flera nu?
– Tack, jag blir jätteglad och stolt. Det betyder jättemycket, jag brinner för de här samhällsfrågorna. Och jag hoppas uppmärksamheten för boken kan bidra till att förbättra situationen för människor som bor i våra förorter. Så tänker jag, svarar hon uppriktigt.

Carnegieinstitutets Peder Langenskiöld och pristagaren Johanna Bäckström Lerneby Foto: Drugnews

Johanna Bäckström Lerneby, född 1974, växte upp i ett litet samhälle i Norrbotten. Kom till Göteborg och fick jobb på Göteborgs Posten, så småningom kriminalreporter där, och träffade av en slump på den beryktade släkten 2006 i nordöstra Göteborg.

En trevlig 15-åring hon intervjuat på fritidslokalen stacks en tid senare ner med kniv, men överlevde, medan knivmannen sköts ihjäl kort därpå. Det visade sig att tonåringen var den beryktade imamens yngste son och mördaren var en äldre son som hämnades attacken mot lillebror.

Johanna stötte alltmer i reporterjobbet på släkten, följde rättegångar, läste polisprotokoll och rapporter och gjorde hundratals intervjuer och skrev för GP och senare Aftonbladet. En bild växte fram om en släkt som till synes höll en stadsdel i skräck. Över 200 polisanmälningar lämnades mot familjen under ett par år, få av dem klarades upp.

Samtidigt hade få i släkten någon skattebaserad inkomst.

– Droghandel och utpressning är viktiga intäktskällor för familjen. En kvinnlig företagare jag följt tvingades tillsammans med barnen lämna stadsdelen för att hon inte kunde betala sin exmans skuld. Det är hemskt och orättvist, säger Johanna som fortfarande har kontakt med kvinnan.

Klanledaren var en imam som kommit ifrån Mellersta Östern 35 år tidigare, men talar ganska dålig svenska. Han är sjukpensionär efter en krigsskada och försöker genom sin position och andras respekt lösa konflikter i förorten och andra platser genom medlarsamtal, inte dra in polisen. Han ser sig istället som ett ”komplement till polisen”. Ofta byts pengar ägare i dessa uppgörelser.

– När jag intervjuade imamen, så hade han alltid bra förklaringar om att det inte var så farligt. Han hade inte alltid kontroll alla på släkten, några var dåliga, men inte alla! Han tillbakavisade att han var en maffialedare. Men det är han ju, ungefär som i filmen Gudfadern, även om han själv inte är dömd för brott, berättar Johanna.

Hon träffade honom flera gånger under åren.
– Jag kom faktiskt bra överens med imamen. Han var alltid trevlig, artig, generös och bjöd på frukt och te. Men vi ser helt olika på världen. Jag är uppväxt i en familj i liten ort i en stark stat där vi litar på varandra. Han lever i en klanfamilj där hederskulturen och lojaliteten är allt, viktigare än döden. Och ingen litar på myndigheter, säger hon.

Parallellt följde hon hur polisen flyttade ut Angered och för några år sedan inledde samarbete med andra myndigheter, såsom kronofogden, Skatteverket, Försäkringskassan etc. Något som störde släktmedlemmar som ville sköta kontrollen ostört över förorten själva och tyckte Operativa rådet blev för närgångna när de följde upp vardagsbrott, la sig i och drog in flera bidrag för släktmedlemmar. Och grannarna såg att något äntligen görs och fler vågar vittna.

Boken Familjen av Johanna Bäckström Lerneby kom i maj 2020.

Imamen var alltid korrekt mot Johanna. Men han sa till henne att han inte ville hon skulle skriva boken om familjen. Hon skrev ändå, gav familjen annat namn, och den har nu uppmärksammats och sålt i över 100 000 exemplar, inklusive ljudböcker.

• Finns det risk att reportageboken kan stärka främlingsfientlighet?
– Jag tror inte det. Var lite orolig för att rasister skulle försöka kidnappa boken. Men det har de inte gjort. Jag har skrivit som det är, rakt upp och ner, och boken har tagits väl emot och rekommenderats från vänster till höger, säger hon.

Och hon har inte varit rädd för sin egen säkerhet under arbetet.
– Nej, faktiskt inte. Jag har inte skyddade personuppgifter, rör mig fritt även om jag inte vill tala om säkerheten. Och jag fortsätter pendla mellan Göteborg och Stockholm, där jag arbetat först på Aftonbladet och numer på SVT Sport, svarar hon.

Släkten och imamen har fortsatt försöka styra i Angereds-området. Tidigare i år så spärrade kriminella gäng av området, satte upp vägspärrar och maskerade män kollade vilka som passerade. Flera greps av polisen, även några från släkten.

– Det är inte enkelt att stoppa, men det går absolut åt rätt håll. Myndigheters samverkan är jätteviktig och grannar kan se att det görs något mot narkotikahandel och trakasserier. Att satsa mer på skola och socialtjänst i utsatta förorter behövs för att ge de som lever där och nya generationer som växer upp andrum och hopp, säger Johanna Bäckström Lerneby till Drugnews.

• Fotnot: Svenska Carnegie Institutets journalistpris utdelas varje år till en journalist som ”gjort särskilt förtjänstfulla insatser i fråga om dokumentärreportage eller forskningsinformation inom något av områdena drogmissbruk, kriminalitet eller andra betydande nutida samhällsproblem”.

Annonser