Ungdomshem får högre säkerhetsnivå

Efter flera rymningar, gängbråk och drogproblem på statens ungdomshem, så beslutade SiS i måndags att höja säkerheten till högsta nivå för två av hemmen. Dessutom ska tvångsomhändertagna och unga brottsdömda helt skiljas åt framöver.

Säkerheten ska höjas på statens ungdomshem, särskilt bland de unga som placeras där att avtjäna straff för grova brott som begick i ung ålder istället för i fängelse (s.k. LSU-placerade).

Två av SiS totalt 23 ungdomshem – Johannisberg i Kalix och Tysslinge i Södertälje – ska nu få högsta säkerhetsnivå och där ska endast brottsdömda unga placeras framöver.

– Vi ser att allt fler fall finns där unga begår grova brott. Gängkriminaliteten kryper ner i åldrarna och med det också ungas våldskapital. Det måste samhället göra allt för att stävja, sa socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff i måndags med SiS-generaldirektör.

 

Bristande säkerhet på de statliga ungdomshemmen har uppmärksammats senare år. Där har droger smugglats in, rymningar och fritagningar förekommit och personal hotats. Samtidigt har det inte fungerat väl att blanda unga som tvångsvårdas för exempelvis droger och psykosociala (LVU) med mer förhärdade dömda för allvarliga rån och våldsbrott som ibland är gängmedlemmar.

Rymningar i fjol på Statens institutionsstyrelses hem mer än fördubblades från elva år 2019 till 25 ifjol, enligt statistik från Dagens Juridik. I somras fritogs tre unga män, som var dömda för mord och mordförsök, inom bara ett par veckor. Något socialministern säger är ”helt oacceptabelt”.

Regeringen gav i höstas SiS uppgift att se skilja de brottsdrömda från de andra tvångsomhändertagna ungdomarna. Nu ska sex ungdomshem få renodlade LSU-avdelningar – det är Råby ungdomshem, Fagared, Bärby, Sundbo, Johannisberg och Tysslinge ungdomshem som ska ta hand om brottsdömda ungdomar.

På de två senare ska säkerheten skärpas till högsta nivå när det gäller avvikningar, hot och våld.
– Vi har en komplex verksamhet med att vårda de mest utsatta ungdomarna. När samhällets övriga vård inte räckt till. Flera unga har dessutom ökat sitt våldskapital. Men nu ska vi både höja den fysiska säkerheten och öka säkerhetsmedvetandet i organisationen, sa SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark vid pressträffen.

SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark vid pressträffen

Hon berättade att på ungdomshemmen ska larm, kameror, belysning och staket förbättras för att försvåra rymningar och kasta in droger och smita iväg vid frigång.

– De unga som dömts till straff ska inte kunna avvika, men det behövs även ett långsiktigt och förebyggande arbete för att stärka samhällsskyddet, sa hon och underströk även de ungas möjlighet till individuell anpassad skolgång.

Metodutveckling, utbildning, höja säkerhetsmedvetande och riskbedömning bland anställda – kompetens, rutiner, arbetssätt och bemötande, ska ses över enligt pressmeddelande från SiS.

Facket Seko på SiS-hemmen har länge varit kritiska mot arbetssituationen på ungdomshemmen. Efter ett fritagningsförsök i november i Kalix i november påtalade fackets Frida Strandberg-Landin att hon var bekymrad över de unga intagnas möjlighet till kontakter med omvärlden, utan att personalen hade insyn. Så gott som alla unga hade tillgång till mobiltelefoner och datorer.
– Man har inte alls koll på vilka kontaktvägar de har eller kontaktnät på utsidan. Då är det inte heller svårt att beställa in droger eller fritagningsförsök, sa hon till SVT Norrbotten.

FÄNGELSE FÖR MINDERÅRIGA? En riksdagsmajoritet vill flytta unga som begått grova brott från SiS-hem till fängelser. Det framgår av en enkät som Dagens Nyheter gjort med partierna. Alla riksdagspartier (C, L, M, KD och SD) utom de rödgröna (S, Mp och V) vill överföra vårdansvaret för dem till Kriminalvården.
”Unga som uppvisar ett grovt kriminellt beteende kan i högre grad bemötas med rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella än med traditionell vård och behandling på behandlingshem”, skriver centerns rättspolitiska talesperson Helena Vilhelmsson till DN.

 

FAKTA SiS, LSU och LVU
Totalt har Statens institutionsstyrelse (SiS) 23 särskilda ungdomshem med drygt 700 platser och elva LVM-hem med nära 400 platser för vård av vuxna missbrukare.

LSU (Lagen om sluten ungdomsvård) gäller från 1999. Unga som begått grova brott i 15-17-årsåldern (ex. rån, grov misshandel, dråp, mord, grova narkotikabrott och sexualbrott), blir oftare dömda till sluten vård hos SiS istället för fängelse.
LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga). Orsaken att omhändertas enligt LVU och placeras på SiS ungdomshem kan vara drogmissbruk, psykosociala problem eller kriminalitet. Drygt 1000 av de cirka 30 000 barn och unga som vårdas utanför hemmet placeras hos SiS varje år.

Annonser