Droger slår hårdare mot kvinnor

Dödlighet av narkotika- och läkemedelsförgiftningar har senare år minskat bland män, men tvärtom ökat bland kvinnor. Kvinnor i beroende behöver mer uppmärksammas och fångas upp för att få rätt insatser, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Foto: Drugnews

Under 2019 så avled 894 personer i Sverige av narkotika och läkemedelsförgiftningar (525 män och 369 kvinnor), vilket är sju procent färre än 2017. Men det gäller bara för män (en delförklaring färre fentanyl-dödsfall sedan langare dömts), dödsfallen har istället fortsatt öka bland kvinnor. Olika substanser, åldrar och fler suiciddödsfall bland kvinnor.

I åldersgruppen 15-29 år så har andelen avlidna kvinnor till följd av förgiftningar ökat med hela cirka 85 procent sedan år 2017, (från 3,3 till 6,1 per 100 000 invånare). En oroande utveckling som Drugnews rapporterat om tidigare, och nu även lyfts i en rapport av Socialstyrelsen om missbruk, substansrelaterade diagnoser och behandling.

– Här behöver olika verksamheter analysera vad detta kan bero på och vidta åtgärder för att dödligheten också bland kvinnor ska kunna minskas, säger Lina Pastorek, samordnare i ANDTS-frågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Källa Socialstyrelsen

Inom vården behandlas numer färre patienter för alkoholproblem och fler för narkotika och blandmissbruk. Ungefär 40 procent fler har sökt behandling för narkotikaproblem och blandmissbruk senaste decenniet (2009-2019).

Men oroande skillnader finns även där mellan män och kvinnor. Behandlingen är kortare i frivillig vård för kvinnor och de har större samsjuklighet. 65 procent av kvinnorna har substansrelaterade problem och minst en annan psykiatrisk diagnos, medan mäns andel är 52 procent.

Risken för suicid är också större bland kvinnor med drogproblem, och både unga flickor med psykisk ohälsa och äldre kvinnor beroende av läkemedel far illa.
Även bland de som fått vård för alkoholrelaterade problem och avlidit inom ett år ökar mer för kvinnor än män.

Lina Pastorek. Foto: Drugnews

Vad gäller dödliga förgiftningar så finns även stora skillnader i landet.
– För att få ner dödligheten och röra oss mot den nollvision som regeringen aviserat behövs bland annat förebyggande arbete, en samordnad missbruks- och beroendevård och psykiatri, samverkan med civilsamhället och bred implementering av skademinskande insatser. De här insatserna beskrevs också i den åtgärdsplan från 2017 som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tog fram, säger Lina Pastorek.

Vad gäller skademinskande åtgärder så finns motgiftet naloxon vid opioidöverdoser (största del av dödsfallen), nu arbetar 18 av 21 regioner med att göra den livräddande näsprejen mer tillgänglig. Sprutbyten finns idag i 17 regioner, (ytterligare en region har fått tillstånd men inte startat, medan Västernorrland, Gävleborg och Västmanland inte än ansökt).
Men andelen kvinnor som besöker sprutbyten är betydligt lägre, växlar mellan 19 och 31 procent runt landet, enligt rapporten.

”Det är viktigt att de skademinskande insatserna blir tillgängliga i hela Sverige. Mot bakgrund av könsskillnaderna är det också angeläget att se över om insatserna är anpassade efter såväl kvinnors som mäns behov”, skriver Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och Lina Pastorek i en debattartikel i Aftonbladet.

Ett webbseminarie anordnades i torsdags (kan ses efteråt via Facebook) om att kvinnor ofta glöms i narkotikadebatten. Där framgick att kvinnor med beroende oftare har psykiatriska problem och ibland är mer våldsutsatta.

Christina Paulsrud.

Christina Paulsrud från ”Utan skyddsnät” berättade:
– Vi har alla erfarenhet av våld, sexuella övergrepp och av att inte få skydd och hjälp när vi behövt. Många är även i beroendeställning till någon i missbruksmiljön för att få droger, tak över huvudet och för att överleva, berättade hon.

Men vid kontakter med socialtjänst och skyddade boende får de med flera diagnoser sällan hjälp även med våldsutsatthet. Det finns få skyddade boende för kvinnor med beroende, de kan ibland hänvisas till blandade boende med män, ”ibland med tidigare förövare”.

På frågan om behov av särskilda boenden bara för kvinnor, svarade hon:
– Vore väl fantastiskt, hela skalan från lågtröskelverksamhet till Bostad först, som inte är villkorade.

Maria Lundberg, verksamhetschef på Qjouren, höll med Paulsrud och sa att en anledning till att missbrukande kvinnor inte söker hjälp idag beror mycket på skamkänslor, en samhällsdebatt om att ”skylla sig själv” och klara sig på egen hand.

Bristande kvinnoperspektiv i beroendevården är även något som nätverket KSAN (Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i Alkohol- och narkotikafrågor) lyft. Frågorna har ”fortfarande en manlig norm såväl i prevention som i behandling och använder sig av metoder som inte är anpassade till flickor och kvinnor”, enligt nätverket som vill att det lyfts i nya ANDTS-strategin.

Peter Moilanen. Foto: Drugnews

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, om varför missbruk drabbar kvinnor drabbar hårdare:
Kvinnor tycks ha ett annat mönster där relativt äldre kvinnor dör av suicid, medan relativt yngre män dör av oavsiktliga förgiftningar. Det behövs mer kunskap, men högre andel samsjuklighet är en del. Kvinnor använder även mer andra slags droger än män, exempelvis läkemedel.

Han ser samsjuklighetsutredningens fortsatta arbete som viktigt, som ska lämna sitt betänkande i höst. Och ser behov av att få bättre kontroll av överförskrivningar av läkemedel och kanske dela ut naloxon mer specifikt till kvinnor.

• Vad bör mer göras?
– Prioritera kunskap generellt högre om narkotikarelaterad dödlighet såsom Malmö universitet gjort gällande vårdkontakter i Skåne. Studier behövs i alla regioner. Och då med fokus på kvinnor. De känns som en bortglömd grupp, svarar han.

• Fotnot: Socialstyrelsens rapport Missbruk, substansrelaterade diagnoser och spel om pengar – Behov, vård- och stöd i förhållande till det nationella ANDT arbetet och spel om pengar (pdf-fil, 109 sidor).

Tema: VÅRDEN

MISSBRUKSVÅRD…

… en rättighet? Privat eller offentlig? Kommun eller region? Risken stor för sköra samsjukliga personer bollas runt mellan institutioner som inte tar ansvaret. Ett huvudmannaskap för beroende- och psykiatrin utreds, och tillsynen av barn- och ungdomspsykiatrin ska stärkas. Men en översyn av svenska narkotikapolitiken och ta fram underlag för en nollvision mot narkotikadödsfall och fokusera mer på behandling och prevention, som riksdagen uppmanat regeringen att göra, har våren 2021 ännu inte påbörjats.

Läs mer

Annonser