Vill Centern punktera narkotikamotståndet?

Centern motionerar i riksdagen om att ändra målet ett narkotikafritt samhälle till ”att så få som möjligt börjar använda narkotika”. Vilkas barn ska vi tolerera att de börjar experimenterar med olagliga droger, undrar Håkan Eriksson, aktiv centerpartist i Borås, och Sven-Olov Carlsson, fd president Wfad.

Centerpartiet har i riksdagen gjort en narkotikapolitisk markering som väcker frågor.

I regeringens förslag till ny ANDTS-strategi sätter man det över gripande målet för drog- och spelpolitiken så här:
”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och spel om pengar samt ett minskat bruk av tobaks- och nikotinprodukter.”

Denna målformulering vill Centerpartiet nu ändra till:
”Ett samhälle där så få som möjligt börjar använda narkotika och dopning, där personer med beroendesjukdomar får vård och behandling av god kvalitet, där medicinska och sociala skador orsakade av narkotika, dopning, alkohol och spel om pengar minskar samt där bruken av tobak- och nikotinprodukter successivt minskar.”

Det är svårt att tolka Centerpartiets målformulering ”att så få som möjligt börjar använda narkotika” på annat sätt än partiet nu anser att vi ska acceptera att vissa använder narkotika.

Varför ska vi inte ha som mål att ingen ska ägna sig åt icke-medicinskt bruk av narkotika? Hur stor är i så fall den acceptabla nivån? Vilkas barn ska vi tolerera att de börjar experimentera med olagliga droger? Storstädernas ungdomar? Böndernas barn? De rikas barn? Invandrarnas barn?

Målet ”ett narkotikafritt samhälle” antogs av riksdagen 1978. Det avser ett samhälle fritt från missbruk (icke-medicinskt bruk) av narkotika. Det är en målsättning som är förenlig med Förenta Nationernas narkotikakonventioner. Målet ”ett narkotikafritt samhälle” är således ingen dröm, utan ett folkrättsligt åtagande sedan många år. Målet hindrar inte korrekt medicinsk användning.

Centerpartiet bör fundera på vilka praktiska konsekvenser deras förslag till målsättning för drogpolitiken riskerar att få.

av
HÅKAN ERIKSSON – ordförande (C) i Fritids- och folkhälsonämnden Borås Stad

SVEN-OLOV CARLSSON – tidigare President World Federation Against Drugs

Annonser