Värre för barn i missbruksmiljö i pandemin

Pandemin har förvärrat situationen för utsatta familjer. Samtidigt nås bara en procent av barn med föräldrar i beroende/missbruk av kommuners stödinsatser, visar Junis nya kommunenkät.

Barnorganisationen Junis presenterade i tisdags sin rapport, ”Med makt kommer ansvar” (pdf-fil, 100 sidor) på ett webbseminarie om vilket stöd som landets kommuner erbjuder barn i familjer med beroende/missbruksproblem.

Enligt svaren så fick ifjol bara 3 469 barn sådana stödinsatser, vilket är mycket få av de 15 procent av alla barn i Sverige (320 000 barn och unga), som påverkas negativt av en förälders drickande, enligt en CAN-studie.

– Det är katastrofalt dåligt. Det här duger verkligen, verkligen inte. Många av barnen mår dåligt nu och riskerar utveckla svåra problem de bär med sig resten av livet. Det är uppenbart att systemet brister när så få barn får den hjälp de behöver, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Juni.

Mona Örjes, Junis-ordförande.

• Drugnews: Ni har gjort enkäter i 18 år om kommuners stöd till utsatta barn. Har det inte blivit bättre?
– Nej, inte utifrån kommunernas svarsiffror egentligen. Samtidigt så svarar nära alla kommuner att de erbjuder stödgrupper idag, men inte lyckas fånga upp dem. Det är nog fler barn som får stöd då alla kommuner inte svarat eller kanske fått hjälp av andra, exempelvis av skolkuratorer. Under åren har även anhörigfrågor diskuterats mer och forskning, metodutveckling och strukturer utvecklats, så Junis har nog bidragit där vill jag tro, svarar hon.

– Men grundproblemet är ju förstås att alldeles för många vuxna dricker för mycket alkohol och använder andra droger. Och det är barnen som drabbas, tillägger Mona Örjes.

254 av landets 290 kommuner har besvarat Junis enkät. Så gott som alla (96 procent) svarar att de erbjuder någon form av stödverksamhet för barn i familjer där det dricks för mycket alkohol. Men som alltså som når så få.

På frågan hur stödet kan förbättras och nå fler så svarar kommunerna att det interna samarbetet måste öka, informationen spridas mer, politiska prioriteringar och ökade ekonomiska resurser – i den ordningen. Ökat samarbete har legat högst i alla år.

Mona Örjes uppger att hon blir både hoppfull och frustrerad över svaren.
– Om den insikten finns, varför gör ni inte mer då? Hur svårt kan det vara?! Den som har ansvar för helheten har ett särskilt ansvar här – det behövs engagerade politiker som går från ord till handling och ser till att inga barn glöms bort, säger hon.

Och under första året med coronapandemin har det inte blivit bättre, tyvärr. Fysisk distansering, ökat hemarbete, oro för arbetslöshet, sämre ekonomi försvårar för familjer. Särskilt utsatta barn har blivit än mer utsatta.

Det visar årsrapporten från Barnens rätt i samhället som ifjol tog emot 16 procent fler samtal och nyligen utökade jourverksamheten till dygnet runt. Fler unga är psykiskt pressade, suicidtankar och våldssituationer ofta kopplade till missbruk nämns bland annat.

I Junis rapport har även djupintervjuer gjorts med några kommuners socialtjänst och stödverksamheter. Av svaren så märks ökad press under pandemin även där. Negativa effekter när skolor drar ner och fritidsaktiviteter stänger, föräldrar med beroendeproblem får mindre behandling.
”Det är ett sårbart läge när en pandemi uppstår”, svarar en.

Socialtjänsten i en annan kommun uppger ”vi börjar få fler barn i våldsärenden nu och där har missbruk en stor roll. Vi har också fler unga som provar droger nu”.

Junis kräver att beslutsfattare och kommunpolitiker gär mer för att fler barn i missbruksmiljöer ska få stöd och möjlighet att växa upp i en trygg miljö.

• Dels att alla kommuner ska erbjuda stödverksamhet för dessa barn och ta ansvar för att nå målgruppen.
• Dels att samhället nu måste kompensera med extra resurser för barns ökade utsatthet under pandemin, ”se till att växla upp det arbetet, politiker måste påminnas om att ta sitt ansvar”.

På nationell nivå vill Junis att det ska ingå i grundutbildningen för förskollärare, lärare, socialarbetare, poliser och vårdpersonal om kunskap hur upptäcka barn i missbruksmiljöer och hur de kan hänvisa vidare till stöd. Det gör det inte idag.

Grinden i Gävle flyttade ut skapande aktiviteter till trädgården. (ur Junis rapport

– Samtidigt vill vi tipsa om att mycket görs bra redan, sprid goda idéer och inspireras av andra. Vi behöver inte börja om från början, utan lära av varandra, säger Mona Örjes.

Att det går att ha barnaktiviteter i mindre grupper och vara mer ute i naturen. Hur tala om alkohol med barn, beskrivs i Junis rapport. En stödgrupp ordnade staffli till alla barn som fick måla i trädgården och i en annan fick barnen sammanställa en bok.

Intervjuer har gjorts med stödverksamheter i Linköping, Helsingborg och Gävle. Och eldsjälar lyfts fram, såsom lokalpolitikern Roland Ericsson i Gävle som länge värnat stödet till utsatta barn.

Rapporten framhåller Region Kronoberg som har barn/familjeombud på varje avdelning och när vuxna kommer till vårdcentraler, beroendemottagningar, skjutsas i ambulans etc., ställs alltid frågan ”finns det barn därhemma?”.

Junis är en del av IOGT-NTO-rörelsen. Med cirka 10 000 barn som medlemmar och 1200 ideella ledare på uppåt 150 orter som anordnar läger och aktiviteter för alla barn. I höst öppnas en kunskapsportal (www.junis.s/vuxnasomvet) med tips, länkar, rapporter och handlingsplaner samlat för de som möter barn i yrket och i föreningar med flera.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd
Foto: Drugnews

Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.

Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.

Läs mer

Annonser