Rapport: legalisering ökar problemen

Legaliseringen av cannabis ökar konsumtion och skador. Det konstateras i en ny rapport från Narkotikapolitiskt center som undersökt effekterna efter att drogen tillåtits för nöjesbruk i Uruguay, Kanada och några delstater i USA. Det är en inte en lösning för Sverige som står inför stora utmaningar, hävdas i rapporten.

Det är författaren Staffan Hübinette, Årets förebyggare 2017, som följt utvecklingen och samlat in data från de länder och delstater som hittills har legaliserat cannabis. Han har även besökt Colorado och Vancouver i British Columbia i Kanada och på plats intervjuat forskare, poliser, socialarbetare och skolfolk med flera.

Han har nu skrivit rapporten ”Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay” (pdf-fil, 148 sidor), som släpptes i måndags.

– En slutsats är att legalisering inte ersätter den illegala marknaden, utan det blir två parallella marknader som driver på och ökar konsumtionen och blir en större marknad totalt. Och ökad cannabisanvändning leder till större skadeverkningar, säger han till Drugnews.

Exempelvis i Colorado är illegala marknaden fortfarande större trots legalisering, sett till befolkning, än i Sverige där hela marknaden är illegal. Och cannabisbruket i Colorado är sex gånger högre än här.

Rapporten visar även att:
Nivån på konsumtionen är högre i amerikanska delstater som legaliserat, än de som inte gjort det. Ökningen har inte skett plötsligt, utan började redan då debatten om att tillåta började före besluten. Men även att flera delstater tillåtit s k medicinsk marijuana har drivit på utvecklingen mot legalisering.

Barnperspektivet saknas i diskussionen om legalisering. Fler barn exponeras för cannabis även i hemmen och riskerar fara illa. Några har också förgiftats av drogen som idag finns i godisvarianter och drycker med allt högre THC-halt (rusämnet).

Konsekvenserna för folkhälsan på längre sikt visar sig först om ett par decennier, men enligt rapporten så står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Även på kort sikt har ökad tillgänglighet, användning och starkare cannabis lett till att relaterade skador ökat. Exempelvis fler samtal till giftinformation, fler akutbesök och sjukhusinläggningar, fler gravida använder cannabis. Fler dödsolyckor i trafiken med drogpåverkade förare, men även fler cannabisrelaterade suicidfall.

Sned balans. Bild ur rapporten från NPC.

Ekonomiska analyser tyder på att kostnaderna med lagligt cannabis klart överstiger nyttan, vilket kan jämföras med att alkohol och tobak länge visat detsamma. Legaliseringen leder dock till fler arbetstillfällen, skatteintäkter och viss minskad belastning för rättsväsendet (då ringa narkotikabrott försvinner). Men illegala odlingar finns kvar och drivs av kriminella nätverk i bl a Colorado som säljer till ungdomar och exporterar till delstater som inte legaliserat.
Och samhällets kostnader för olika konsekvenser blir större.

Kommersialiseringen är stor i USA av cannabis där industrin nu har resurser att driva sina intressen och påverka politiken. När delstaten Washington förbjöd färgglada cannabisprodukter (ex. klubbor och godisbjörnar) som kan locka barn, så lyftes regeln bort när branschen protesterade och överklagade.

CANNABIS-björnar Foto: Allison.hare /Flickr CC BY 2.0

– Kommersialiseringen av cannabis är särskilt stor i USA, exponeringen är stor på gator och torg och når givetvis även barnen. För industrin går vinst före folkhälsa. Och den hoppas på nya marknader runt världen, säger Staffan Hübinette.

Juridiska tvister pågår hela tiden. Det finns motstånd även i delstater som legaliserat. Flera kommuner har stoppat försäljningen och invånare vill inte ha cannabisbutiker nära bostäder, skolor och lekplatser.

De länder i Amerika som hittills legaliserat cannabis fullt ut har gjort det utifrån lite olika grundmodeller.
Uruguay införde 2014 en mer statligt styrd cannabisreform, från odling till handel utan vinstintresse, men utan majoritetsstöd i befolkningen. Den stannade delvis av när en ny president kom till makten och bara ett 20-tal apotek av ett tusen säljer idag drogen.

Kanada legaliserade cannabis hösten 2018 i en slags blandmodell av statligt och kommersiellt, och har delvis olika regler i provinserna. I Vancouver fanns det fler cannabisbutiker (olagliga headshops) före reformen än efter då dessa fick stänga och det tar tid att få tillstånd och licenser att öppna nya.

I USA legaliserade fyra delstater 2012-2014 (Colorado, Washington, Alaska och Oregon, plus huvudstaden DC) och ett tiotal har senare följt efter, (nyligen New York och Virginia är på gång). Kommersialism och vinstintresse styr. Lobbying är stor och industrin ligger på.

• Hur ser du framöver vad gäller liberalisering av cannabis i världen?
– Legaliseringen är svår att stoppa i Nordamerika nu, vinstintressena är stora. Och i Europa är det på gång i några länder – exempelvis Luxemburg, Malta, Jersey, Schweiz och Holland – som tar små steg, några vill tillåta hemodling till att börja med. I Sverige har restriktiv strategi hjälpt till att hålla nere bruket på en låg nivå, men utvecklingen är inte given. Politiker bör läsa vår rapport, svarar Staffan Hübinette.

Han tror att några av slutsatserna i rapporten nog kommer att ifrågasättas för ”cherrypicking” av kritiker som letar fel i diagram och statistik. Men han är övertygad om att argumenten för cannabislegalisering leder fel.

Staffan Hübinette.

– Det finns inga studier om att tillåta cannabis och följande ökad konsumtion är bra för folkhälsan. Om det vore så att det skulle minska skadeverkningarna, då skulle jag också vara för en legalisering, säger Staffan Hübinette.

I en debattartikel i Dagens Nyheter presenterar Hübinette och Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, den nya rapporten. Men nämner även svensk narkotikapolitiks stora utmaningar idag och att såväl konsumtion som relaterad hög dödlighet måste minska.

Men de önskar att det görs inom nuvarande lagstiftning – genom utveckla såväl missbruksvård, få bort glapp i systemen om tidig upptäckt, och bättre samarbete mellan skola, polis och socialtjänst och behandling.

”Vad vi behöver är därmed ett förebyggande arbete värt namnet och en väl fungerande vårdkedja som inte avslutas vid drogfrihet, utan leder vidare till arbete, boende och ett socialt sammanhang. Så utvecklar vi en human, restriktiv narkotikapolitik”, avslutar de artikeln.

Annonser