Bakläxa för regeringens ANDTS-strategi

[UPPDAT] Som väntat röstade i tisdags riksdagen nej till regeringsförslaget om ny strategi för alkohol, narkotika, tobak, doping och spel om pengar. Oppositionen anser förslaget bland annat är alltför otydligt. En grupp experter och forskare efterlyser nu en haverikommission om höga narkotikadödligheten.

Röstsiffrorna i huvudomröstningen blev 37 mot 19 i riksdagen (färre ledamöter närvarar under pandemin) för socialutskottets förslag att ge regeringen bakläxa och återkomma med förslag med en ändrad och förbättrad ANDTS-strategi. Bara regeringspartierna S och MP ville godkänna propositionen.

Det är socialutskottets majoritet som tog initiativ till avvisa regeringens förslag till ny ANDTS-strategi för 2021-2025, som alltså redan är försenad. Riksdagen anser den vara alltför vag, med flera ”överväganden”, och måste revideras och bli tydligare – bland annat om vilka insatser som ska prioriteras, vidareutvecklas och var ansvaret ska ligga.

Men riksdagen uppmanar även till att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för prevention och göra en kartläggning om missbruket för att kunna förbättra beroendevården, med mera.

Pia Steensland (KD)

– Vi kan inte acceptera en dålig strategi bara för att vi ska ha en. Det behövs en tydlig strategi och tydligare ledarskap. Lyssna på experterna och gör om gör rätt, sa Pia Steensland, KD-ledamot i utskottet, med adress regeringen i måndagens debatt inför beslutet.

Hon nämnde även behov av ett nationellt kompetenscentrum på preventionsområdet och att barn i familjer med missbruk behöver mer stöd.

Flera ledamöter lyfte även Sveriges prekära drogsituation och den höga dödligheten, främst av opioider. Sverige ligger jämförelsevis högt i Europa. Behov att se över den svenska narkotikapolitiken och införa en nollvision för dödlighet har riksdagen krävt. Men ”frågan bereds” över ett år senare, enligt regeringen, som inte tillsatt en utredning.

Men i måndags berättade plötsligt socialminister Lena Hallengren (S) i en SvD-intervju att en utredning är på gång tillsättas efter sommaren. Men att den inte ska utvärdera konsumtionsförbudet av narkotika.

I riksdagsdebatten framförde några ledamöter, bl. a från V och C, åter att en utredning bör innefatta utvärdera om den kriminaliseringen av användandet från 1988 verkligen är så effektivt. Bidrar kriminaliseringen till jämförelsevis lägre drogexperimenterande bland ungdomar, men att flera inte vågar söka vård och avlider? Det bör i vart fall utredas, tycker flera.

Nu står vi alltså inför ett läge där landet kanske inte får en ny ANDTS-strategi på ett tag. Något som socialminister Hallengren  beklagar, och att det kan försvåra arbetet för kommuner, länsstyrelser, myndigheter och civila samhället.

Magnus Jonsson, Socialdepartementet

I förberedelsearbetet kring strategin har olika hearings med civilsamhället och myndigheter hållits av Socialdepartementet och flera föreningar tog själva fram en ”skuggstrategi”, som varnade för otydlighet.

– Vi har försökt vara lyhörda i strategiarbetet, men får efter riksdagens avslag se över förslagen och återkomma igen. Det kan kanske dröja till hösten och det är slutligen socialministern som avgör, säger Magnus Jonsson, regeringens ANDTS-samordnare, till Drugnews.

– Ja, rejält överraskade. Vi hade hearings-möten med bland andra civilsamhället ifjol för att lyssna på förslag. Och i vår haft flera träffar med socialutskottet när vi såg vart åt det barkade för att undvika en sådan här situation.

• Varför blev det så många otydliga ”överväganden” om insatser i förslaget?
– Vi var medvetet vaga i formuleringar om vissa insatser för att få klartecken från finansdepartementet till insatser, det handlar ju om resurser också. Och det kan ju hända mycket under de fem år som strategin ska gälla, då bör ramarna få vara vida, så att man kan ha utrymme att möta nya plötslig hot. Det vet ju oppositionen att det fungerar så, svarar Magnus Jonsson.

Lite från sidan inkom häromdagen även tolv forskare, företrädare för yrkesföreningar och tidigare statstjänstemän på drogområdet med en skrivelse till socialutskottets ledamöter. I en slags ”minimiutredning” lämnar de flera förslag till ny ANDTS-strategi på främst narkotikaområdet.

De känner sig lite förbigångna i arbetet med ny strategi, ”våra erfarenheter och vår expertis har inte efterfrågats”, skriver de och vänder sig därför direkt till ledamöterna.

Enligt Björn Johnson, professor i socialt arbete i Malmö och en av undertecknarna, så har ingen av de tolv efterfrågats och bjudits in till socialdepartementets hearingar om strategin.

Björn Johnson, Foto: Drugnews

– Det är märkligt att ta fram en proposition utan att ta hjälp av de forskare och yrkesföreningar som finns på områdena. Men vi hoppas att skrivelsen och våra förslag kan bli underlag i det fortsatta arbetet med strategin, säger han till Drugnews.

Enligt samordnaren Magnus Jonsson på Socialdepartementet, så fanns begränsningar lokalmässigt för hur många kunde vara vid hearings-mötena.
– Men jag beklagar om de känner sig förbigångna, vi borde kanske bjudit in dem också. Åtminstone en av dem, Sven Andréasson (professor i socialmedicin vid KI), var i alla fall med vid några av mötena, säger Jonsson.

De tolv experterna ger i skrivelsen(pdf-fil, 8 sidor) förslag på fyra strategiska områden de identifierat:
1) information och analys av narkotikaanvändningen i Sverige. Bl a behövs bättre kartläggning och statistik, (har inte gjorts rejäl beräkning sedan 1998 av missbrukets omfattning).

2) Förebyggande insatser. Behövs ett kunskapslyft inom socialtjänsten för selektiv och indikerad prevention. Experterna nämner också behov av nationellt kunskapscentrum för prevention, bl a samla och sprida forskning om förebyggande arbete.

3) Vård och behandling. Med ett splittrat huvudmannaskap inom beroendevården riskerar människor med flera diagnoser ”falla mellan stolarna”. Se över tvångsvården, (ex. innehåll och utformning av LVM). Förbättra tillgång till läkemedelsassisterad behandling, följa upp vårdinsatser mer.

4) Narkotikarelaterad dödlighet. Den har ökat kraftigt sedan tidigt 1990-tal, minskat något senare år (bl. a efter fentanylvarianter stoppats av polisen). Varje region bör erbjuda sprutbytesprogram och utdelning av naloxon mot opioidöverdoser, (förutom narkotikaanvändare och deras anhöriga, bör fler få ge motgiftet, ex. poliser, vakter). En nationell läkemedelslista (som beslutats, men dragit ut på tiden) för att förebygga överförskrivning. Skadegränsande insatser, överdosprevention och Bostad först och annan lågtröskelverksamhet är andra förslag för att minska narkotikadödlighet, anser experterna.

Slutligen vill de att kriminaliseringen av narkotikaanvändnings effekter utreds i en översyn av svensk narkotikapolitik och att lärdomar dras från andra länders erfarenheter. ”Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att valet inte står mellan en kriminalisering och en total legalisering, där narkotikan släpps fri på en öppen marknad”, skriver de. Istället menar de att de flesta realistiska förslag handlar om ”avkriminalisering”.

Foto: Drugnews

Med tanke på det allvarliga läget med landets höga narkotikadödlighet och att – enligt en kartläggning i Skåne – en majoritet av de som avlider haft kontakt med myndigheter och vården sitt sista år, så föreslår de tolv att regeringen tillsätter en haverikommission. För att kartlägga förloppet fram till döden, undersöker skillnader mellan kön och åldrar, och föreslår åtgärder för att vända utvecklingen.

– Det är i högsta grad skämmigt att en ambitiös välfärdsstat som slagit sig för bröstet i decennier om sin narkotikapolitik, så ser det ut så här illa när det gäller det allra skarpaste konkreta resultatet. Att så många avlider.
– Det är märkligt att regeringen länge bara skjutit på beslutet att tillsätta en utredning. Vi hoppas att socialutskottet kan driva narkotikafrågan vidare, det verkar finnas en levande debatt där, säger professor Björn Johnson till Drugnews.

Annonser