Förslag: hårdare straff för gängbrott

Regeringen tog i tisdags emot statliga gängbrottsutredningen. Förslag om skärpta straff mot gängkriminalitet, skjutningar, och narkotikaförsäljning. Straffbart rekrytera barn utföra brott, höjda minimistraff, fler häktningar. ”Det blir en historisk straffskärpning”, säger justitieminister Morgan Johansson.

I betänkandet från särskilde utredaren, hovrättspresident Anders Perklev, föreslås flera straffrättsliga åtgärder mot kriminella nätverk. Han har haft jobbet att överväga skärpta straff för brott av gängkriminella som ökat och nära kontrollerat vissa platser.

Han har tittat på den danska lagstiftningen, som har extra hårda straff för brott begångna av gängkriminella, men har bara följt den i vissa delar.

Förslagen är både breda och många.
Några är att våldsamma uppgörelser och gängkrig med skjutvapen och sprängmedel på allmän gata ska betraktas som ”synnerligen försvårande” och leda till betydligt högre straff, (upp till fyra år fängelse extra).
Påföljder för narkotikaförsäljning och befattning med droger som är avsedda för att langas ska också skärpas.

Utredaren Anders Perklev vid regeringens pressträff

– Intäkter från narkotikaförsäljning är en viktig drivkraft för organiserad brottslighet och det är därför motiverat att höja dessa minimistraff, sa Anders Perklev vid en pressträff när utredningen överlämnades.

Han vill även ha en ny straffbestämmelse mot att utnyttja unga under 18 år för exempelvis att sälja droger och transportera vapen. ”Främjande av ungdomsbrottslighet” föreslås inrättas för en vuxen som involverar barn/unga i kriminalitet och kan dömas upp till fyra års fängelse. Detta även om den unge utför brottet frivilligt. Den är avsedd användas främst när förutsättningar för dagens bestämmelse om människoexploatering inte är uppfyllda.

Minimistraff föreslås även höjas för flera brott cirka 30 – 60 procent, enligt Perklev. Och fler brott ska leda till obligatoriska häktningar, såsom rån, grov misshandel och grov utpressning. Brott som gängkriminella ofta begår.

Och personer som återfaller i brott ska i framtiden straffas hårdare om förslagen blir verklighet. Utredaren Perklev beräknar att fler kommer att häktas och dömas till fängelse om förslagen genomförs och beräknar att Kriminalvården behöver ytterligare 600 miljoner kronor för att klara en sådan utbyggnad.
Idag har Sverige redan fler än någonsin häktade och fängslade, ungefär 7 000 personer, och nya anstalter planeras.

Justitieminister Morgan Johansson (S) var nöjd med åtgärdsbatteriet som är del i regeringens 34-punktsprogram mot gängbrottslighet.
– Det finns många gängkriminella som tror att det är de som bestämmer i en stadsdel och att de kan hota och trakassera andra i området. den tiden är förbi. För dem finns bara en plats och det är på kåken. Samhället kommer inte att lägga fingrar emellan för att komma åt dem, sa han när han tog emot utredningen.

Han gillar bland annat skärpta insatser mot öppen narkotikaförsäljning, ”som bidrar till att göda gängen” och högre straff vid återfall som ”särskilt drabbar dem med kriminell livsstil”.

Regeringen ska skicka ut förslagen på remiss under hösten och en proposition till riksdagen är att vänta till våren, enligt ministern. Med tanke på att fler häktes och fängelseplatser behövs föreslår utredaren att förslagen träder i kraft först 1 juli 2023.

”Ändringar i marginalen”, anser Moderaternas talesperson i rättsfrågor Johan Forssell om förslagen. Han tycker att de kommer för sent och mer borde likna den danska strafflagstiftningen med dubblerade straff för gängrelaterade brott.

– Vi har en situation där det skjuts varje dag och vi tappar fortfarande mark åt de kriminella. Vi vill se mer ”mönsterbrytande” insatser, sa han i en debatt med justitieministern i SR Studio Ett.

Forssell efterlyser till exempel proaktiv avlyssning av gängkriminella, kriminalisera deltagande i brottsnätverk och tillåta användning av anonyma vittnen.

• Fotnot: Gängbrottsutredningen ”Skärpta straff för brott i kriminella nätverk” (SOU 2021:68, pdf-fil, 533 sidor).  

Tema: GÄNGEN

Grov organiserad brottslighet
ibland kallad maffia

har ökat både i Sverige och utomlands. Kriminella lokala nätverk etableras ofta i socioekonomiskt utsatta bostadsområden och invånarna drabbas. Enligt polisens bedömning 2017 så fanns det 61 utsatta områden, varav 23 särskilt utsatta, i Sverige. 2019 var polisens lägesbild något ljusare, 60 områden betecknas nu som utsatta, varav 22 som särskilt utsatta. Insatser görs för att de ska bli tryggare och tas bort från listan.

Våld, dödliga skjutningar och sprängningar har fortsatt öka mellan gängen, vittnen vill/vågar inte berätta. Cannabis är viktig inkomstkälla för nätverken.

Maffialiknande nätverk profiterar på narkotikahandel, utpressning, andra brott, ibland även laglig verksamhet (t.ex i Italien). Pengar tvättas ofta via banksystem.

Läs mer

Annonser