Fortsatt svaga bevis för medicinsk cannabis

En färsk forskningsgenomgång av norska paraplyorganisationen Actis om den medicinska nyttan av cannabis bekräftar tidigare studier. Effekterna är fortsatt tveksamma.

Den norska 56-sidiga rapporten ”Hva vet vi om medisinsk cannabis?” är en gedigen genomgång av hur användbar cannabis och beståndsdelar är som medicin.[i]  Skriften ges ut av Actis, den norska samarbetsorganisationen för drogfrågor. Rapportförfattarna, som inte anges, hänvisar i förordet till den senaste stora vetenskapliga sammanställningen i ämnet. ”The Health Effects of Cannabis and Cannabinoids” [iii] från den Amerikanska vetenskapsakademin 2017. Actis-rapporten tar vid där den slutar och redovisar de senaste årens forskning och debatt på området.

Låg kvalité på studierna
Actis konstaterar inledningsvis att cannabis är beroendeskapande. Det är i sig inget hinder att använda den som medicin, men många av patienterna har brukat cannabis under lång tid. Därför kan deras vittnesmål om goda effekter mot till exempel sömnproblem, ångest och irritation bero på att drogens abstinenssymtom lindras. Det här skapar problem när man ska bedöma nyttan av behandlingen. Ett annat problem när det gäller att utvärdera effekterna är att de flesta studier både har få försökspersoner och är av låg kvalité.

Författarna skriver att ”vi hittills inte har tillräcklig kunskap huruvida cannabisbaserade mediciner är effektiva mot de tillstånd de används för”, vilket är snabb sammanfattning av rapporten.

Några nya användningsområden har inte tillkommit i den vetenskapliga forskningen på länge. Däremot har propaganda och affärsintressen ökat förväntningarna och det mediala intresset. Noterbart är att de påstådda terapeutiska nyheterna om cannabis anpassar sig efter aktuella samhällsproblemen. Under 1980- och 1990-talet var det aidsepidemin och den medicinska marijuanans lindrande effekt på illamående och aptitlöshet, (vilket det finns vetenskapliga bevis för). På 2000-talet blev behandling för PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, hos hemvändande krigsveteraner på modet (trots bevis på motsatt effekt) och senare som alternativ smärtbehandling istället för de farliga opioiderna, (som det inte heller finns belägg för). Idag lanseras cannabis som medicin mot covid-19.

I en historik över cannabis som medicin noteras att den långa traditionen av användning i sig inte är ett bevis för att drogen är effektiv. Rapportförfattarna påpekar också att cannabisplantan inte är ett läkemedel eftersom den består av många olika ämnen och för att de många sorterna har vitt skilda sammansättningar. Ett läkemedel är, till skillnad mot cannabis, standardiserat med exakt angivet innehåll och dosering och mot vilka sjukdomar.

Det huvudsakliga bruket av cannabis är ju ännu för rusets skull och i realiteten är det liten skillnad mellan cannabis i behandlande syften och för att bli påtänd.

 

Hela plantan som medicin?

Cannabis. Foto: Martijn /CC BY 3.0

En intressant diskussion, som framförs av förespråkarna för medicinsk cannabis, är att hela plantan måste konsumeras för att få den optimala effekten. De många olika beståndsdelarna samverkar så att det blir en synergieffekt. Det tillbakavisas av Actis. Tvärtom kan blandningen av ämnen hindra effektiviteten av de substanser i plantan som har verklig nytta. Dessutom är det svårt att forska på effekten av hela plantor då varje cannabissort är olika. I praktiken har det visat sig att producenternas påståenden om innehåll (tex i CBD-produkter) ofta inte alls stämmer.

Under årens lopp har en lång rad sjukdomar påståtts kunna botas av cannabis. Det som hittills är någorlunda bevisad effekt är mot neuropatisk smärta, kramper vid multipel skleros och vissa typer av epilepsi, samt mot illamående och aptitlöshet vid cancer och cellgiftsbehandling. Detta ska dock ställas mot att det vanligtvis redan finns andra läkemedel som har mindre biverkningar.

Allt eftersom forskningen tillbakavisar effekter av cannabispreparat dyker nya potentiella terapeutiska möjligheter upp i debatten.
”Det kan ibland framstå som att forskningens uppgift blir bevisa att cannabis inte fungerar, snarare än att dokumentera att den har effekt”, skriver Actis-författarna.

Flera studier har visat att de som redan använder cannabis i russyfte har större sannolikhet att vilja använda det som medicin.[iv] [v] Ett läkarintyg kan därför underlätta tillgången till drogen om den är förbjuden.

Smärtbehandling och epilepsi
Smärta är det vanligaste kriteriet för att använda cannabis som medicin. Här finns som sagt en viss evidens, men det är samtidigt ett svårbedömt tillstånd, både för patienten själv, och för läkaren och forskaren.

Den amerikanska vetenskapsakademins rapport kom fram till att det fanns avgörande bevis att cannabis hjälper mot neuropatisk smärta. Studierna som visade detta var dock små och hade metodologiska brister. Flera stora forskningsgenomgångar och metaanalyser under senare år ger ett dystrare facit om effekten. [vi] [vii]Till dessa tveksamma effekter ska läggas biverkningarna av cannabis.
Det internationella samfundet för smärtstudier IASP, avråder i stort sett läkarna från att använda cannabisbaserade mediciner.

Actis-rapporten tar upp vad forskningen kommit fram till om en rad andra tillstånd. Här ska bara nämnas ytterligare ett, epilepsi hos barn. Det finns redan ett godkänt läkemedel på svenska och norska apotek, Epidyolex. Det har fått mycket uppmärksamhet som ”cannabismedicin”, men det är inte cannabis som är läkemedlet utan en framrenad substans i plantan, (CBD, cannabidiol) som saknar rusverkan. Epidyolex ges som komplement till andra läkemedel vid de svårbehandlade tillstånden Dravets syndrom och Lennox-Gastaut syndrom. Epidyolex minskar antalet kramper hos en liten del av dessa barn, men de flesta, (80 procent) får på sikt biverkningar och en fjärdedel allvarliga sådana.[viii]

Actis har gjort ett viktigt arbete med sin rapport som förhoppningsvis kan bidra till att en mer vederhäftig debatt om cannabis medicinska möjligheter.

 

• Fotnoter: [i] ”Hva vet vi om medisinsk cannabis?” Actis-rapport 1-2021 (pdf-fil, 56 sidor).

[iii] National Academies of Sciences (2017). The Health Effects of Cannabis and Cannabinoids: The Current State of Evidence and Recommendations for Research.

[iv] Pedersen et al (2019) ”Factors Associated With Acquiring a Medical Marijuana Card: A Longitudinal Examination of Young Adults in California”. Journal of Studies on Alcohol and Drugs 80 (6): 687–92.

[v] Tucker et al (2019)  ”Greater Risk for Frequent Marijuana Use and Problems among Young Adult Marijuana Users with a Medical Marijuana Card”. Drug and Alco­hol Dependence 194 (January): 178–83.

[vi] Stockings et al (2018)  ”Cannabis and Cannabinoids for the Treatment of People with Chronic Non-Cancer Pain Conditions”, PAIN, May, 1. h

[vii] Rice et al (2021) International Association for the Study of Pain Presidential Task Force on Cannabis and Cannabinoid Analgesia Position Statement. PAIN, no. March 15.

[viii] Sands et al (2018). ”Long-Term Safety, Tolerability, and Efficacy of Cannabi­diol in Children with Refractory Epilepsy: Results from an Expanded Access Program in the US”. CNS Drugs, November, 1–14.

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.

Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar), 2018 beviljades 27 sådana ansökningar.

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Annonser