Starkare cannabis riskerar ungas psykiska hälsa

Sedan millennieskiftet har en rad syntetiska cannabinoider introducerats som kan vara ytterst potenta och redan små mängder kan medföra risk för psykos, skriver Sven-Olov Carlsson, tidigare president för World Federation Against Drugs, i en debattartikel.

En färsk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet regional health-Europe (pdf-fil, 11 sidor) visar att bruket av cannabis i Europa ökat under senaste decenniet samtidigt som drogen blivit allt starkare.
När det gäller THC-koncentrationen (det rusgivande ämnet i cannabis) har den ökat från 6,9 till 10,6 procent i marijuana. I hasch har den tredubblats från 7,6 till 24,1 procent. Forskarna bakom studien framhåller de höga THC-nivåerna som särskilt riskfyllda för andra cannabisskador än beroende och missbruk, som psykoser och genetiska skador.

Portugal har tillsammans med Kroatien haft den kraftigaste ökningen av cannabiskonsumtion sedan 2010 och ligger nu på 4,3 procent av befolkningen som använt senaste månaden. Portugal ligger i topp när det gäller andelen av månatliga brukare som dessutom använder dagligen eller nästan dagligen.

Sverige med 1,4 procent ligger nästan i botten av konsumtionsligan och tillhör de länder där konsumtionen ökat minst.

När cannabisrökningen spreds på 1960-talet, var halten av den rusgivande substansen, THC, i marijuana omkring en procent. Sedan millennieskiftet har en rad syntetiska cannabinoider introducerats. De kan vara ytterst potenta och redan små mängder kan medföra risk för psykoser.

Den hittills mest omfattande forskningsrapporten på befolkningsnivå gällande psykoser vid cannabisbruk publicerades i ”The Lancet” 2019. Rapporten pekar tydligt på risken för förstagångspsykoser vid cannabisbruk.

I studien ingår patienter från elva områden, tio i Europa, bland andra Amsterdam, London och Paris, samt ett område i Brasilien och avser åren 2010–2015. Som kontroller användes data från personer från samma upptagningsområden.

Psykospatienterna hade rökt mer cannabis eller använt mer andra droger än kontrollgruppen. De som rökte cannabis dagligen hade ökade risker för att ha drabbats av psykos jämfört med dem som inte använt cannabis. De som rökte cannabis för mer än 20 euro per vecka hade fördubblad psykosrisk.

Rapporten visar att daglig konsumtion av högpotent cannabis (med en THC-halt högre än 10 procent) medförde en fyrfaldigad risk för psykos.

Städer som hade hög användning av cannabis generellt hade också den mest frekventa konsumtionen av högpotent cannabis. Dessa städer hade också de mest förhöjda riskerna för psykosreaktioner, för Paris fyra gånger högre, för London fem gånger högre och för Amsterdam nio gånger högre.

Forskarnas slutsats är att den starkaste oberoende faktorn för att förutsäga om en person riskerar en psykotisk störning är daglig konsumtion av högpotent cannabis.

Cannabisbruket utgör alltså en betydande risk för ungdomars psykiska hälsa. Behoven av behandlingsinsatser inom detta område är i ständigt ökande. Än allvarligare blir situationen genom att väntetiderna inom svensk barn- och ungdomspsykiatri redan i dag är oacceptabelt långa där många i behov av hjälp inte får den hjälp som de är i akut behov av.

Ungdomar som experimenterar med cannabis riskerar därmed att glida in i de tidiga psykiska och sociala störningarna utan att någon reagerar. Ett allvarligt tecken på att vårdsystemet inte tillräckligt tidigt fångar upp ungdomar med pågående missbruk är att de flesta som hittas av polisen genom deras urinprov är tidigare okända inom vårdsektorn.

Det är uppenbart att samhället måste utveckla nya modeller för att tidigt fånga upp ungdomar med pågående cannabisbruk.

De aktuella studierna skickar en mycket viktig och tydlig varningssignal att friare och därmed ökad tillgång till cannabis innebär ett högt spel med den psykiska hälsan hos dagens och morgondagens ungdomar.

Den narkotikapolitiska debatten bör nu främst handla om de förebyggande och tidiga insatserna och inte minst de systemrelaterade bristerna inom vården, inte om avkriminalisering av narkotikabruk.

• Fotnot: Debattartikeln publiceras även i Göteborgs Posten.

SVEN-OLOV CARLSSON
tidigare president för World Federation Against Drugs, WFAD.

Annonser