”Ge regioner vårdansvaret vid samsjuklighet”

Särskilde utredaren Anders Printz vill att patienter med både beroendeproblem och psykisk sjukdom ska få stöd under samma tak för att inte hamna mellan stolarna. Därför bör regionerna ges helhetsansvar vid samsjuklighet, föreslår han.


Han lämnade sitt delbetänkande ”Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet” till socialminister Lena Hallengren (S) i torsdags.

Den svåra situationen för många med missbruk och psykiska problem har uppmärksammats alltmer. SVT/Uppdrag granskning berättade om flickan Sanna som slussades runt på olika instanser och enheter utan att få hjälp och att någon tog hela ansvaret. Riksdagens socialutskott agerande, anhöriga samlade namn och mammors uppvaktande av socialministern ledde så småningom fram till att utredningen tillsattes av regeringen.

Anders Printz – till vardags kanslichef på Vårdförbundet – anser att dagens ansvarsfördelning är otydlig mellan kommuner och regioner för personer som missbrukar och har andra psykiska besvär.

– Det leder till att väldigt utsatta personer med skadligt bruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos bollas runt mellan olika enheter, mellan socialtjänsten, psykiatrisk akutmottagning och beroendevården. Vi tycker att insatser för de med största samordningsbehov ska bedrivas integrerat under samma tak, sa han vid pressträffen.

Utredningen föreslår därför att all behandling av skadligt bruk och beroende ska ansvaras av regionernas hälso- och sjukvård. Och att samma organisation kan ge all slags psykiatrisk behandling.
– Man ska kunna ge alla slags behandlingsinsatser i samma organisation, sa han.

Samtidigt ska socialtjänstens uppdrag förtydligas att ansvara för uppsökande och förebyggande insatser för social trygghet, anhörigstöd och insatser för barn och unga.
Utredarens förslag är många och baseras på målbilder och även intervjuer med brukare och anhöriga.

Anders Printz. Foto: Drugnews

Anders Printz undviker använda ord som ”missbruk” och ”missbrukare”, utan säger istället personer med ”skadligt bruk och beroende” och andra psykiatriska diagnoser. Han föreslår att orden byts ut i Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen.
– Skadligt bruk och beroende är lämpligare begrepp än missbruk, det är neutralare och fokuserar inte på den enskildes beteende och används även i diagnos-systemen, sa han till Drugnews.

Han beräknar att cirka hälften av de som har missbruksproblem även har samsjuklighet, ungefär 250 000 människor. Men drygt 30 000 av dessa har så stora problem att samhället inte kan klarar hjälpa dem, även med de nya reformförslagen.

Det är personer som kanske är hemlösa, i utsatta situationer, med allvarligt skadligt bruk och sociala problem som idag ofta bollas mellan olika typer av insatser – kanske HVB-hem några veckor, kommer till psykiatrisk slutenvård och sen till socialtjänstens hägn.
Insatser som idag ofta kostar mycket, men inte ger bra resultat, enligt Printz.

Därför vill utredaren att kommuner och regioner måste driva en samordnad stöd- och vårdverksamhet för dessa.
– Den gruppen kommer aldrig kunna ta emot insatser som de arrangeras idag, mellan olika myndigheter. Där behöver man sitta i samma bilar och under samma tak, både socialtjänst och sjukvård, med olika yrken, enligt Anders Printz.

Utredaren förslår även flera skadereducerande insatser – såsom obligatorisk sprutbytesverksamhet i varje region som mer lågtröskelmottagningar med även somatisk och psykisk vård, erbjuda opioidmotgiftet naloxon med mera. Ha mindre fokus på drogfrihet och mer informera om sätt att använda droger ”så skadefritt som möjligt”.
Han vill även se ökad tillgängligheten till läkemedelsassisterad behandling (Laro).

Utredningen förslår också att narkotikastrafflagen, inklusive kriminalisering av eget bruk från 1988, ska utvärderas. Och ställer sig därmed även bakom krav från Svensk förening för beroendemedicin, enligt en TT-intervju. Men även SKR, Folkhälsomyndigheten och några partier vill kommande narkotikautredning tar med det, men för regeringen är det känsligt ämne, och har ännu inte tillsatt den.

Utredaren ska nu fortsätta med det tilläggsuppdrag han nyligen fick om att föreslå en gemensam lagstiftning för tvångsvården av vuxna, som idag är uppdelade på två olika lagar (LPT och LVM). Den ska vara klar senast 31 januari 2023.

I några delar liknar Printz förslag om samla ansvaret mer hos en huvudman den missbruksutredning som lämnades till dåvarande alliansregeringen 2011 och bland annat uppmanade till att flytta över beroendevård och behandling till sjukvården i regionerna.

På pressträffen fick socialminister Hallengren frågan varför inget hänt på tio år med det.
– Den frågan borde väl ställas till dåvarande regeringen. Men min bild är inte att det är samma utredningsförslag och utredning jag nu tagit emot, utan har ett annat grepp. Och det var ju vi som uppdrog åt Printz att hitta lösningar utifrån det utmaning samsjuklighet är. Vi tyckte det var viktigt, sa hon.

• Drugnews: finns risk att den här utredningen också hamnar på hyllan?
– Hur vi ska hantera den här utredningen får vi återkomma till då vi nu har en övergångsregering och egentligen inte får ta politiska initiativ. Men det är ju angeläget att hitta en ordning där personer med samsjuklighet inte bollas runt mellan olika verksamheter och huvudmän, svarade hon.

Och på frågan när en utredning om översyn av narkotikapolitiken ska tillsättas, så blir svaret: ”Det är helt fel fråga att ställa till en övergångsregering. Inget svar på den”.

KOMMENTAR/ Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, om Anders Printz utredning:

Peter Moilanen, NPC. Foto: Drugnews

– Intressant! Utredningen är efterlängtad och välkommen då jag hittills inte mött någon som är nöjd med vare sig vårdkedjan i sig eller behandlingsinsatser i allmänhet. Vi får nu titta på detaljerna, men spontant tänker jag att här finns många intressanta förslag som bör leda till bl. a minskad narkotikarelaterad dödlighet, säger han till Drugnews.

Från del till helhet

Anders Printz. Foto: Drugnews

Förslaget om samsjuklighet består av tio bärande delar – för att bidra till ökad samordning, behovsanpassning och personcentrering:

  1. All behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård.
  2. Behandling för skadligt bruk och beroende ska ges samordnat med behandling för andra psykiatriska tillstånd.
  3. Sprututbyte ska utvecklas till lågtröskelmottagningar som främjar fysisk och psykisk hälsa och alla regioner ska erbjuda sådan verksamhet.
  4. Uppsökande och andra förebyggande insatser, social trygghet med fokus på funktionsförmåga, resurser och möjligheter till ett självständigt liv, anhörigstöd, samt insatser till barn och unga ska vara ett fortsatt och förtydligat uppdrag för socialtjänsten.
  5. Regionerna ska ta ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser på hem för vård eller boende (HVB). Men vem som placeras där ska socialtjänsten fortfarande avgöra.
  6. En samordnad vård- och stödverksamhet för de med stora samordningsbehov ska finnas överallt och bedrivas gemensamt av hälso- och sjukvård och socialtjänst.
  7. Tillgången till personliga ombud ska öka för personer med samsjuklighet.
  8. Ett program för förstärkt brukarinflytande och minskad stigmatisering ska bedrivas tillsammans med patient-, brukar- och anhörig-organisationer.
  9. Sammanhållen uppföljning av området skadligt bruk och beroende ska ske utifrån målbilder som tagits fram tillsammans med personer med samsjuklighet och anhöriga.

    10. En behovsanpassad tvångsvårdslagstiftning där hälso- och sjukvården ansvarar för tvångsvård för skadligt bruk och beroende ska utformas. Utformningen ska ske utifrån den analys utredningen presenterar i betänkandet.

    Utredningen föreslår att huvudförslagen införs under en övergångstid på fem år.
    För att genomföra reformerna behöver flera lagar ändras, som t ex socialtjänstlagen, patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

    • Källa: Samsjuklighets-utredningen. Delbetänkande ”Från delar till helhet En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet”. SOU 2021:93, (pdf-fil, 694 sidor).
    /Drugnews

Annonser